Mitt namn är Annika Kjeller, en glad skåning med dialekten intakt efter en flytt till Göteborg för 25 år sedan på grund av kärleken. Här bor jag numera precis utanför staden, i Mölnlycke med man, son och två dansksvenska gårdshundar i ett hus på den allra bästa gatan. Det kan låta som en klyscha och ”så säger alla” men vi har en alldeles särskild sammanhållning bland grannarna här.

Trivs utmärkt men smygköper en spettekaka allt som oftast och känner alltid ett glädjerus i magen när jag kör över Hallandsåsen mot sydligare breddgrader (läs Malmö). I bilen sjunger jag mer än gärna och övar stämmor till kören jag är med i. Kreativitet är viktigt för mig, jag brukar säga att jag tänker i bilder och ser både privat och yrkesmässigt det stora värdet i att uttrycka känslor och tankar med händerna – skriva, måla, skapa, odla och ”göra”. En självläkande process som visade sig bli ett livsviktigt verktyg i mitt  eget liv!

Min bakgrund som pedagog och pedagogista, rektor, familjehandledare och verksamhetschef har bidragit till att jag innehar mångårig erfarenhet av att arbeta med barn och unga samt deras familjer i sorg och svåra situationer, samt att samordna det systematiska kvalitetsarbetet för arbetsgrupp och ledning inom såväl utbildningssektor som ideell organisation.

Engagemanget för att ge stöd i sorg efter olika förluster tog sin början för mig i en aggressiv bröstcancerdiagnos samma vecka som vår son, då fem år, insjuknade i diabetes typ 1. Familjen letade förtvivlat efter något att hålla i när mattan under våra fötter så brutalt rycktes undan. Hälsa och välmående för samtliga i familjen utmanades under många år, stor risk för återfall och tunga biverkningar av cellgifter gjorde mig till en spillra av den person jag en gång var. Min man var anhörig till både en fru och en son med svåra sjukdomar och vårt barn var ett barn som anhörig till en mamma sjuk i cancer med döden flåsandes i nacken och med en egen kronisk sjukdom att hantera. Vår sorg och förtvivlan var avgrundsdjup!

När livet trots allt åter igen rullade på toppades det flera år senare med en oväntad hjärntumörsoperation för min del och familjen föll åter igen handlöst, var och en på sitt sätt. Stödet till vår familj kom från högst oväntade håll och det kom att betyda allt! En avgörande betydelse för min väg framåt till debuterande barnboksförfattare!

Fantastiska människor i vårt nätverk gav familjen och mig personligen under många år stöd på olika sätt genom kärleksfulla och medmänskliga handlingar. Inom mig såddes det ett frö av förundran, att det stödet kom att betyda så mycket för min egen förmåga att fylla på med energi. Det gav mig en oanad styrka och kraft att på nytt skapa trygghet för mig, mitt barn och min familj. Att hitta livsglädjen!

Man kan inte lösa eller återkalla det som händer eller har hänt men man kan återta en ny form av kontroll, tända livsgnistor och därmed skapa framtidshopp! Jag vet!

Att sprida framtidshopp och tända livsgnistor i sorg efter olika förluster, för små och deras stora individer – det är just det jag gör idag genom det egna företaget K Mentorway AB.                                                                                 På en del av min tid hittar ni även mig som verksamhetsutvecklare på Kraftens hus Göteborg, en mötesplats för cancerberörda.

Idag är jag den där grannen på gatan som kan ge tillbaka stöd och medmänsklighet när livet utmanar. I det lilla ligger det stora och tillsammans gör vi skillnad som bidrar till hälsa och välmående!

Det är på riktigt så oerhört viktigt att finnas där för varandra!