Är du debuterande författare eller har ni aktuella debutanter på ert förlag? Läs mer här om hur du gör för att skicka in och vilka kriterier som gäller.

Vår definition av debutant: En författare kan debutera två gånger i sitt liv: som skönlitterär och som facklitterär författare.

De senaste debutanterna

Mats Linde. Foto: Hedda Linde

”Den glade bagarn bakar det bästa bröd som fås.” Så sjunger Cornelis i Den glade bagarn från San Remo. Den sången klingar i mitt huvud när jag tar fram bakbordet hemma i köket på Dunö.

Under många år, ja nästan under hela mitt femtioåriga liv, så har jag bakat bröd. Uppväxt i ett hem där hembakat bröd alltid har funnits, så hade jag kanske inget annat val än att själv fortsätta med brödbakandet. Jag har inte bakandet som huvudintresse, ej heller som yrke, utan jag är en glad vardagsbagare från Kalmar. Jag bakar bröd som familjen äter till vardags, och trots mina försök att variera brödutbudet, återvänder jag till ett antal väl tummade recept.

Som den glade vardagsbagare jag är, har jag en pärm fylld med olika recept. För många år sedan, när jag letade efter ett av recepten, så slog det mig. Varför står jag här och letar, när jag kan sammanställa recepten i en liten bok. Den tanken fick aldrig riktigt fäste, men den var envis, den återkom, om och om igen.

Jag fick i julklapp av min dotter Hedda, att hon skulle fota och formge min envisa tanke. Så fick tanken den nödvändiga knuffen, jag gick från ord till handling och tanken materialiserades till en brödbok.

En liten djävla brödbok

En liten djävla brödbok

15 recept är allt du behöver. Det finns många böcker om bakning. Ofta fyllda med många och långa recept. Som en glad vardagsbagare har jag upptäckt att jag bakar ett fåtal olika bröd, om och om igen. Jag har bakat bröd till mig och min familj i 30 års tid. Summan av mitt bakande är att jag i stort sett bara använder mig av 15 enkla recept. Läs mer »
Ida Fryklund debuterar som författare. Foto: Tilde Fryklund

Jag har ofta fått höra att jag är en drömmare och helt ärligt har jag trivts rätt bra med den beskrivningen. Fantasin har varit både min tillflyktsort och mitt paradis. Jag har drömt, och jag har vågat drömma stort. Därför kändes det, trots rädslan inför det okända, ändå självklart då jag hösten 2019 valde att sluta på mitt jobb inom sociala medier. Äntligen skulle jag skriva den där historien som funnits inom mig så länge. För den hade alltid varit där, även om den under åren sett olika ut.

Min bok utspelar sig i en mindre ort på Västkusten där jag själv växte upp. Allt utom miljön är fiktion. Samtidigt är allt på riktigt. Jag skriver om tvivel, hemligheter, föräldraskap, vänskap och kärlek. Om att våga tro på sig själv och ta det där steget som får magen att pirra till. Om att våga lyssna till sitt hjärta.

Med handen på hjärtat

Med handen på hjärtat

Lina bor i Göteborg, har ett bra jobb, fina vänner och en underbar dotter. Men inom loppet av en vecka får hon sparken, hennes älskade mormor Evy dör och hennes ex berättar att han ska få barn med sin nya flickvän. Läs mer »
Debutanten Maria Strömberg. Foto: Robert Strömberg

Ord har alltid fascinerat mig. Som liten läste jag Pixi-böcker på pottan, serietidningar i sängen och lekte med urklippta bokstäver från mjölkkartonger vid matbordet. Pratade ogärna i klassrummet, men när det stod ”fri skrivning” på schemat hittade orden ut.

I tonåren tappade jag bort berättelserna, när vuxenlivet knackade på. Att bli författare begrundade jag inte ens som en möjlighet. Istället blev jag fritidspedagog.

Lyckligtvis hittade jag skrivandet igen, som ett sätt att handskas med livet och tillvaron. Till en början skrev jag bara för byrålådan, men med tiden växte drömmen om att få dela mina berättelser med andra. Jag sadlade om till språkkonsult för att få arbeta yrkesmässigt med text. Fick ett uppdrag i urbankonstprojektet ”Artscape Saga” (2019), att som skribent arbeta fram den litterära gestaltningen av folksagorna i boken med samma namn. Efter det ville jag inte sluta skriva. Drömmen blev sann. Debutboken är här. 

En önskan, nio liv

En önskan, nio liv

"Du måste anta en utmaning och klara den. Annars är du en loser.  Och losers får inte hänga med. Läs mer »

Debutanten Poonam Dayal. Foto: Model Studio

Jag vill inte på min dödsbädd ångra att jag inte tog tag i min dröm om att få författa en bok, 
så därför tog jag tag i mig själv för att jag vet att jag kan och att jag är klok. 
Jag satte ord på min inre fantasi och skrev som ett flitigt bi. 
Resultatet blev Bubblan som ska påminna liten som stor, 
att vi faktiskt duger som vi är, oavsett vad du tror. 

Till vardags arbetar jag på en statlig myndighet,
men på fritiden ägnar jag mig åt fyndighet.
Bubblan är en bok av flera, 
jag hoppas på fler diktera,
jag är igång med bok nummer två,
som jag hoppas att mina läsare glatt utropar ”men åh”

Bubblan i Staden Bilborg

Bubblan i Staden Bilborg

Bubblan bor i staden Bilborg.

Bilarna i staden Bilborg måste bekräftas av varandra för att fyllas på med energi som de behöver för att överhuvudtaget kunna fungera.Därför ägnar bilarna mycket tid åt bland annat sina utseenden och att ha den senaste trendiga nyheten. Allt detta så att de får höra bra saker om sig själva, få bekräftelser och fyllas på med energi. Läs mer »

Debutanten Kristin Brorsson. Foto: Eva Lindblad

Jag tror det var Jonas Gardell som sa ”Berätta aldrig för någon att du skriver en bok förrän den är klar”. Jag har tänkt mycket på det där. Ett par år in i mitt manusskrivande började jag ångra att jag berättat för omgivningen vad jag höll på med och fasade alltid för frågan Hur går det med boken? Mm … Ja … Den där boken … Skulle det ens bli en bok? Jag började ångra att jag berättat, samtidigt fick det mig att fortsätta kämpa.

Min författardröm låg länge i dvala. Jag utbildade mig till lärare. Sen jobbade jag som översättare. Fick barn. När jag beslutade mig för att gå en författarkurs föll alla bitar på plats och att jag nu 38 år gammal debuterar, efter flera års jobb med mitt manus, har lärt mig något som jag hoppas kunna skicka vidare till mina döttrar: Ge aldrig upp! 

Gammal kärlek rostar alltid

Gammal kärlek rostar alltid

Julie är mamman som är föräldraledig med sina två små barn. Hon är trött, ställer enormt höga krav på sig själv och känner sig vilse i sin ganska nya roll. Allt gick så fort, i ena stunden var hon nyförälskad och i nästa mamma.  

Julie lever med en man som sätter jobbet först. Därefter festen. Läs mer »

Pauline Riccius debuterar som författare. Foto: Richard Ryan

”Ser ni vad jag ser?” frågar barnmorskan.

Sekunderna tickar medan jag tar in att det är två barn jag ser på ultraljudsskärmen. Tankarna snurrar. Vi har redan två döttrar.

”Jag tänker i alla fall inte köra omkring i någon buss”, är det enda jag får ur mig.

Där och då börjar en resa som fortfarande kan vara utmanande och samtidigt alldeles underbar.

Jag har arbetat på bokförlag i över tjugo år. Det ingen har vetat är att jag alltid har skrivit. När som helst kan jag drömma mig tillbaka till ön där vi hyr ett gammalt skärgårdshus varje sommar och där jag får tid att skriva. Det var där idén till Tvillingsystrarna föddes. Jag ville utforska den unika samhörigheten som jag fascinerats av hos mina egna tvillingar. En gemenskap som är så tajt att den kan bli exkluderande mot andra.

De flesta människor har ställts inför situationer där det inte blev som man tänkt sig. Ofta kan man i efterhand landa i att det blev bra ändå. Bara annorlunda. Efter tvillingbeskedet hos barnmorskan har det funnits många tillfällen för mig att öva på just detta. Sedan de föddes kör jag för övrigt runt i en sjusitsig minibuss. Det går bra det också.

Tvillingsystrarna

Tvillingsystrarna

Efter år av misslyckade försök att få barn får Monica och Magnus äntligen åka och hämta sin adoptivdotter i Thailand. Väl framme på barnhemmet i Bangkoks mest utbredda slumområde, visar det sig att deras barn har en tvillingsyster.

Linn och Liv växer upp i 1980-talets Västervik. Trots att de inte känner till något annat får de höra att de är fel och annorlunda. Läs mer »