Är du debuterande författare eller har ni aktuella debutanter på ert förlag? Läs mer här om hur du gör för att skicka in och vilka kriterier som gäller.

Vår definition av debutant: En författare kan debutera två gånger i sitt liv: som skönlitterär och som facklitterär författare.

Du kan även hitta debutantporträtt här, i bokstavsordning A-Ö.

De senaste debutanterna

Nathalie Svensson

Det var i samband med min sons födelse som jag bestämde mig för att skriva denna bok. Skrivandet har länge varit en del av mitt liv, men jag trodde aldrig att jag en dag faktiskt skulle ge ut en bok. Men här är jag. Berättelsen behövde komma ut. Boken representerar så många barn i en grupp som sällan får synas på ett upplyftande sätt.

Mitt namn är Nathalie och jag är en helt vanlig tvåbarnsmamma. Jag bor i Malmö och jobbar som logoped. Både jag och min son har ett unikt leende. Vi båda är födda med dubbelsidig spalt och det är inget konstigt alls.

Skrivprocessen har varit stärkande och lärorik. Jag fick möjlighet att möta barnet inom mig och omfamna alla känslor som jag själv burit på. Jag ville återspegla dubbelheten som kan rymmas i våra känslor; att oron över det okända kan vara stark ena stunden, för att i nästa vara förbytt till ett självklart mod. 

Det är med stor glädje som jag ser fram emot att dela berättelsen med fler.

Lillebror och spalten

Lillebror och spalten

Fyraåriga Mila har alltid längtat efter ett syskon. En dag får hon veta att hon ska få en lillebror. Äntligen! Men glädjen byts ut mot oro när hon också får veta att hennes lillebror kommer att födas med spalt. Vad är det egentligen? Är lillebror trasig?

Vi får följa Mila i hennes känslofyllda resa att bli storasyster till ett barn med läpp-, käk- och gomspalt. Läs mer »

Kim Spolén. Fotograf: Göran Thomér

Jag är född i Stockholm men flyttade som 10-åring till trakterna runt några av Sveriges mest historiska platser: Skara, Varnhem och Axvall. 

Här är spåren av gammal civilisation inte svår att finna och lämningar finns från Sveriges första kristna samhällen vilket brukar ses som en övergång från vikingatiden till svensk medeltid.  Kata gård intill klostret i Varnhem dateras till 900-talet vilket mer eller mindre skriver om Sveriges medeltida historieskrivning. 

Men det är en sak att vara intresserad av medeltiden och en helt annan att beskriva och levandegöra den, alla fakta måste kontrolleras – fallgroparna är enorma och oerhört många! Vilka djur fanns här, vilka träd? Vad åt man och hur klädde man sig? Och viktigast av allt – vad “visste” man, hur tänkte man och hur såg man på sin omgivning? 

När man skriver en bok i “jag-form” sätter man strikta begränsningar för sig själv – varenda tanke min huvudperson tänker måste kunna tänkas av en 17-åring på 1300-talet. 

Många böcker fick bli referenslitteratur och sedan fick man “fly” in i sin egen värld för att avskärma sig från moderna tankar. Boken är i första hand skriven mellan midnatt och 02 på natten, när jag kunde finna denna frid. 

Det blev en resa in i medeltiden som inte alls slutade som jag tänkt mig…

Törnet och rosen

Törnet och rosen

Herrens år 1350, när pestens härjningar skapar en värld av förlust och överlevnad, möter vi Adrian – oäkta son till en enkel sockenpräst inte långt från Varnhem i Västergötland vars liv förändras i sjukdomens mörka skugga. Han finner sig plötsligt ensam och jagad efter att ha förlorat sina föräldrar till den obevekliga smittan. Läs mer »

Tobias Widberg. Bild: Thess Krönell

Jag är utbildad fritidsledare och har i över tio år jobbat i gymnasiet och grundskolan. Där insåg jag att det som en gång i tiden hänt mig i skolan sker än idag.

Herregud, jag minns så väl hur det var att läsa alla dammiga böcker som mina lärare prackade på mig. Lärare, som verkade tycka att Strindberg och Kafka var rätt väg att gå för att locka en fjortonåring till läsning. Böckerna såg ut att vara skrivna innan färgen ens var påtänkt och första hundrafemtio sidorna handlade om vilka blommor som blommade på huvudrollsinnehavarens väg till jobbet.

Jag vet inte vad skolan ville att dessa läsupplevelser skulle ge mig men jag antar att det var någonting annat än insikten att oavsett hur många gånger jag kollar på klockan så går den inte snabbare för det.

När jag även som pedagog såg detta hända så bestämde jag mig för att ta saken i egna händer och själv skriva en bok. Och inte vilken bok som helst, utan den bok jag själv hade velat ha som ung.

Brev från en vampyr

Brev från en vampyr

Vad skulle du göra om du delade stad med en vampyr? Den frågan har sextonåriga William inte funderat speciellt mycket på. Kanske är det som de flesta i det lilla fiskesamhället tror, att greve Lazbor är en vänlig vampyr som får sin föda levererad till sig från stadens sjukhus. Även om Williams mardrömmar säger honom något annat. Läs mer »

Sandra Axelsson.

Jag har alltid drömt om att skriva en bok och att bli författare, men jag har alltid tänkt att jag ska skriva en skönlitterär bok. En gång när min äldsta dotter var ledsen och jag skulle distrahera henne med en saga växte idéen att skriva en barnbok fram. Jag gillar dessutom att rita, måla och teckna vilket gjorde att en illustratör föddes samtidigt som författaren. Mina illustrationer till debutboken har tagit mycket tid, men samtidigt har det varit otroligt roligt och rogivande. Jag blir uppslukad av illustrationerna, och kan koppla bort allt under tiden som jag målar. Det har varit härliga, om än sena kvällar för att skapa bilderna till Alice och Liten.

Jag har alltid gillat att läsa och jag tycker att det är viktigt att läsa för sina barn. Jag och min man började tidigt att läsa böcker för våra döttrar. Vi gjorde det egentligen inte för att vi tror att de förstod utan för att mysa och skapa en rutin. Det har lett till att vår äldsta dotter aldrig vill gå och lägga sig utan att få lyssna på en bok. Som belöning är hon väldigt duktig på att prata och har ett brett ordförråd. Jag hoppas att jag kan skapa läslust bland andra barn med min bok. 

Min andra önskan är att barn som läser boken om Alice och Liten ska reagera på ungefär samma sätt som min dotter gör när jag läser den för henne. Hon sätter händerna för ögonen, drar upp benen och sparkar med fötterna. Som att hon vill hjälpa den busiga Liten att inte bli upptäckt på alla sina upptåg. Fast egentligen vet hon att det är bra att vara som Liten. För barn ska väl vara nyfikna, vetgiriga och lite busiga?

Alice och Liten

Alice och Liten

Alice har en hemlighet! Det bor en märklig blå filur med antenner och svans i hennes garderob. ­Alice kallar ­honom Liten och de leker hela dagarna. Men det är inte lätt för Alice att se till att ingen ­upptäcker hennes hemliga kompis, för Liten är nämligen både busig och nyfiken Läs mer »
Anette Casselstål. Foto: Tim Casselstål.

Jag har nästan alltid ritat och skapat på olika sätt, jag gillar hantverket i det hela. Jag får visuella idéer likt bildspel i samband med saker jag upplever och anekdoter som människor runt om mig delger: knasiga, roliga, skrämmande och spännande berättelser.

Tycker också om att se andras skapande, hur folk “nördar” in sig i sin kreativitet..Jag blir inspirerad:).  

Efter många år som auktoriserad teckenspråks- och dövblindtolk, vilket jag fortfarande jobbar med, har jag nu vågat mig in i “illustrationsvärlden” på ett mer konkret sätt.

Via en illustration- och storytellingkurs på Skeppsholmen i Stockholm till Kalix folkhögskolas kurs: “Resan mot bilderboken” så har jag även fått upp ögonen för bilderböcker. En rolig kombination av skrivande och bildskapande. 

Till hösten börjar jag en kurs i kreativt skrivande och jag ser fram emot att få mer kött på benen när det kommer till utformandet av en bra bok. 

Övrigt då? Jag kommer ursprungligen från norra Dalarna, men bor numera i södra Stockholm med min man och våra två fina ungdomar. Jag har ett instagramkonto som heter Tulltovat och en 16-årig (!) fisk som heter Sally.

Och jag har precis här i dagarna fått besked att min interaktiva debutbok Blåsboken har kommit in till förlaget och kan snart upplevas som en fysisk bok i verkligheten! 

Blåsboken

Blåsboken

Löven dansar och såpbubblorna yr. Kan du blåsa riktigt hårt?

Blåsboken är en interaktiv berättelse där vi blåser på bilderna och ser vad som händer på nästa sida.

Läs mer »
Sofia Nyström.

Jag har arbetat med barn i över 20 år, men de största lärdomarna fick jag inte i mina utbildningar och i mitt arbete utan i mitt föräldraskap. 
Möjligheten att så nära följa mina barn och att vi fick vara en del av varandras liv, formade mig som människa på djupet. Jag började ifrågasätta mina övertygelser kring hur jag borde agera som vuxen och hittade hem i ett nära föräldraskap. Barns reaktioner på världen runt omkring är ärliga och viktiga och jag ser idag det kompetenta barnet ur en helt annan vinkel än innan jag blev förälder.

Love och bilderna tog form när mitt äldsta barn var runt 4 år. Tankarna och responsen som barnet gav mig, behövde jag skriva ner för att komma ihåg och lära mig av. Jag tror att tankarna kan översättas till flera barns upplevelser av hur vuxna agerar i mötet med dem och jag hoppas boken kan bidra till betydelsefulla tankar och insikter.

Love och bilderna

Love och bilderna

Upptäck den viktiga berättelsen om LOVE OCH BILDERNA, en bok som belyser det känsliga mötet mellan vuxna och barn genom barnets ögon.

Följ Love som navigerar genom den komplexa världen av delade bilder och privatlivets integritet. Genom en resa av ömsesidig förståelse och respekt lär sig både Love och mamma vikten av samtycke och gränssättning. Läs mer »