Är du debuterande författare eller har ni aktuella debutanter på ert förlag? Läs mer här om hur du gör för att skicka in och vilka kriterier som gäller.

Vår definition av debutant: En författare kan debutera två gånger i sitt liv: som skönlitterär och som facklitterär författare.

Du kan även hitta debutantporträtt här, i bokstavsordning A-Ö.

De senaste debutanterna

Lena Zetterberg Björk. Fotograf: Lo Varg

Får man kalla sig författare nu? Om inte: jag är copywriter, kursledare och föreläsare. Jag skriver alltså copy, varumärkesbyggande och säljande texter, åt olika företag. Och så hjälper jag folk att göra samma sak själva. 

Under åren har kursdeltagare föreslagit att jag ska skriva en bok om de metoder och principer jag lär ut. Och absolut, drömmen om att skriva en bok har funnits med mig sedan jag var 8 år och skrev en diktsamling om jag kopierade upp och häftade på pappas jobb. 

Men jag hade nog tippat att min riktiga debut skulle bli skönlitterär. För det ligger ett halvfärdigt romanmanus i byrålådan också. På ett skrivläger med Mian Lodalen och Sara Lövestam – där jag skulle fokusera på att komma framåt med romanen – fick jag en skrivövning på temat facklitteratur. På 40 minuter hade jag skrivit synopsis till den där boken som mina kursdeltagare hade frågat efter, och det kändes sedan så självklart att jag skulle skriva den. Så romanen har fått vänta. Nu ska den få fokus igen.

Skriv för att nå fram : texter som engagerar och säljer

Skriv för att nå fram : texter som engagerar och säljer

Många företagare, kreatörer och kommunikatörer kämpar för att få effekt av sin marknadsföring. Det är svårare än någonsin att sticka ut i bruset. Läs mer »

Mickel Grönroos.

När jag var yngre ville jag bli författare – eller programmerare. Det fanns bara två problem. För att bli författare måste man ha något att berätta och vem har det när man knappt har odlat klart sin mustasch? Och att bli programmerare, annat än i smyg, gick inte i Helsingfors (där jag är född och uppvuxen) runt 1990. Det var helt enkelt för töntigt då. 

Så det blev en tur via journalistutbildningen, men nyhetsjournalistiken var verkligen inget för mig. Jag ville inte ställa frågor till andra, utan hellre svara på deras. Så jag sadlade om och började med lingvistik i stället och den vägen hittade jag vidare till språkteknologin och det som idag är så hett, artificiell intelligens. Med tiden var det inte töntigt alls längre att jobba med programvaruutveckling så det blev en karriär inom IT i alla fall. Att skriva historier fick bytas ut till att skriva teknisk dokumentation.

Men något gnagde. 

Jag har alltid sett embryon till berättelser överallt. Gubben med rollatorn i skogen, vad gjorde han i sjuttio år innan han hamnade just där? Eller tanten med galoscherna på badstranden, hur kom hon dit? Och de där tre pojkarna med sina cyklar som sladdade förbi precis på grusvägen, varför hade de så förbaskat bråttom?

Eftersom jag har haft förmånen att tillbringa somrarna på Öland i snart ett kvarts sekel slog det mig att det finns minst en berättelse som just jag kan berätta om Öland, som en dubbel utböling (jag är trots allt finlandssvensk) men med tillräcklig insikt. Så det blev en roman i alla fall. Om tjockholmare och lantisar, arbetare och tjänstemän, unga och gamla, kvinnor och män, ölänningar och fastlänningar, svenskar och utbölingar. Om vad som händer om man låter sig svepas med och inte tror man har allt klart för sig. Det blev boken Echte Liebe.

Jag hoppas att  just du gillar den. För vem vet, om ni är några stycken som ger tummen upp så kanske, men bara kanske, att jag inte kan låta bli att skriva en bok till. 

Echte Liebe

Echte Liebe

  • Förlag: BoD
  • Utgiven: 2024-02-05
Det är sent i augusti 2022. Niklas har stannat kvar på norra Öland tillsammans med sin hund Våfflan för att ställa i ordning fritidshuset inför hösten. Det finns bara ett problem: Det är dötrist.

Men Öland har mer att erbjuda än Niklas först tror. Efter sommargästernas avfärd vaknar byn till liv på ett sätt han inte hade kunnat föreställa sig. Läs mer »
Margareta Sandberg. Fotograf: Marcus Nordström

Inte anade jag att jag skulle skriva ett debutantporträtt några veckor innan min 77-årsdag. Jag hade skrivit en akademisk avhandling – det kunde jag mer tänka mig. Men den berörde mig inte djupt in i själen som min debutbok ”Jag lovade att inte ömka” gjorde. 

   Tillsammans med min ett år och fyra dagar äldre bror växte jag upp i ett dysfunktionellt hem. I en tassande vardag med lättutlöst både fysiskt och psykiskt våld. Konsekvenserna av det förstod jag inte till fullo förrän jag hade läst igenom mitt färdiga manus några gånger.  Vi kunde nog kallas maskrosbarn, min bror och jag, om det ordet hade funnits i mitten på femtiotalet. Vi tog både studenten och akademiska poäng på universitetet. Och jag skrev min avhandling. Men fritt skrivande var en sen upplevelse i mitt liv. Jag hade då hunnit bli både pensionär och mamma till en trettioårig dotter med en plötsligt diagnostiserad hjärntumör. Det var henne jag hade lovat att inte ömka.

Jag lovade att inte ömka

Jag lovade att inte ömka

Telefonsamtalet från Gotland förändrar i ett slag tillvaron för familjen. Efter ett epileptiskt anfall befinner sig dottern på Visby lasarett med en misstänkt tumör i hjärnan. Hon har nyss fyllt trettio. Och jag vill inte att ni ömkar mig. Lova det! avslutar hon samtalet med sin mamma. Hon menar allvar. Mamman lovar. Ingen av dem förstår hur övermäktigt det löftet är. Läs mer »

Anna Wargren

Jag är en 42-årig Hisingsbo, som arbetar som förskollärare i Mölndal och är mamma till två tonårssöner (min yngsta son har ritat bilderna i boken). Eftersom skrivande var min “grej” under hela barndomen utbildade jag mig i tidiga 20-årsåldern till journalist. Men det var varken rätt yrke eller det bästa sättet för mig att ta tillvara på min kreativa skrivlust. Under många år skrev jag ingenting för min egen skull.  

Men för fyra år sedan, under en period då jag inte mådde så bra började jag skriva igen. Jag skrev poesi och gick långa promenader ute i naturmiljö, vilket både var väldigt välgörande för min hälsa och gav mig idén till Ester och ljuskraften. Boken är min kärleksförklaring till djur och natur och mitt svar på den sorg och ilska jag känner över vad vi gör med vår planet. Ester representerar min egen inre röst som ofta pendlar mellan tvivel och hopp eller svaghet och kraft. Jag älskar historier som Sagan om ringen och Harry Potter, vilket jag tror märks när man läser min bok.

Ester och ljuskraften

Ester och ljuskraften

Tänk om Älvin hade rätt. Tänk om det bara var hon som kunde stoppa de onda? Tänk om allt hängde på henne?

Mitt i en kurragömmalek på skolgården händer något väldigt märkligt med nioåriga Ester. Plötsligt hamnar hon i en magisk värld med vänliga älvor och talande djur. Läs mer »

Ingalill Johansson. Foto: Wretmarks

Ingalill Johansson, en glad pensionär som skriver, läser, bokbloggar och släktforskar. En gång i veckan dansar jag linedance.

Familj: Man och tre barn, sju barnbarn fem bonusbarnbarn, ett barnbarnsbarn och vår lille Sigge, en cockerspaniel.

Jag bor på Senoren, öster om Karlskrona, är fil mag i pedagogik och fil kand i religionsvetenskap. Jag har varit lärare i pedagogik på Blekinge Tekniska Högskola och är nu mentor till studenter med funktionsvariation. I hela mitt liv har jag skrivit och läst mycket. Arbete och en stor familj upptar hela mitt liv. När jag gick i pension började hon skriva skönlitterärt och en resa i en annorlunda och inspirerande värld tog fart. Nu har hon gått i mål med sitt bokprojekt från 2021.

Allt har sin tid är min debutbok som följs av ytterligare en del. Den är fiktiv men bygger delvis på släktforskning. Med en lokal förankring i Karlskrona och östra skärgården får vi möta två generationers kvinnor från åren 1940 fram till 2000 och deras tro och liv.

Jag har givit ut den själv i november 2023.

På min hemsida kan man distribuera och beställa min bok.

www.ingalillskriver.se

Karin Andréason.

Jag är 56 år, bor i Gnesta, förskollärare sedan 35 år och arbetar på förskolan Grinden. Jag har man och tre vuxna barn och ett barnbarn på snart 3 år som jag älskar att umgås med.

Jag arbetar med att förbereda barnen inför skolstart och grundlägga deras färdigheter inom motorik, språk, läs-och skrivutveckling för att få en lyckad skolgång och positiv självkänsla. 

I min ungdom fick jag lyssna på spännande berättarskatter och där föddes nog fantasin och längtan efter att få skriva och göra något kreativt. Jag fascinerades av böckernas magi-hur man kunde leka med orden, uttrycka tankar och berätta för andra. De senaste åren har barns språk och motorikutveckling försämrats betydligt då de är mer stillasittande framför sociala medier. 

Som författare hoppas jag kunna inspirera barn till ett växande läsintresse där de för en stund kan få befinna sig i sagans underbara värld. Min förhoppning med boken Snuffe Kanin är att barn ska komma i gång med rörelse och tycka det är kul! 

Snuffe Kanin i djungeln

Snuffe Kanin i djungeln

 

Vill du följa med på ett spännande äventyr och träffa vilda djur? Den nyfi kna kaninen Snuffe älskar att leka detektiv och upptäcka saker. Idag är Snuffe i djungeln och träffar på djur som ålar, kryper, fl yger, snurrar och rör sig på olika sätt. Läs mer »