Är du debuterande författare eller har ni aktuella debutanter på ert förlag? Läs mer här om hur du gör för att skicka in och vilka kriterier som gäller.

Vår definition av debutant: En författare kan debutera två gånger i sitt liv: som skönlitterär och som facklitterär författare.

De senaste debutanterna

Henrik Robert Karacs. Foto: Benjamin Asarnoj

Jag har alltid varit en mycket nyfiken person med en vild fantasi och stort intresse för människor, samhälle och historia. För några år sedan började jag fundera på att samla alla mina tankar i en roman. Jag ville skriva något som var underhållande och kittlade tanken och samtidigt bjöd på skildringar av människor jag träffat eller som på andra sätt påverkat mig. 

Jag lever och har levt ett mycket händelserikt liv med erfarenheter från möten med människor från många olika samhällsklasser och platser i världen. Människors beteende och öden fascinerar mig mycket.

Som ung höll jag till i kvarteren kring Triangeln i Malmö och var mycket aktiv med musik och teater. Jag skrev egen text och musik innan romanskrivandet tog över mitt intresse. Jag valde även att utbilda mig till civilekonom och flyttade till Stockholm. Sedan tog livet mig vidare ut i världen till Luxemburg. Nästa destination är ännu en gåta utan svar.

Tiden är något jag filosoferar mycket kring. Det är en väsentlig del av våra liv som på många sätt påverkar våra handlingar då den är begränsad och innebär att vi tvingas till prioriteringar av olika slag. I min debutbok hamnar Tiden i origo då ett långlivat sällskap ges möjligheten att styra världen, men allt har ett slut! Även de högsta berg nöts ned till sand under tidens gång. I spänningsromanen Tidsfursten möter ni en man med en ovanlig gåva som ger honom obegränsat med tid. Romanen bjuder på oväntade vändningar, filosofiska funderingar och en hel del spänning. Trevlig läsning!

Tidsfursten

Tidsfursten

En tragedi i Amazonas djungler och en avslöjad livslögn leder till ett uppbrott i unge Vincent Ivarians liv. Trots varningar inleder han ett sökande efter sina rötter som han av okänd anledning skildes från som barn. Släkten visar sig härstamma från klanväldet Lisfarn med anor från vikingatiden vars medlemmar tycks ha obegränsat med tid och makt. Läs mer »

Åsa Danielson Grimpe. Foto: Johan Ahl

Under många år har jag tampats med sjukdomar i mitt liv. Det började redan i barndomen med barnastma och i vuxen ålder har jag genomlidit utmattning, reumatism och ibs, bland annat. Känslan av att sjukdomarna började ta över mitt liv och min kropp blev till slut överväldigande. Min förmåga att kommunicera med andevärlden och min tro på det som kom till mig hjälpte mig att finna lösningen på gåtan till mina sjukdomar. Allt handlar om balans och harmoni och att vi behöver gå tillbaka till vårt ursprung.

Sex år har jag läst på universitetet men tillsammans med Moder Jord och andra naturandar har jag haft ett livslångt lärande. Vetenskapen har kommit långt och människan som art har lärt sig mycket men vi har mycket kvar att lära av naturen. Den är vårt ursprung och där finner vi svaren och lösningarna. Vi behöver bara bli mer lyhörda och lära oss att lyssna inåt, att lösningen inte alltid finns i den fysiska världen.

I min debut som författare hoppas jag kunna förmedla den kunskapen vidare.

Hon kallar mig dotter

Hon kallar mig dotter

–  Kära Moder Jord, kan du sända mig en guide och lärare för att hjälpa mig med mitt andliga arbete? 


Många människor tror att man kan tala till Gud och att Gud svarar. Om Gud är energi och allting annat består av energi, måste vi även kunna tala med andra andliga varelser. Läs mer »

Eva-Lotta Eriksson. Foto: Gunnar Eriksson

Böcker har alltid betytt mycket för mig. Alla typer: roliga, spännande, romantiska, allvarliga … De har öppnat dörren till andra världar än min egen och det jag själv upplevt. De har också fått mig att inse att smärta och hjärtesorg är just de saker som förenar mig med alla andra människor nu och förr. Det är en stor befrielse som läsare att inte känna sig ensam utan att man är förbunden med andra i sina känslor och erfarenheter.

Under mitt yrkesliv har temat varit barn och unga som far illa. Kanske blev det så för att mina närstående drabbats av psykiska sjukdomar, först mina syskon och sen mina barn. När jag själv gick in i väggen och låg på psyk insåg jag att det behövs fler berättelser och nyanser om psykisk sjukdom.  

Min strävan har varit att skriva en trovärdig berättelse med balans mellan smärtsamma saker och positiva. Försöka skildra psykisk ohälsa och den oro och förtvivlan som följer i dess spår, men också lyfta fram värme, gemenskap och vägen ut ur mörkret.

Där ljus och mörker möts

Där ljus och mörker möts

Under en språkresa i Italien blir Matilda inlagd akut på en psykavdelning i Bologna. Och när hon kommer hem står hennes familj handfallen – var har deras älskade, spralliga Matilda tagit vägen? Kvar tycks bara finnas ett tomt skal, som inte ens orkar ta sig upp ur sängen. Läs mer »
Emelie Joners. Foto: Madeleine Lindh

Jag heter Emelie Joners och bor tillsammans med min familj i Järvsö, Hälsingland. Jag började skriva i tidiga tonåren, kortare berättelser som jag knattrade fram på skrivmaskinen sent på kvällarna. Skrivandet har alltid följt mig, och i samband med att jag blev förälder bestämde jag mig för att satsa helhjärtat på drömmen att bli författare. Jag gick Skrivarakademins ettåriga distansutbildning på folkuniversitetet i Stockholm, samt ett par onlinekurser för Jorun Modén. Genom textsamtal och handledning växte mitt skrivande fram och jag hittade mig själv, mitt eget sätt att skriva. Förhoppningen är att min debutroman ska beröra, att karaktärerna och deras livsval ska väcka både tankar och känslor hos läsaren.

En annan del av mig

En annan del av mig

Våra själar är som slöjor i vinden, skira, böljande och så lätta att tappa taget om. Och har vi en gång förlorat greppet spelar det ingen roll hur långt vi springer, eller hur högt vi hoppar. Vi kan inte nå dem. Vi kan bara stå med nakna, såriga fötter på jorden och se hur de virvlar upp mot himlen, innan de slutligen försvinner. Läs mer »
Sofia Brattwall, debuterande författare. Foto: Stefan Jonason

Jag heter Sofia Brattvall och har en bred utbildning bakom mig, bland annat en kandidatexamen i journalistik och flertalet skrivarkurser samt kurser inom manus och filmskapande.

Mitt största driv är berättandet, att skriva och underhålla, samtidigt som jag är mån om att budskapet är gott och lättillgängligt för avsedd målgrupp. Det främsta syftet med min bokserie, Nyckelstenarnas Hemlighet, är att underhålla en fantasy- och äventyrsälskande målgrupp. Samtidigt har den ett pedagogiskt syfte i att utbilda och inspirera barn och unga inom ämnena historia och vetenskap.

Med mitt skrivande vill jag inspirera barn och unga till modet att våga gå sina egna vägar samtidigt som de respekterar andras olikheter och perspektiv. Jag vill inspirera till nyfikenhet och demonstrera hur vetenskap och magi inte är varandras motsatser, utan snarare olika sätt att definiera de stora mysterierna i vår omvärld.

Läs mer på www.nyckelstenarnashemlighet.se
Instagram: @nyckelstenarnashemlighet

Nyckeln till tiden

Nyckeln till tiden

En hänsynslös mördare härjar i Sverige och alla hans offer är tonåringar. Femtonåriga Teodor undkommer mördarens attack, men hans bästa vän Bella kidnappas.
Mot sin vilja hamnar Teodor i ett uråldrigt internationellt sällskap som har som mål att hitta och förstöra nyckelstenarna. För om de hamnar i fiendens händer kan deras krafter förgöra världen. Läs mer »
Debutanten Gudrun Furumark. Foto: Maria Wikström

Pling i luren. Det är min förläggare som undrar om jag har lust att skriva en presentationstext till Boktugg. Tusen tecken i jagform. Hon erbjuder sig att göra det åt mig men avslutar med ”det kanske blir mer naturligt om du gör det själv”. Jag håller med henne och lovar att sno ihop några rader.

Men när jag sätter mig för att skriva känns det allt annat än naturligt. De där åtta åren på universitetet (litteraturvetenskap, filmvetenskap, religionshistoria, psykologprogrammet) har satt sina spår. Att skriva i jagform känns fel, nästan smutsigt. Mina hittills sjutton år som psykolog har säkert också påverkat mig. I god journalföring är ordet jag bannlyst till förmån för det anakronistiska undertecknad. Kanske inte så konstigt att jag ryggar inför ”tusen tecken i jagform”.

I min debutroman, smartare smalare snyggare rikare, förekommer däremot ordet jag ymnigt. Den är till och med skriven i första person. Helt naturligt – när det är ett fiktivt jag går allt mycket lättare.

smartare smalare snyggare rikare

smartare smalare snyggare rikare

Stockholm 1991. Sara står utanför Östra Reals gymnasium, nyinflyttad från Norrköping och inställd på att livet äntligen ska börja. Hennes önskemål är inte orimliga: en enda vän, och en enda kille som kan tänka sig att ligga med henne. När Sara blir handplockad av den excentriska Esmeralda börjar saker äntligen att hända. Men det nya livet blir inte som hon hoppats. Läs mer »