Är du debuterande författare eller har ni aktuella debutanter på ert förlag? Läs mer här om hur du gör för att skicka in och vilka kriterier som gäller.

Vår definition av debutant: En författare kan debutera två gånger i sitt liv: som skönlitterär och som facklitterär författare.

Du kan även hitta debutantporträtt här, i bokstavsordning A-Ö.

De senaste debutanterna

  • Daniel Olsson heter jag, även om jag sällan kallar mig det i kreativa sammanhang. Som tonåring började jag med graffiti och sedan dess har mycket av mitt skapande utgått ifrån den persona som graffitin handlar om att bygga. Mitt alter ego blev Sälen och senare Seal of Sweden.

    Gränserna har suddats ut lite genom åren, men jag tycker att det är skönt att kunna distansera mig ibland. Speciellt de senaste åren då jag har jobbat mycket med självbiografiska serier, det ger liksom ett ökat utrymme att ta ut svängarna. Sälen tänker och säger saker som Daniel skulle skämmas för.

    Jag gillar att utforska mina tankar om relationer och dess komplexitet, vilket återspeglas i ”Bättre lycka”, som min serieroman heter. Den säger något om min syn på livet, att livet är ett sökande. Och i sökandet efter något, oavsett vad det är, så står du inför en massa val. Vägval. Varje väg du väljer handlar också om att välja bort, allt det där andra. Det är en tanke som känns skrämmande tycker jag. 

    Bättre lycka

    Bättre lycka

    Bättre lycka är en skildring av jakten på relationen med stort R. Boken är tecknad och skriven som små inblickar i en vardag. Tillsammans bildar dessa livshändelser och ögonblick en lite vemodig historia. Glimten i ögat och ett inslag av svart humor finns dock alltid närvarande. Läs mer »

  • Jag jobbar som frilansande illustratör och serieskapare sedan 17 år tillbaka och har en högskoleexamen i serie- och bildberättande. Barnböcker har länge varit ett kärt medium och jag har sedan tidigare illustrerat fyra böcker i den prisbelönta bokserien Djurdeckarna. Du är speciell är första barnboken som jag både skrivit och illustrerat.

    Tecknandet har följt mig sedan barnsben med det har inte varit min enda sysselsättning. Jag har även ett starkt intresse för samhälls- och miljöfrågor samt djurvälfärd och har högskoleutbildning inom miljö- och hållbarhetsfrågor. Oundvikligen har detta påverkat mig i mitt skapande.

    För mig är det viktigt att inte bara underhålla utan också förmedla något djupare, att beröra och stärka och lyfta nya tankar och perspektiv. Du är speciell är mitt sätt att uppmuntra till djupare samtal kring självkänsla och egenvärde, att vi alla är unika och värdefulla precis som vi är. Det tror jag vi alla behöver höra oftare.

    Du är speciell

    Du är speciell

    • Förlag: BoD
    • Utgiven: 2021-11-15
    Du vet väl om att du är väldigt, väldigt speciell?

    ”Du är speciell” är en poetisk liten barnbok om det unika i varje människa och om varje individs orubbliga värde. Boken syftar till att stärka och inspirera läsaren genom att på ett enkelt och lustfyllt sätt lyfta annars svårgreppbara ämnen kring självkänsla och egenvärde. Läs mer »
  • Vem är jag som skrivit Myten om Luna? Jag bor i Uppsala men vistas en hel del på Gotland och i Småland då jag är ledig. I den småländska myllan har jag gamla rötter och där känns det härligt att vara. Jag tycker om berättelser och tänker att de finns överallt. I ett ansikte. I en händelse i naturen. I ett spår i skogen som något djur just lämnat. Alla människor bär på en berättelse. Historien om vårt liv finns där hela tiden och skapas kontinuerligt genom det vi är med om. Just skrivandet kan fånga in berättelserna om livet och göra det till något som stannar kvar. Ett musikstycke kan också berätta, men då musiken tystnat finns det bara som ett minne. Skrivandet befäster våra minnen och kommunicerar dem vidare. Jag arbetar som musikterapeut, leg. psykoterapeut och handledare. Det är väldigt roligt att kunna ge ut en bok, men egentligen är det mest spännande att få veta vad Myten om Luna väcker hos läsaren. Jag hoppas att jag får vara med om många sådana samtal nu när boken kommer ut.

    Myten om Luna

    Myten om Luna

    Sommaren 1969 är en händelserik sommar: människan har precis satt sitt första fotavtryck på månen, och Isa har nyss fyllt tolv år. Läs mer »
  • När jag slog i taket på Karolinska Institutets test för utmattning, fick jag backa hem och tänka om. Varken marknadsansvarig i IT-branschen eller dansare på elitnivå var lämpliga yrken längre. Så jag tänkte: Vad kan jag göra med kola i hjärnan? Jag skrev av mig om livshändelsen. Kort efter det skrev jag en feelgood med extra humor. Sedan en kärleksroman. Och så i år skrev jag pusseldeckaren som jag debuterar med under halvpseudonymen Johanna Silvermark, eftersom jag önskade total konstnärlig frihet.

    Varför allt detta skrivande? Jag mår som bäst då. Som förälder till barn med neuropsykiatriska diagnoser, har det också blivit den aktivitet där jag kan tanka energi. Överallt ser jag berättelser som behöver skrivas och människor som utmärker sig och förtjänar en plats i litteraturen. Att få debutera är som att kasta sig själv rakt ut i tomma intet och se hur omgivningen reagerar. Läskigt. Roligt. Omtumlande. Givande. Nu laddar jag upp för nästa bok i pipen.

    Mord på Skogstuna herrgård

    Mord på Skogstuna herrgård

    • Förlag: BoD
    • Utgiven: 2021-11-01
    Beatrice Morénius försöker anpassa sig till livet som fattigpensionär efter ett liv fyllt av äventyr och resor. Hon har flyttat in hos tvillingsystern Gunilla i Skultuna, och när Gunillas son bjuder hela familjen att fira jul på Skogstuna herrgård så följer Beatrice med.

    Men julefriden byts snart mot en tragedi när en gäst hittas död på herrgården. Läs mer »
  • Som barn besökte jag den franska Lascaux-grottan med över 15 000 år gamla grottmålningar. Jag minns nästan ingenting från resan – en karusell på ett torg som jag av någon anledning inte ville åka, och så grottan där det hade levt människor som var våra förfäder.

    Som vuxen har jag både i arbetet och privat grävt mig allt djupare ned i de evolutionära mekanismerna för att förstå hur arter bildas och utvecklas. På vilket sätt evolutionen formar vår livsstil och kultur, och hur vår civilisation påverkar vår egen evolutionära utveckling.

    Jag tycker om friheten att blanda naturvetenskap med fiktion. Ett romanbygge är ett dockhus för vuxna där karaktärerna är dockor att böja och bända som författaren vill. En fantasibubbla som är ett form av rus att befinna sig i.

    Jag vill egentligen inte skriva romanen, jag vill vara i den. Men fantasin och textdokumentet är så nära jag kan komma.

    Expedition Himlersson–Tufte

    Expedition Himlersson–Tufte

    Orsa finnmark. I de öde frusna myrmarkerna har ett fotografi fångat ett fotavtryck – för människolikt för att komma från ett djur, men inte tillräckligt likt en nutida människas. Tore Himlersson är en ung evolutionsforskare som drömmer om de stora äventyren. Han befinner sig i Asien för att söka efter den mytomspunna varelsen Ebu gogo. Läs mer »
  • Henrik Larsson debuterar med feelgoodroman

    Debuterar:

    Man skulle kunna säga att jag blev författare mot min vilja. Jag jobbade som musiker men fick problem med hörseln och kunde inte fortsätta spela. Då blev jag tvungen att hitta ett annat sätt att få utlopp för min kreativitet, så jag började skriva istället. Att det skulle bli en feelgood-roman bestämde jag tidigt.

    Det händer så mycket i livet som går att vinkla från det tragiska till det dråpliga eller tragikomiska, och jag har alltid varit bra på att berätta historier och få människor att skratta. Men samtidigt blir det inte roligt om man inte behåller allvaret i det. Jag vill att läsarna ska bli underhållna men även få med sig något tänkvärt. Det finns stora likheter i skapandeprocessen mellan att skriva en roman och att spela in en poplåt eller skriva en symfoni. Den stora skillnaden är att det tar betydligt längre tid att skriva en roman.

    Det var rätt roligt att skriva boken, även om jag egentligen inte ville göra det.

    Majas müsli : jobbet, bagaren och producenten

    Majas müsli : jobbet, bagaren och producenten

    Majas müsli är en feelgood-roman som handlar om valet mellan att gå sin egen väg eller att följa den som andra stakat ut. Den belyser på ett dråpligt sätt hur slumpen påverkar livet trots våra ansträngningar, val och mål. Det är en underhållande bok med vilsna karaktärer som på ett varmt och förlåtande sätt belyser det svåra i det lilla. Läs mer »

    Boken säljs även signerad av författaren via Facebook eller via mejl på [email protected].

  • Mitt namn är Kristoffer Eriksson och jag är född 1996, uppvuxen i Lessebo och bor numera i Växjö. Efter gymnasiet var jag minst sagt osäker på vad jag ville göra med mitt liv, och av en slump hamnade jag på en lokal högstadieskola. Redan efter några dagar insåg jag att jag hamnat precis rätt. Läraryrket är mitt kall, och jag tar examen från ämneslärarprogrammet sommaren 2022. Genom en kombination av författarskapet och lärarprofessionen önskar jag göra allt i min makt för att stärka ungdomars läslust och litteracitet i en tid där det sistnämnda är viktigare än någonsin. I det skrivna ordet finns oändligt mycket att uppleva, men mitt bidrag till mina läsare är inte enbart att bjuda med dem på en spännande och fartfylld resa, utan även att rikta blickar mot de samhällsfrågor som vi inte bör vända blicken från. Vi är här och nu, men vilka blir kvar? Min debutroman De som blev kvar ger ett dystopiskt svar på den frågan.

    De som blev kvar

    De som blev kvar

    Ana bor i en by i skogen, långt bort från De oförändrades ljusväggar, teknologi och hänsynslöshet. När Anas farmor förlorar sin långa kamp mot cancern, en kamp alla överlevare förr eller senare måste utkämpa, finns det inte längre någon anledning för Ana att stanna kvar i byn där hon aldrig passat in. Läs mer »

  • Från en barndom med stor passion för böcker och skrivande, där författare nog var drömyrket redan innan jag kunde läsa själv, hamnade jag i yrket djurvårdare. Djur och natur är en annan fascination. Under många år vidareutbildade jag mig på universitetet inom djur, etologi, djurskydd och yrkeslärare. Jag har jobbat med olika djur som hästar, får, kor, höns och exotiska djur som ormar och papegojor. Sedan många år jobbar jag som yrkeslärare på ett naturbruksgymnasium.

    För några år sedan hittade jag tillbaka till skrivandet igen och bestämde mig för att läsa kreativt skrivande på Linnéuniversitetet, där jag nu tagit konstnärlig magisterexamen i ämnet. Jag fascineras och inspireras något otroligt av berättelser av alla de slag, som böcker, filmer och musik. I mitt skrivande vill jag ge läsarna möjlighet att kliva in i det där trollbindande äventyret och hylla fantasin. I min debutbok Djupbäckens Hildur vill jag också hylla naturens magi, samt försöka bevara en del av vår gamla folktro.

    Djupbäckens Hildur

    Djupbäckens Hildur

    ”Briljant!” tycker BTJ som ger boken högsta betyg!
    ”Läsaren hamnar bland troll, jättar och alla möjliga mystiska magiska varelser som säkert många mött i sagornas värld. Gestaltningen av alla de olika väsen huvudkaraktärerna Hildur och Ylva möter, ger en underbar Bauersk sagokänsla.  […] Det här är en riktigt spännande bladvändare. Läs mer »

  • Som barn slukade jag allt jag kom över av spännande böcker. I vuxen ålder har jag läst litteraturvetenskap och gått skrivkurser. Jag har även en master inom Estetiska vetenskaper med inriktning musikvetenskap och har studerat psykologi och pedagogik med nya medier. Under många år var jag aktiv som vissångare och singer/songwriter med egenkomponerade sånger, men på senare år har jag övergått till att skriva längre, skönlitterära texter. Jag har bakgrund som psykiatriskötare och brinner för att öka samhällets förståelse för, och integrering av, människor som lider av psykisk ohälsa eller känner sig annorlunda.

    2018 deltog jag i skrivutmaningen ”Nanowrimo” (50 000 ord under november månad). Jag påbörjade då en novell som var tänkt att ingå i en samling av mystiska, spännande berättelser. Den fick ett eget liv och snart stod det klart att den skulle bli en hel roman med feelgoodkänsla: Relatörerna.

    Relatörerna

    Relatörerna

    Per Mattias, Jonas, Christian och Harald är på väg mot medelåldern. Ingen av dem har haft någon långvarig relation. Med åren har de var för sig fördjupat sig allt mer i datorernas och nätets spännande och komfortabla värld. Samtidigt har de blivit socialt isolerade. En februarikväll inleder de fyra en filosofisk diskussion online som leder till att de börjar träffas IRL. Läs mer »
  • För tre år sedan gick en nära anhörig till mig bort till följd av drogmissbruk. Redan som liten använde jag skrivande som ett sätt att bättre förstå mig själv och världen runt omkring, och för att hantera saker som hände i mitt liv. Så också nu. Resultatet blev den skönlitterära boken Tillsammans är vi två som kom ut på Vintergård förlag 25 oktober 2021.

    Boken skrevs i ett tillstånd av sorg, ilska och frustration. Men också med ett stort behov av att skriva en historia som innehöll en gnutta hopp. I Tillsammans är vi två följer läsaren fem olika personer i en berättelse om missbruk och medberoende, men också kärlek och vänskap.

    Jag bor i Åtvidaberg och utbildad journalist och socionom. Under 2022 ges min andra roman Det är vackrast när det skymmer ut.

    Tillsammans är vi två

    Tillsammans är vi två

    ”Kan du inte bara dö? Eller nej. Dö inte.”

    Fem personer, fem olika liv. Rädslan för att allting plötsligt ska vara för sent har på olika sätt kopplat dem i ett fast grepp. Ante jagar efter sina droger. Inez och dottern Saga längtar efter honom. John borde ägna tankarna åt skola, träning och tjejer. Läs mer »

  • Chloe Ädling:

    Det jag älskar med en bra bok är att man sugs in i berättelsen, man lever bland karaktärerna och att man förstår och relaterar till dem som om det vore riktiga personer.   

    Det tog mig några år att fastna för böcker, men när jag väl fick upp ögonen för läsning fanns det inget bättre. Jag blev inspirerad och ville dela med mig av mitt skrivande och få andra att känna sig som jag känner mig när jag läser. 

    2019 opererade jag min rygg på grund av skolios. Det blev ett bra tillfälle att utifrån mina egna erfarenheter skriva om att ha skolios och debutera som en skönlitterär författare. 

    Terese Ädling:

    Redan innan jag knäckte läskoden älskade jag att lyssna på berättelser. När jag själv sedan lärde mig läsa blev jag en riktig bokslukare. Som ni förstår har en stor del av uppväxttiden tillbringats på bibliotek eller med ivriga försök att skapa egna berättelser. Det resulterade i ett stort antal noveller där de flesta hamnade i byrålådan.

    Sedan 2017 har jag arbetat extra med skrivande och bland annat skrivit ett antal artiklar och aktiviteter för det digitala läromedlet Clio online. 2018 deltog jag i region Uppsalas mentorskapsprogram för författare där jag hade författaren Danny Wattin som mentor.

    2021 debuterar jag med barn- och ungdomsboken ”Kämpa Jessica!” som jag skrivit tillsammans med min dotter Chloe Ädling. 

    Kämpa Jessica!

    Kämpa Jessica!

    16-årings egna erfarenheter om att dansa med skolios och smärta ledde till ny barn- och ungdomsbok.

    När Jessica och Michelle inte vinner årets Unga koreografe­r säger Michelle att det är för att Jess är känslig och inte vågar testa mer komplicerade steg. Istället vinner två andra koreografe­r som gestaltat flykten från sitt hemland. Läs mer »

  • Jag vill läsa och skriva om det som känns och bränns, relationer och svåra ämnen, gärna snårigt och lite skav, men ändå spännande och roligt. Mest skriver jag för barn och ungdomar.

    När jag var liten älskade jag att läsa. Jämt gick, satt, låg och åt jag med näsan i en bok, skrattade, ryste och grät. Försökte också själv skriva en och annan rad. Drömjobbet blev förstås bibliotekarie, men skrivandet tappade jag bort på vägen. Tror det hamnade någonstans mellan jobbet, familjen, mataffären och tvättmaskinen. På en skrivworkshop återfann jag skrivglädjen och snart hittade jag berättelserna. Nu utbildar jag mig till skrivpedagog samtidigt som jag går skrivarkurs efter skrivarkurs, för det är så himla roligt. Drömmen är att kunna väcka samma känslor i det jag skriver som jag själv upplevt som läsare.

    Min debutbok Flickan från andra sidan havet skrev jag för att jag som adoptivförälder vill göra allt jag kan för mitt barn, även när det ibland är omöjligt. Hoppas den kan hjälpa andra också.

    Flickan från andra sidan havet

    Flickan från andra sidan havet

    Vem kan vara ledsen efter ett kalas? Jo, Maya. Hon fyller sex år idag, men är ändå inte glad. Hon saknade sin biologiska mamma på kalaset. För att trösta Maya berättar hennes adoptivmamma sagan om flickan från andra sidan havet.

    I sagan räddar Elena sin älskade dotter från hunger och nöd genom att hitta en ny familj åt henne. Läs mer »

  • Humor och skrivande har alltid legat mig varmt om hjärtat. Jag började skriva serier när jag gick i lågstadiet och noveller i högstadiet. Mitt skrivande är främst inspirerat av den klassiska brittiska humorn. Jag hade inga idrottsstjärnor eller popstjärnor som idoler när jag växte upp utan min idoldyrkan handlade istället om humorgruppen Monty Python.

    Eftersom mitt andra stora intresse var djur och natur fanns det egentligen bara två yrkesval: författare eller biolog. Min träffsäkerhet när det gäller felaktiga val ledde såklart till att jag istället valde teknik och pluggade till civilingenjör. Att ingenjörer, som per definition är tråkiga, skulle syssla med humor kändes såklart som en paradox varför skrivandet lades på is under flera år.

    Under dessa år hämtade jag inspiration till framtida skrivande genom alla resor. Besökte alla sju kontinenter och runt femtio länder. Inget var dock mer magiskt än kryssningen till Antarktis. Finns nog nåt i allt jag skriver som är inspirerat därifrån.

    Och så var de bara två

    Och så var de bara två

    Efter en händelserik kryssning på Nilen uppstod en oväntad romans mellan Asta och Evert, utan hänsyn till deras höga ålder. Trots att Astas väninna ansåg att till och med trädgårdstomten Rasmus var ett bättre val av make stundar nu bröllopet ute på en enslig ö i Östersjön. Läs mer »

  • ”Men det ligger alldeles i närheten. Kom, vi åker dit.”

    Cristina är blek och sammanbiten. Vi sitter utanför kyrkan där hennes födelseattest förfalskades. När jag nu vill dra med henne till klostret där hon föddes väller övergivenhetskänslorna över.

    Vi har rest från Stockholm till Bogotá i Colombia. Hon har ett behov av ett vittne till allt det otäcka som hon plötsligt minns i vuxen ålder. Hon berättar, jag antecknar. Sedan lämnar hon mig på en sandstrand där jag skriver de första kapitlen på det som vi då tror ska bli en biografi och ett självhjälpsverktyg.

    Några år senare får vi ett oväntat besked från bokförlaget.

    ”Det här är ett bra råmanus till en roman.”

    Min värld kastas om. Jag är journalist och fackboksförfattare. En roman?

    Friheten är lockande. Men var går gränsen mellan verklighet och fiktion? Ja, överallt. I varje mening jag inte kunnat lyssna på, i varje person som inte längre är i livet, i varje plats jag inte besökt. Men också på de platser jag besökt och de människor jag mött.  

    Jag bestämmer mig för att anta utmaningen. Det är det svåraste och det roligaste jag gjort.

    Cristina, din vilja bor i skogen : baserad på en sann historia

    Cristina, din vilja bor i skogen : baserad på en sann historia

     

    ”Jag har alltid trott att jag skulle gå sönder om jag mindes. Men till slut hade jag inget val. Minnena pockade på, skavde, krävde att få komma till ytan.”   

    Cristina, din vilja bor i skogen är baserad på en sann berättelse. En utvecklingsroman om en familj i tvärdrag mellan olika tidsepoker, kulturer och samhällsskikt. Läs mer »

  • Jag heter Anna Rasegård. Jag är 61 år, född och uppvuxen i Stockholm, men efter många år i först Göteborg och sedan Malmö landade jag nyligen i Ystad, där jag njuter av den historiska småstadens lugn tillsammans med make och katt. Härliga promenader längs havet ger näring åt min kreativa sida. Många rader i debutboken har tillkommit under vardagarnas tågpendlande till arbetet på Malmö Kulturskola.

    Med en Fil. Kand. i litteraturvetenskap och dramatik i ryggsäcken arbetar jag sedan drygt trettio år som teaterpedagog. Skrivandet har gått som en röd tråd genom livet, från teaterpjäser för skolklasser till ett sjuttiotal publicerade veckotidningsnoveller inom feelgoodgenren. Både min man Rolle och min son Anton har alltid varit mycket stöttande och uppmuntrat mitt skrivande, även om det emellanåt inneburit att jag försvunnit in i min egen lilla bubbla.

    Förutom att skriva sjunger jag i Skånska kören i Lund och längtar efter att återuppta ett gammalt intresse, keramik – att forma i lera.

    Drömslottet bland vildrosor och äppelblom

    Drömslottet bland vildrosor och äppelblom

    Helena stirrar på annonsen. Drömslottet är till salu, farföräldrarnas hus uppe på Söders höjder. Både kåken och trädgården är förfallna, trots detta väcks en längtan …
    Hemma i Dalarna driver Helena Fridakulls handelsträdgård. Något kärvar i förhållandet till särbon Jörgen och hon kämpar för att hålla balansen i en alltmer tumultartad tillvaro. Läs mer »
  • Jag älskar att läsa böcker och titta på film, gärna lite skruvade och oförutsägbara berättelser, gärna i vackra och omväxlande miljöer, gärna psykologiska men inte för tunga mörka draman med sorgliga slut. Ur detta föddes min debutroman.

    Jag hade börjat få svårt att hitta nya böcker, just av den anledningen att de var så mörka och allvarliga. Och var de inte allvarliga så var de lite för pigga. Så jag testade att skriva en bok som var lite mitt emellan, ett vanskligt projekt om man vill bli utgiven. Det bör ju vara en tydlig genre. Men jag struntade i det och skrev på, drevs av lusten av att berätta och befinna mig i alla de här inspirerande miljöerna tillsammans med karaktärerna. Och det blev en bok, som nog också sammanfattar mina egna intressen ganska bra; resor, psykologi, vackra miljöer och filosoferande om både vardagligheter och samhället vi lever i.

    En stor blombukett till de förlag som vågar satsa på lite mitt-emellan-böcker så vi får en mångfald även i litteraturens värld!

    Rotskott

    Rotskott

    Det är en söndag i början av juni då Liv bestämmer sig för att ge sig av. Snabbt packar hon lite kläder och några få tillhörigheter och kör ner för den lummiga villagatan. Någon utstakad plan finns inte.   Uppbrottet tar henne till en stuga i försommarens Östergötland där tranorna skriker nerifrån åkern och göken gal långt inne i den djupa skogen. Läs mer »