Är du debuterande författare eller har ni aktuella debutanter på ert förlag? Läs mer här om hur du gör för att skicka in och vilka kriterier som gäller.

Vår definition av debutant: En författare kan debutera två gånger i sitt liv: som skönlitterär och som facklitterär författare.

Du kan även hitta debutantporträtt här, i bokstavsordning A-Ö.

De senaste debutanterna

Jag var 6 år gammal när mitt liv tog en helomvändning. År 2005 fick jag sjukdomen som skulle komma att förändra mitt liv för alltid. Jag blev diagnostiserad med Diabetes typ-1. 

Mitt namn är Tintin Forssberg, jag är född år 1999 och uppväxt på en gård i Mjöhult tillsammans med min mamma, pappa, lillasyster och lillebror. Numera bor jag i Helsingborg tillsammans med min sambo. Mina stora intressen i livet är idrott och mat. Under sista året på samhällsprogrammet fick jag upp ögonen för att skriva, men det var först när jag kom ut i arbetslivet som jag kom på idén att skriva en bok. 

Jag har enda sedan min diagnostisering haft en lite annorlunda inställning till diabetes och har alltid känt att sjukdomen inte får begränsa mig. Istället har jag slängt den i en ryggsäck och tagit med den på alla livets äventyr. Jag låter inte min sjukdom krossa mina drömmar och jag har nu debuterat med en bok jag själv hade behövt som ung diabetiker.

I skuggan av verkligheten : att leva med diabetes

I skuggan av verkligheten : att leva med diabetes

Jag var sex år gammal och skulle åka med mamma, pappa och min lillasyster till badhuset och sedan äta lunch på McDonalds. Men tidigare den morgonen misstänkte mina föräldrar att det var något som inte stod riktigt rätt till. Vi kom aldrig till badhuset, och det blev aldrig någon lyxlunch. I stället blev det en vecka på sjukhuset. Läs mer »

Per Anders Borius Författarfoto: Goldi Sundahl Borius

Jag brukar se tillbaka och tänka att mitt liv fick sin stora början när jag trodde att det höll på att ta slut.

2012 blev jag allvarligt sjuk i min sköldkörtel och medföljande depression. Något som jag då trodde skulle bli min död, blev istället min stora vändpunkt. För det var när livet ställdes på sin yttersta spets som jag slutade leva efter andras förväntningar och istället började lyssna på mitt eget hjärtas röst.

Jag utbildade mig till yogalärare och livscoach, medan jag fortsatte djupdyka inom världens olika läror kring hur vi kan leva ett rikt liv. Idag hjälper jag människor att komma nära sig själva och göra viktiga förändringar.

Kombinationen av min livliga fantasi, nyfikenhet på människor, fascination över hur vi kan leva helhjärtat och kärleken till att skriva, är det som ligger till grund för den dröm jag har burit på sedan jag var liten; att en dag bli en författare som berör och underhåller.

Nu släpps äntligen min debutroman och mitt yrke är en av mina stora inspirationskällor.

Där vildblommorna växer

Där vildblommorna växer

Maya Björk har till synes allt man kan önska sig – ett prestigefyllt arbete på en framgångsrik startup, en partner hon älskat sedan studietiden och en livsstil i Stockholms innerstad som de flesta drömmer om. Men på mindre än en sekund tas allt ifrån henne. Läs mer »

Per Anders Borius Författarfoto: Goldi Sundahl Borius

Att skriva är en livsuppgift för mig. Mitt samlande och plitande har pågått ända sedan småskolan. En flanörs betraktelser blev till i ett av mitt livs många vägskäl. Min far gick bort och jag blev plötsligt äldst i familjen. Gud knackade på dörren och jag öppnade den på glänt. I samma veva fick ”metoo”-rörelsen mig att fundera både på mig själv som man och på andra män som män; vad är det vi gör med oss och vår värld?

”En flanörs betraktelser” riktar blicken mot den urbana mannens vilsenhet. Den vilar på minnen, arkiv och observationer i världen omkring mig. Det är inte en diskussion, utan snarare ett försök till illustration av män som lever sina liv i stadens ljus, ljud och ensamhet. Jag betraktar även den överplanerade stadens fullständigt onaturliga beröringspunkter. Växtlighet som aldrig ens anat sitt naturliga habitat. Artificiella konstprodukter som vi slentrianmässigt, eller med våld, lärt oss att se som oumbärliga i en miljö som ger sken av hemtrevlighet och ”för allas”-het. Skapade ”rum” där ingen vistas eller vill vara.

Språket är min största inspirationskälla. I dess omhuldande och danande famnar gömmer jag ännu ofödda texter. Jag översätter texter mellan fyra språk och knåpar med kortspråk som haikus och aforismer för att se hur mycken koncentration de klarar utan att bli meningslösa. Andra viktiga inspirationskällor är mina utlandsvistelser och de personliga möten dessa har fört med sig. Jag har rest i cirka 60 länder och bott och arbetat i fem av dessa, vilket har resulterat i en stor mängd resebrev och -journaler. 

På senare tid har jag insett att jag har en viktig uppgift i att vårda det enskilda minnet och vår gemensamma historia. Jag väljer då att inte bara se minnet och vår historia som en återblick och reflektion, utan även som en viktig kompass och beredskap inför framtiden. En flanörs betraktelser ska läsas av den anledningen att våra minnen – inte endast de privata, personliga och reellt egna – är vår största skatt. Om vi inte förhåller oss till denna rikedom, dömer vi oss själva till ett både historielöst och framtidsfritt liv.

En flanörs betraktelser : Män och andra märkligheter

En flanörs betraktelser : Män och andra märkligheter

En flanörs betraktelser vilar på minnen, arkiv och observationer av män som lever sina liv i stadens ljus, ljud och ensamhet. Med underfundiga aforismer sätter boken luppen på den urbana mannens vilsenhet och identitetskris.

Som läsare bjuds du på en vandring genom den överplanerade stadens onaturliga beröringspunkter. Läs mer »

Michael Le Mahieu

Man kan säga att mitt skrivande har fungerat som ett experiment. Ett sätt att ännu mer lära känna sig själv. Idén om att skriva något har funnits under en längre tid och jag har alltid känt ett brinnande behov av att uttrycka bilder och berättelser. Egentligen kanske mer som ett filmmanus.

Mitt namn är Michael le Mahieu. Är 55 år, arbetar som optiker och bor i Jönköping med fru, tre barn och en liten hund. Optikeryrket har jag utövat under en lång tid. Det är en yrkesroll där man utöver sin profession med att undersöka ögon och syn också har förmånen att dagligen möta och samtala med många olika människor om olika saker. Alla dessa möten som passerats genom åren har frambringat en medverkande kraft till att jag bestämde mig för att skriva en bok. 

Jag ställde mig frågan mer än en gång vad boken i själva verket skulle handla om. Det var lättare att svara på vad den inte skulle handla om. Mitt musikintresse är stort, är en samlare och lyssnare av rang och jag betraktar mig själv som något av en musiknörd. Det blev musiken som inspirerade mig att börja skriva på allvar.

Att sätta orden på rätt plats blev ett experimenterande där gränslandet mellan fiktion och självbiografi flätades samman. En stundtals utmanande process i en för mig främmande värld som nybörjare och debutant.

Nu är den klar för publicering och känslan av att hålla boken i sin hand är fantastisk.

Wodahs Rorrim och änglarnas resa

Wodahs Rorrim och änglarnas resa

<div>En man med författardrömmar bestämmer sig för att skriva en bok om livet. Plötsligt befinner han sig på ett tåg utan att egentligen veta varför eller hur han hamnade där. I sin kupé hittar han ett brev, signerat av en viss Wodahs Rorrim. Med brevet i sin innerficka reser han på detta tåg, en resa genom livet och möten under färden. Läs mer »

Jag heter Kajsa Rosenblad och har den stora glädjen att debutera skönlitterärt med en barnbok. Blodrosen är den första fristående delen om syskonen Dellgrens äventyrliga tidsresor. Det är också den osannolika historien om en delvis sann historia som utspelade sig på 1940-talet i Brännarp där min farmors far startade en liten syltfabrik. Men framför allt är det en påminnelse om att ondskan är förrädisk, både i nutid och historisk tid. Jag är mamma till tre barn och i samband med flyktingvågen 2016 berikades syskonskaran med ytterligare en pojke. Runt matbordet pratar vi ofta om att det är lika lätt att kritisera händelser med facit i hand som det är svårt att stå emot grupptryck. Hur ska vi veta vad som är rätt eller fel? Och varför dyker ondskan upp när man minst anar?

Skrivandet har alltid legat mig varmt om hjärtat. Jag är femtioett år och har haft skrivbordet placerat i favoritstaden, Lund, i över trettio år. Jag är visserligen hallänning i själ och hjärta, men kan också avslöja att det är i skönlitteraturen som jag äntligen har hittat helt hem. Vetenskapliga texter och recensioner i all ära, men på något outgrundligt vis är det i den fantastiska fantasins värld som jag insett att det går att komma verkligheten riktigt nära. Min förhoppning är att Blodrosen och mina kommande böcker ska väcka läslust och intresse för fördjupade samtal om goda och onda handlingar, men också väcka hopp om en ljus framtid. 

Blodrosen

Blodrosen

"Ondskan?" frågade Minna. 
"Ja, den finns i alla tider och kommer alltid i olika skepnader. Nu har den hittat till Brännarp och till en glipa som uppstått i tiden."
Ögonblicket innan Karl slog huvudet i stengolvet hörde han In malum eka mellan väggarna. Läs mer »

Cecilia von Perglas. Fotograf: Tobias von Perglas

Tanken att skriva ner min mormors otroliga och dramatiska historia har funnits där hela mitt vuxna liv. Men hur skulle jag omvandla visionen till verklighet? Tack vare en skrivarkurs med handfasta tips och en lektör som gav massor av pepp vågade jag långsamt tro på drömmen. Researcharbetet kom igång, jag reste i mormors fotspår och läste brev skrivna av kvinnor mitt under brinnande krig. Drivkraften har varit att skriva om Agnes som var både strävsam och varmhjärtad, men också alltid fylld av oro och rädsla. Hur hon, hennes systrar och de andra starka kvinnorna klarade av krigsåren som blev deras vardag och hur det påverkar en familj.  

Cecilia von Perglas är civilekonom och har alltid varit intresserad av kvinnors roll i historien.Hon är född och uppvuxen i skånska Falsterbo men med rötter i Tyskland. Hennes debut Systrar i krigets spår bygger på hennes mormors liv under och efter andra världskriget, och är en berättelse om systerkärlek genom allt.  

Systrar i krigets spår

Systrar i krigets spår

Flyglarmssirenerna lät nu ihållande. Det kunde bara betyda en enda sak. Herregud, det är på riktigt! Ern skrek med skärrad röst. Agnes mage knöt sig. Käkarna spändes. Ögonen stirrade rakt fram utan att veta på vad. Så mindes hjärnan något som den grönögda kvinnan sagt och Agnes vaknade ur sitt paralyserade tillstånd. Läs mer »