Allt mindre av bibliotekens budget går till böcker

Bibliotekens inköp av böcker är i stort sett oförändrade de senaste tio åren räknat i kronor. Men eftersom bokpriserna gått upp innebär det kraftigt minskade inköp. Dessutom går en allt mindre del av budgeten till bokinköp trots att biblioteken fått mer pengar. När folkbibliotekens kostnader ökade med 1,2 miljarder kronor på tio år var endast 31 Mkr böcker.

Idag släppte Förläggareföreningen sin nya rapport Biblioteken och bokmarknaden. Folkbibliotekens bokinköp 2015-2024 där ekonomijournalisten Erik Wahlin kartlägger biblioteksinköpen under det senaste decenniet. Det är med kluvna känslor jag läser den eftersom jag känner igen de flesta siffrorna från ett Analysbrev jag påbörjade i somras men aldrig slutförde. Så man kan säga att han gjorde den research jag inte riktigt hann, nämligen att komplettera med eboksutlåningen och lite fler tabeller.

Siffrorna för bibliotekens inköp har nämligen redovisats i Kungliga Bibliotekets årliga rapport om biblioteken. Det var de siffrorna jag hajade till på och såg att de visade precis det som alla förlag har misstänkt – biblioteken köper in allt färre böcker.

Vid ett föredrag för bibliotekarier tidigare i höst plockade jag fram en intressant graf som inte finns med i Förläggareföreningens nya rapport. Den visar hur folkbibliotekens kostnader utvecklats under de senaste tio åren. Där blir det än tydligare hur bokinköpen har strypts, eller snarare inte har räknats upp på samma sätt som kostnaderna för lokaler och personal.

De blå staplarna är alltså medieinköp vilket till största delen är böcker, dock inte enbart böcker. Men det intressanta är jämförelsen med de övriga stora kostnaderna för att driva ett bibliotek: Personalkostnader samt lokaler inklusive övriga driftskostnader.

Högre löner och dyrare lokaler

Lönerna ökar givetvis varje år i takt med nya löneavtal. Antalet anställda på folkbiblioteken har dessutom ökat från 5537 till 5741 personer på tio år (eller räknat som heltidstjänster från 4806 till 4996). Kostnaden har ökat från 2,2 till 3,0 Mkr eller mer exakt 810 Mkr från 2015 till 2024.

Lokalkostnaderna har också skjutit i höjden både på grund av energikostnader och att fastighetsägarna höjt hyrorna i takt med inflationen. Även om dessa fastighetsägare i många fall är kommunerna själva. Summerar man dessa har kostnaden ökat med runt 400 Mkr.

Därmed har folkbibliotekens årliga driftskostnad ökat med 1,2 miljarder kr på tio år – från 4,1 till 5,3 miljarder kronor. Av den ökningen utgör inköp av fysiska och digitala medier (främst böcker) endast 31 Mkr.