ANNONS

Elisabeth Åsbrink skriver om en familj full av hemligheter

"Någon har emigrerat i varje generation i min familj, flera generationer tillbaka. Människor som har varit modiga nog, eller desperata nog, att bli utsatta för allt vad det betyder att emigrera, börja från noll, lära sig ett nytt språk och hitta en ny plats. Det skapar också ett förhållningssätt till vad som är nationer och identitet", säger Elisabeth Åsbrink. Foto: Jonas Ekströmer/TT.

Hon växte upp med känslan av att vara avskuren från sin familjs historia. I boken ”Övergivenheten” skriver Elisabeth Åsbrink om sin utspridda släkt – vars öde har präglats av både Förintelsen och de spanska judarnas fördrivning.

Ibland har författaren och journalisten Elisabeth Åsbrink känt sig som ett ogräs, med hela Europa inom sig. Rottrådarna förgrenar sig genom historien, och hon har ägnat decennier åt att förstå dem. Men inte förrän nu skriver hon om sin släkt, i den skönlitterära boken ”Övergivenheten. Tre kvinnor, tre städer, en familj”.

– Jag är frukten av både spanska inkvisitionen och de spanska judarnas fördrivning, och Hitlertysklands folkmord på de europeiska judarna, plus en überprotestantisk gren från Frankfurt am Main. Det är en europeisk röra. Jag har försökt att se vilka människokedjor som ledde fram till mig, säger hon en sommardag i Stockholm.

ANNONS

Ensam uppväxt

Elisabeth Åsbrink trevar efter tankarna. Var börjar man nysta i en så stor härva av hemligheter? I boken skildras hur Katherine – som hon också heter – växte upp med känslan av att befinna sig på en öde ö. Hon kände sig ofta ensam.

– När jag gick i skolan och folk pratade om sina kusiner tyckte jag att det var det vackraste som fanns. Jag har alltid känt ett slags avund mot människor som har sin egen flock. Ett sätt att försöka bygga min familj var att skriva om den, säger hon.

Boken gör nedslag i släkthistorien. Där finns mormor Rita som växer upp i slummen efter det att hennes föräldrar migrerat från Tyskland. Morfadern, Vidal Coenca, var en spansk jude som växte upp i grekiska Thessaloniki. Inte många känner längre till hur de spanska judarna fördrevs under inkvisitionen.

– I vårt samtal i dag är de icke-existerande därför att de blev nästan helt totalt utraderade i andra världskriget. Det vill jag också berätta om, och det går ihop med att hela min barndom var full av förträngda och tystade saker. Allt hängde ihop.

Enorm hemlighet

Även Elisabeth Åsbrinks mamma Sally är frukten av en hemlighet. Rita och Vidals förhållande gick emot Vidals kultur och han hemlighöll det för sin familj. I researchen inför boken upptäckte Elisabeth Åsbrink morföräldrarnas vigselbevis i ett arkiv – och trodde att det stod fel datum. Paret gifte sig när Rita var över 50 år – efter ett liv tillsammans.

– Egentligen var hon ogift, och alltså lagligt oskyddad. Barnen hade också varit oskyddade, och detta i ett klassamhälle som Storbritannien. Det måste ha varit en enorm hemlighet.

Hon ville hylla sin mormor, ”denna taggiga tant” som levde i London, och porträttet är inspirerat av Virginia Woolfs klassiker ”Mrs Dalloway”, men med en kvinna från lägre medelklassen i centrum.

TIPS: Senaste numret av Magasinet Boktugg ute nu!

Hitta alla tidigare utgåvor av Magasinet här!

Att skriva om sin mamma var mer smärtsamt: som liten var Elisabeth Åsbrinks främsta uppgift att se till att hennes mor inte tog livet av sig. I vuxen ålder skrev hon om det medberoendet, i en krönika i Dagens Nyheter, där hon nämnde sin barndoms situation, omskriven så att det verkade handla om ett barn i nutid.

– Efter det fick jag tre jättearga mejl där de skrev att jag måste anmäla det här till socialen, för att barnet måste omhändertas. Oj, tänkte jag, är det så min barndom ser ut när jag berättar om den? Jag blev chockad.

Barnet först

Nu ville Elisabeth Åsbrink för en gångs skull sätta barnet först. Hon skildrar Katherine, Lilla ”K”, som vet att vissa ord är förbjudna i mammans närhet. Ordet ”jude” är förbjudet, liksom ”pappa”. Mamman tog helt avstånd från det judiska. Elisabeth Åsbrinks pappa var född i Ungern, och förlorade flera familjemedlemmar i judeförföljelserna.

– Han var själv mycket nära att dö för att han plötsligt blev kategoriserad som jude, fast han var döpt i kyrkan, åt fläsk och firade jul när han var liten. Där är övergivenheten ett faktum, inte ett psykologiskt tillstånd – även om den är det också.

Familjens öde har varit en skugga i Elisabeth Åsbrinks liv. Som 14-åring utlöste allt det nedtystade en kris och hon beslutade sig för att aldrig förneka eller låtsas vara något annat än det hon är. Ändå kände hon länge obehag om någon frågade om hon var judisk.

– Långt upp i vuxen ålder gav den frågan mig hjärtklappning, ångest, ont i magen, säger hon och kallar reaktionen för ”en akut överlevnadskris”.

Aktuell bok av Elisabeth Åsbrink

Övergivenheten

Övergivenheten

Handla böcker där du är – hitta närmsta bokhandel

Drivs av vrede

I hela sitt författarskap har Elisabeth Åsbrink nagelfarit ensidiga bilder av nation och identitet. Så blir det med en pappa vars land försökte mörda honom, menar hon.

– Det ger en väldigt stark brist på tillit och ett tvivel på vad en nation, trygghet och nationalism är.

Vreden hon känner över släktingars öde använder hon som en positiv kraft.

– Den har drivit många samhällsförändringar: arbetarrörelsen, kvinnorörelsen och nu ser vi metoo och Black lives matter som också drivs av vrede. Kanske skulle jag vilja införa en vrede mot utsattheten som judiska människor erfar.

Text: Elin Swedenmark/TT

Fakta: Elisabeth Åsbrink

Född: 1965

Bor: I Stockholm och Köpenhamn.

Familj: ”Två vuxna söner sedan ett tidigare äktenskap, och de är mina bästa vänner. Och så är jag gift med Joakim som är dansk journalist och författare.”

Bakgrund: Journalist och författare som debuterade 2009 med Smärtpunkten: Lars Norén, pjäsen ’Sju tre’ och morden i Malexander. 2012 debuterade hon som dramatiker med pjäsen ”Räls”, på Folkteatern i Göteborg, och hon har sedan dess skrivit ett flertal pjäser. 2012 utkom också ”Och i Wienerwald står träden kvar”. Andra böcker hon har skrivit är fackboken 1947, som är översatt till 19 språk och ”Orden som formade Sverige”.

Aktuell med: Boken Övergivenheten. Tre kvinnor, tre städer, en familj

Läser: ”Jag har den senaste tiden läst två fantastiska böcker, den ena är Kirke av Madeline Miller, som är jättefint översatt till svenska. Den andra boken är Den stora skrivboken av Agota Kristof. Två oerhört starka böcker. Annars läser jag väldigt mycket researchböcker.”

Lär dig mer om bokbranschen!


Över 6400 personer prenumererar redan på Boktuggs nyhetsbrev. Två gånger i veckan får du koll på nya trender, nya förlag, spännande författarskap och böcker. Bäst allt – det är helt kostnadsfritt. Missa inte nästa stora grej. Anmäl dig nu!

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på linkedin
Dela på email
Dela på print
TT

TT

Om du frågar någon vem som är Sveriges mest trovärdiga nyhetsförmedlare är chansen stor att svaret blir "TT". Sedan 1921 har vi varit en oberoende aktör i Mediesverige med mottot snabbt, korrekt och trovärdigt. Vi gör andra bättre. Så presenterar sig TT på sin hemsida. Boktugg samarbetar med dem för att få tillgång till fler spännande nyheter och reportage än vi själva hinner med.

tt@boktugg.se

Ingrid Thörnqvist debuterar med bok om kalla krigets Berlin

Det kalla kriget, järnridån, Berlin. Det var i den tiden jag växte upp. Jag blev nyhetsjournalist och reste runt i det delade Europa under hela 1980-talet. På första parkett upplevde jag kommunismens och Berlinmurens fall. Som utrikeskorrespondent för SVT Nyheter i Berlin hörde jag många rykten om Carl-Gustaf Svingel, som med hemliga räddningsaktioner hjälpte människor att fly från Östtyskland. Att skriva en bok om vad han gjort blev en utmaning som jag inte kunde motstå. Jag hittade människor som berättade dramatiska flykthistorier, och min research ledde ända fram till drottning Silvias östtyska familj. Efter många försök öppnades till slut den tunga slottsporten.

Läs hela artikeln »