AI-litteratur: Poetisk möjliggörare eller tjuv?

AI-framställd litteratur är på framfart och oroar såväl författare som Svenska Författarförbundet. Ulf Karl Olov Nilsson, som själv har skapat litteratur med Chat-GPT, ser däremot fördelar med utvecklingen när det kommer till att skriva konceptuell poesi.

Det finns redan flera exempel på AI-framställd litteratur. I Sverige gav förlaget Novellix tidigare i år ut AI-skrivna noveller, inspirerade av fyra klassiska verk, och i boken ”Ammaseus horisont” tolkar AI Karin Boye.

På andra sidan Atlanten gick nyligen över 9 000 amerikanska författare ut med krav på AI-företag, vilka kan sammanfattas såhär: Använd upphovsrättsskyddat material bara efter att ha fått tillstånd, ge författare rimlig ersättning för tidigare och pågående användning av deras arbeten och ge författare rimlig ersättning för det som blir resultatet av AI-processen.

En som skrev under brevet var den amerikanska feelgoodförfattaren Nora Roberts.

– Skaparen måste få betalt. Det gäller skådespelarna och manusförfattarna också. Man kan inte ta vårt arbete och mata in det i en maskin, tillsammans med annat arbete, och därmed skapa en ny bok och tycka att det är okej, säger Nora Roberts till TT.

I Sverige har författare inte engagerat sig i frågan på samma sätt. I alla fall inte offentligt. Grethe Rottböll, ordförande på Svenska Författarförbundet, tror dock att det är en tidsfråga.

– Jag tror att många är bekymrade, även om de har inte engagerat sig i frågan som de amerikanska författarna har gjort. Men översättarna är engagerade här, säger hon.

TT: Hur förbereder ni er på Författarförbundet?
– Vi måste prata med politiker och sätter oss in i frågan mer. Det som är obehagligt är att det händer mycket från företagarhåll och vi inte riktigt hänger med. En fråga vi arbetar med är att litteratur skriven av AI måste ha en tydlig märkning på omslaget, svarar Grethe Rottböll.

Ingen upphovsrätt

Marianne Levin, emeritus professor i civilrätt med immaterialrätt som specialitet vid Stockholms universitet, delar inte de amerikanska författarnas och det svenska Författarförbundets oro över AI-inmatning. Hon påpekar att det inte finns någon upphovsperson bakom maskingenererad text.

– En tanke kan inte bli upphovsrättsskyddad. Du måste skriva ner den på ditt sätt för att det ska bli det och AI använder data och sätter ihop instruktioner, säger Marianne Levin.

Hon framhåller ändå att digitaliseringen ändrar vårt sätt att tänka och bete oss. De problem hon ser kring AI är mer av etisk art, säger hon.

– Det är viktigt att man får reda på vem som gjort något. Sedan tror jag, tyvärr, att AI är ganska bra på att bearbeta och klippa i manus. Där kan man ta bort många timmar av mänskligt arbete och det kommer nog att bli en omflyttning av arbete, så som den amerikanska filmindustrin har visat, säger Marianne Levin.

Öppnar för poetiska möjligheter

Poeten och psykoanalytikern Ulf Karl Olov Nilsson, även känd som Ukon, är inne på liknande spår som Marianne Levin, och använder själv flitigt Chat-GPT för att skriva poesi.

– AI samlar in enorma mängder data och lär sig skriva stereotypt och klyschigt utifrån det. Många av de stora filmerna är ju på gränsen till schablonmässiga, så jag kan förstå om vissa manusförfattare är oroliga.

Men författare som skriver om det specifika, som Ulf Karl Olov Nilsson menar att poeter gör, har mindre anledning till oro.

– Poesins synvinkel är det konstiga och skeva, att försöka beskriva det som ingen har tänkt. AI kan producera litteratur, men kan inte själv avgöra vad som är är bra eller dåligt, säger han och menar att det kan komma att göra att författarens uppdrag förskjuts:

– Uppgiften blir i stället att ställa roliga, intelligenta och konstnärligt öppnande frågor till AI och sålla ut det som är bra. När jag härförleden gav Chat-GPT till uppgift att skriva 100 dikter fick jag stryka och stryka och kvar blev kanske tio rader som var bra.

TT: I det långa loppet – kommer det här att påverka vilka som väljer och kan bli författare?
– Författarskap tycks mindre och mindre handla om att skapa utifrån sitt inre och håller på att förskjutas till att upptäcka poetiska kvaliteter i omvärlden. Man skriver inte längre inifrån och ut utan utifrån och in. Om det innebär att det blir andra typer av människor vet jag inte, svarar Ulf Karl Olov Nilsson.

Att skriva konceptuell dikt med hjälp av AI har fått Ulf Karl Olov Nilsson att fundera över vem eller vad jaget är i en AI-framställd dikt. Det är mycket intressant och öppnar för poetiska möjligheter, tycker han.

– Är pronomenet jag ens ett pronomen längre? Syftar jaget på de, som programmerat maskinen eller är jaget all litteratur i databanken? Jaget blir ett jag utan det som vi brukar förknippa med ett jag, exempelvis barndom och individuell historia, och poeten som matar AI:n blir ett jag utanför dikten, säger han.

Text: Ida Stiller/TT, Mats Almegård/TT