Är du debuterande författare eller har ni aktuella debutanter på ert förlag? Läs mer här om hur du gör för att skicka in och vilka kriterier som gäller.

Vår definition av debutant: En författare kan debutera två gånger i sitt liv: som skönlitterär och som facklitterär författare.

Du kan även hitta debutantporträtt här, i bokstavsordning A-Ö.

De senaste debutanterna

  • När jag var åtta år och vuxna frågade vad jag ville bli när jag blev stor svarade jag: författare och bonde. Nu har båda sakerna uppfyllts. Jag bor på Österlen och försöker vara lite självhushållande, samtidigt som jag skriver. Odla och skriva. Två saker jag älskar. Yoga är en annan stor passion i livet.

    Serien om Gro börjar i Skåne. Gro bor i en buss tillsammans med mamma Anna och pappa Otto, undulaterna Gullebullen och Gulleplutten samt hunden Zlatan. De reser runt i de svenska landskapen och upplever många spännande äventyr.

    I den andra boken om Gro är familjen i Blekinge. Så fortsätter hon tills hon har varit i alla de svenska landskapen. En roadtrip à la Nils Holgersson.

    Jag har själv levt ett brokigt liv. Jag har till exempel jobbat som busschaufför och rest runt i en ombyggd stadsbuss. Mest har jag jobbat med teater. Nu arbetar jag på en Komvuxskola.

    Det är en ynnest att få skriva för barn och jag längtar till varje stund jag är tillsammans med Gro och hennes familj och får följa med på hennes underbara resa genom Sverige.

    Gro i Skåne

    Gro i Skåne

    Gro bor i en buss tillsammans med mamma Anna och pappa Otto, undulaterna Gullebullen och Gulleplutten samt hunden Zlatan. Den brokiga familjen reser runt med bussen i de svenska landskapen och upplever många spännande äventyr. Gro är en liten tjej med stora känslor. Hon är full av frågor och hennes funderingar är både roliga och allvarliga. Läs mer »
    Gro i Blekinge

    Gro i Blekinge

    Gro bor i en buss tillsammans med mamma Anna och pappa Otto, undulaterna Gullebullen och Gulleplutten samt hunden Zlatan. Den brokiga familjen reser runt med bussen i de svenska landskapen och upplever många spännande äventyr. Gro är en liten tjej med stora känslor. Hon är full av frågor och hennes funderingar är både roliga och allvarliga. Läs mer »
  • Jag är en skåning som bor i Borås. Jag är utbildad förskollärare men arbetar som skribent. Det här är lite mitt liv i ett nötskal – många i min närhet kan förundras över hur orädd jag är för att ”throw all my cards in the air”. Jag gör helt enkelt det jag mår bra av, även om det innebär stora förändringar.

    Genom åren har jag intresserat mig för allt från fotografering till olika sporter och i flera år drivit en Youtube-kanal som faktiskt varit hyfsat populär. Flera intressen har svalnat eller prioriterats bort med åren, men aldrig skrivandet. Det är liksom en del av mig. En del som vuxit fram genom mitt behov av att få reflektera. Ska allt man känner och upplever bara gå upp i rök? Det är så det känns om jag inte får skriva på några dagar. Genom skrivandet får mina tankar, reflektioner, upplevelser och känslor ett syfte.

    Klarar allt

    Klarar allt

    Efter det värsta tänkbara sveket på sin studentnatt tvingas Klara flytta ut från pojkvännens lägenhet och hem till föräldrarna igen. Det dröjer inte länge innan höstens studieplaner också går i kras. Läs mer »

  • För mig har det inte alltid varit självklart att skriva just böcker. Dels för att jag alltid har trott att det skulle vara svårt och dels för att jag inte var den bästa på grammatik och stavning. Men jag tyckte alltid att det var roligt när det var dags att skriva uppsatser i skolan, eftersom fantasi hade jag gott om. Men det hade nog inte min lärare i mellanstadiet, då hon tydligt förklarade för mig ”Men Jenny, människor och djur kan inte prata med varandra, du borde skriva lite mer verkligt”. 

    Nu i vuxen ålder när jag tänker på det, så var det ju ganska märkligt sagt av läraren. Detta gav mig mer tvivel på mitt skrivande, istället för mersmak, då det är i fantasin jag trivs bäst när jag skriver! 

    Men i vilket fall som helst så gick jag från uppsatsskrivningar till pjäsmanus. Men jag insåg snart att efter en pjäs är skriven och spelad, så blir manuset gärna liggande i en låda som glöms bort. Detta kändes ganska tråkigt. Så då bestämde jag mig för att skriva en bok. Så för att göra en lång historia kort skrev jag till slut ”Mila & Mörkret”, en barnbok med fantasi och ett budskap om att du måste hitta din egen styrka.

    Mila & mörkret

    Mila & mörkret

    ”Briljant!” tycker BTJ och ger boken högsta betyg!
    ”Mila & mörkret är en underbar bok om att lära sig hantera sin mörkrädsla. […] Berättelsen är fint illustrerad med svartvita tuschteckningar av Mymoa Wängdahl. […] Jenny Almquist har skrivit en fin bok som är både lättläst och fantasifull och stimulerar läsintresset. Läs mer »

  • Debuterar med romanen Sea of Sin. När jag skapar vill jag beröra. Att det finns en tonalitet, ett filter som säger mer än berättelsen i sig. Jag blundar gärna för redan angivna ramar så gott jag kan.

    Det har länge funnits en tanke om att skriva en roman eller manus. Nyligen kom jag till en punkt där jag inte fick ut vad jag ville av att skapa i form av måleri, vilket jag ägnat mig åt under många år. Då tog jag beslutet att börja skriva. Att gestalta litterärt i form av en roman var en spännande utmaning. Alldeles för intressant för att låta bli. 

    Har en vilja av att se världen och tar chansen till det så fort jag kan. Har en fascination för andra kulturer och platser vilket jag tog fasta på när jag skapade min första roman, där scenen är Manhattan, New York. Som jag givetvis passade på att besöka för att göra research. 

    Att jag inspirerar mig själv när jag skriver är nog det bästa som jag tar med mig av att skapa litteratur. Påbörjat min nästkommande roman.

    Sea of Sin

    Sea of Sin

    Manhattan, New York – Inne på klubben är det precis som alltid. Män och kvinnor som gör sitt yttersta för att sticka ut och verka anmärkningsvärda. En och annan som är äkta och skiter i vilket. En del vill bli fulla, vissa vill bli höga, andra bara få bekräftelse, knulla, bli knullade, kyssta, sedda eller kanske förbli osedda. Läs mer »
  • Boken Tinis Konstiga Sagor är ett beställningsverk av min tioåriga dotter Tini. Konst är vår grej. Vi har tittat på konst tillsammans från dagen då hon började hänga i en Babybjörn på min mage. Våra favoriter är konstiga konstverk och innan läggdags brukar vi försvinna in i den värld där allt är möjligt: den konceptuella konstens värld.

    Jag som har skrivit Tinis Konstiga Sagor är ett författarbarn som växte upp i ett konstnärligt hem omringad av litteratur, musik och konst. Jag har bott och verkat i Paris, London, Budapest och Stockholm, talar sex språk och har en bakgrund som pianist, gallerist och curator. Jag startade Dorothea Art Initiatives – en plattform som lyfter unga talanger inom kulturvärlden.

    Som passionerad konstälskare och praktisk mor strävar jag efter att ta ner konsten från de höga piedestalerna och placera den på marken bland blommor och grus för det är där dom finns, dom fördomsfria och nyfikna barn som boken vänder sig till.

    Tinis konst-iga sagor

    Tinis konst-iga sagor

    Tolv sagor om konst eller tolv konst-iga sagor?
    I den här ovanliga sagosamlingen berättar Martina Domonkos om konstverk som inte går att rama in och hänga på väggen. Vi möter den rebelliske John Latham, som äter upp en hel bok bara för att han hatar författaren. Läs mer »
  • Jag började skriva 2015. Efter många refuserade manus, och med nära en miljon ord i fingrarna (ja, jag har räknat) hade jag äntligen hittat rätt ton och story. Nu, 2022, ska jag debutera.

    Till vardags arbetar jag som socionom. Författaren inom mig delar socionomens intresse för människor. Jag är intresserad av samspelet mellan oss, eller bristen på samspel. Trygga relationer är grundläggande för vår mänsklighet och något vi behöver för att må bra.

    Min debut utspelar sig i Jönköping, en stad jag känner väl. Men jag delar även andra erfarenheter med karaktärerna, som när en relation egentligen ska bestå av två, inte tre. Så kanske är det ur den erfarenheten min fascination för triangeldrama kommer. Även om det för mina påhittade karaktärer sker i en tillskruvad form. Men det finns något i den dynamiken som skaver och som är intressant att berätta om. För vad händer när tvåsamheten invaderas av en tredje? Alla påverkas. Och åtminstone en blir olycklig. Ibland kanske alla tre.

    78 slag i minuten

    78 slag i minuten

    För att inte riskera att möta sitt förflutna vägrar Julia lämna hemmet. Men när hon motvilligt finner sig i Högskolans föreläsningssal och träffar kärleken, eller i alla fall vad hon tror är kärleken, i den gifta universitetsläraren Jesper blir det skenbart enklare att leva igen. Läs mer »

  • Jag började skriva sent. Det var först efter att ha fyllt femtio som jag började skriva på allvar. Det var då idén kom. Jag ville skriva en annorlunda spänningsroman med inslag av science fiction. Den skulle bygga på riktig fysik och ha forskare i huvudrollerna. Romanen blev en trilogi och jag började leta efter ett förlag.

    Jag är fysiker men har ägnat större delen av mitt liv åt forskning och utveckling av inhalerade läkemedel. Jag har alltid haft många idéer till nya produkter. Efter femton år på AstraZeneca tog jag steget och blev entreprenör. 2013 grundade jag Iconovo som utvecklar läkemedelsprodukter baserade på mina uppfinningar. Efter att ha vuxit till 25 anställda och en framgångsrik börsintroduktion bestämde jag mig för att lämna VD-rollen och bli forskningschef.

    Sedan ett år delar jag tiden mellan att uppfinna nya produkter och skriva. Förra året blev det fyra nya patentansökningar och manus till en ny fristående roman. Nu håller jag på att skriva andra delen i en ny trilogi.

    Vårt liv är inte vårt

    Vårt liv är inte vårt

    När Lundastudenten Ulla rensar efter sin morfar, som hittats mördad i sin lägenhet, finner hon kvarlämnade anteckningar som totalt förändrar bilden av honom. Den till synes anonyme taxiföraren från Iran visar sig överraskande nog ha bedrivit avancerad forskning tidigare i livet. Läs mer »

  • Jag har alltid älskat böcker. Älskat den värld som ryms innanför pärmarna, känt mig nära de karaktärer jag läst om för att sedan sakna dem när boken tagit slut. Under mina första trettio år fanns inte behovet att skriva. Om jag ska vara ärlig så trodde jag inte att jag kunde. Men efter de första trevande raderna har skrivandet blivit min röst, där jag får prata fritt utan att bli avbruten.

    Min debutroman handlar om barnen. Och om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Det finns många böcker idag som belyser barns npf-diagnoser, men jag har inte hittat någon bok där man ur barnets perspektiv skildrar hur det kan vara att leva med en förälder som har npf–diagnos. Så den boken skrev jag. Om jag får önska fritt, hoppas jag att barn i samma situation kommer känna stöd, att det finns möjligheter och att de inte är ensamma.

    Jag hoppas att jag snart får möjligheten att skriva om Siri och Adam igen. Jag saknar redan att vara en del av deras värld.

    Allt handlar om mamma

    Allt handlar om mamma

    När de lagt på lägger de sig skavfötters i sängen.

    Siri, vad tror du egentligen har hänt med din mamma?

    Jag vet inte. Men jag önskar att jag hade haft en normal familj. Med mamma, pappa, barn. Nu är det barn utan pappa och sjuk mamma.

     

    Allting börjar med att Siris klass ska åka på klassresa. Läs mer »

  • Vi har båda alltid älskat att skriva. Under ett år med hjärtesorg fyllde jag, Carin, nio tjocka handskrivna dagböcker. Sedan reste jag mig igen och gick vidare. Att skriva är som gratis terapi. Mina anteckningar i mobilen är fyllda med ständiga textidéer och nya uppslag.

    Min och Magnus första bekantskap började med en dejt. Under en period bodde jag i Palma på Mallorca och bloggade. Då dök det upp en kul och smart läsare hemifrån Sverige som jag började ha ”dygnetruntkonversationer” med på sms. Det var Magnus som skrev så roliga och härliga meddelanden så jag kiknade av skratt. Ja, vi skrev så mycket och långt båda två, så bara det hade kunnat bli en spännande roman.

    Vi avvecklade dejtandet och blev istället bästa vänner och kollegor, som grafisk formgivare och fotograf. Vi har länge haft en dröm om att få skriva en annorlunda bok tillsammans med egna ord, våra fotografier och egen formgivning. Den drömmen har gått i uppfyllelse nu. Och vi är väldigt glada och lyckliga över det.

    Mat, sex & kärlek : en annorlunda kokbok för en lyckad dejt

    Mat, sex & kärlek : en annorlunda kokbok för en lyckad dejt

    Det här är ingen vanlig kokbok. Den är för dig som är trött på att vara singel. Och för dig som redan har hittat din drömpartner men vill krydda till relationen. I den här dejtingbibeln får du massor med tips på lättlagade bjudrätter, fullproppade med afrodisiaka som sätter fart på kärleksglöden. Läs mer »

  • Mitt namn är Lisa, egentligen en helt vanlig tjej född år 1993 i Linköping.
    Precis som varje bok har sitt tema och speciella berättelse, har ett människoliv också det.

    Mitt tema har blivit Lisaleendet och min speciella berättelse består till stor del av idrott och långdistanslöpning, men jag har också en mängd olika utbildningar med mig, bland annat är jag lärare i Idrott och biologi men arbetar just nu som egen företagare.

    Att min leende väg framåt på Östgötaleden nu har mynnat ut i en bokdebut, känns overkligt. Men i sammanhanget är det inte så märkligt för det är ett bevis på den leende Lisa jag är. Rörelse i naturen tillsammans med skrift och ord i tystnad och ro!

    Jag hoppas boken ger inspiration till att vara vild, modig och lycklig. Att idrott tillsammans med ord i böcker, är fantastiskt för personlig utveckling och att det är en kombination som gör dig stark nog att göra alla drömmar till sanning.

    Lisas leende äventyr på Östgötaleden

    Lisas leende äventyr på Östgötaleden

    Så länge Lisa andas är hon vid liv. Så länge Lisa andas Östgötaleden är hon frisk av skogsmedicin.

    Östgötaleden sträcker sig 150 varierade mil genom Östergötlands tretton kommuner. Äventyren på leden har varit otroligt viktiga för mig, både fysiskt och mentalt. Läs mer »

  • För tio år sedan började jag skriva Berättelsen från våning 4,5. Jag drömde om att använda min erfarenhet av att som envist och vilt barn tvingas bära glasögon, med livets andra bitvis tuffa skeden, och skriva någonting jag själv nog hade behövt som liten. Snart kommer kapitelboken för 9–12-åringar och jag längtar så.

    Jag heter Maria af Sandeberg och när jag inte skriver privat eller dagdrömmer om hur det ska gå med boken, jobbar jag som reporter i Jämtland. Hit flyttade jag i somras som nyexaminerad journalist från hemstaden Stockholm. Fångad i coronatrenden, och med en längtan tillbaka till barndomsminnen från Handöl med omnejd, berodde flytten till stor del på att komma närmare naturen och kunna åka mer skidor. Såhär några månader in har jag skavsår på händerna efter all klättring jag bara kunnat drömma om att jag skulle börja med och med ögonen i kors, mer än vanligt, efter en lång skrivdag.

    Snart släcks strålkastarljusen på kvällsskidåkarna i backen utanför och den varma chokladen tog precis slut. Nu drömmer jag om att få prata med någon där ute som läst min bok för det hade varit en ynnest.

    Berättelsen från våning 4,5

    Berättelsen från våning 4,5

    När 11-åriga Alva får glasögon vänds hennes liv upp och ner. Men inte på det sättet som hon först tror.

    Vad är det som händer egentligen? Ett mystiskt sken blir början på ett äventyr som Alva aldrig kunde förutspå skulle hända. Åtminstone inte för en tjej som hon.

    En flytt med familjen till ett nytt land, en resa till ett annat. Läs mer »

  • Att skriva är att låta hjärnan roa sig själv. När mina fingrar nuddar tangentbordet och berättelsen växer fram är det ren underhållning. Förhoppningsvis kommer läsarna att dras in i min historia lika mycket som jag har gjort. 

    Jag har alltid skrivit. Noveller och poesi i grundskolan, reportage och artiklar på journalisthögskolan, brev och e-mail under de tiotal år som jag reste runt och arbetade i olika delar av världen och nu min första roman. 

    Under åren utomlands drevs jag av utmaningen i att placera mig själv i en ny miljö, där ingenting var lätt, eftersom språket, kulturen och de små vardagliga självklarheterna var mysterium för mig. När jag skrev på min debutroman utsatte jag huvudpersonerna för liknande svårigheter, genom att placera dem i en helt ny situation, som de inte kunde ta sig ur utan att lära sig mer om sig själva och sina nära.

    Förlorad igen

    Förlorad igen

    Peter lever ett idylliskt familjeliv med sin fru Anna och  barnen. När han stöter på sin ungdomskärlek tvingas han inse att han kanske har mer mörker kvar i sig än han trodde.

    Annas liv vänds upp och ner när Peter plötsligt försvinner. Läs mer »

  • Karolina Hellman – Partyprinsessa från Las Palmas som vindsurfade mig genom ungdomsårens glitter och drog tillbaka till Sverige i 20-årsåldern för att läsa journalistik. Jag har alltid älskat det svenska språket och grottar gärna ner mig i svenska poeters lyrik, men har också en pinsam förkärlek till kärleksromaner från 1800-talets England. Försörjde mig genom prästutbildningen som bartender på världens coolaste öl- och whiskeypub i Malmö och älskar gamla 50- och 60-talsfilmer som är färglagda i efterhand. I hemlighet när jag en önskan om att en dag köpa en gård på Österlen och plötsligt, likt en Mandelmann, bli superduktig på att odla mitt eget och leva i naturen allt vad jag kan.

    Nattböner i karantän

    Nattböner i karantän

    I mitten av mars 2020 hamnade hela ön i medelhavet där vi bor i total lock down. Från en natt till en annan blev vår lilla familj instängd i en lägenhet utan balkong på elfte våningen i Palma de Mallorca. Läs mer »

  • Vilken resa jag gjort från den lilla orten Ljusfallshammar i Östergötland till att ge ut min bok ”Jag tror det bröts, du försvann”. För mig var det ett stort steg – för att inte säga ett jättekliv – att lämna den lilla platsen där jag föddes och växte upp för att åka till storstaden Stockholm och utbilda mig till lärare. Då fanns det inte på kartan att jag en dag skulle ge ut en bok om stamning, en talstörning som jag brottats med sedan jag var liten. 

    Som stammande person har jag mött fördomar som många gånger gjort mig ledsen och arg. Det var först 2020 som jag fick idén att skriva en bok, ett mer fruktbart sätt att kanalisera mina känslor på, även om jag också riskerar att blotta mig. Det är viktigt för mig att hjälpa och inspirera andra som själva stammar eller möter någon som gör det. Jag hoppas min bok får fler människor att känna sig stärkta och bekräftade i sin talstörning.

    Jag tror det bröts, du försvann!

    Jag tror det bröts, du försvann!

    – Jag funderar ofta på varför människor inte är mer medvetna om stamning. En gång sade en vuxen person helt utan anledning: ’Du, jag har tänkt på en sak när du pratar, du låter så … har du något problem med svalget?’ Jag blev alldeles ställd och visste inte vad jag skulle svara. Och självklart blev jag ledsen. Jag insåg hur lite många människor vet om stamning. Läs mer »

  • Jag är Isabelle Anger, flyttade till Sverige på 80-talet och har sedan dess bott i Uppsala.

    Jag är numera mormor till två barnbarn som bor i Stockholm. Jag sysselsätter mig med att spela folkmusik, skriva och gå på gymmet. Jag jobbar som tolk i franska.

    Men framför allt är jag aktivist och kämpar för klimatet i rörelsen Extinction Rebellion och Climate Friday.

    Med boken Vilken del av Nödläge är det du inte fattar hoppas jag nå flera människor som kan bli engagerad i klimatfrågan.

    Vilken del av Nödläge är det du inte fattar?

    Vilken del av Nödläge är det du inte fattar?

    När Isabelle tittar in hos sin pappa, som bor på landet i Frankrike, ligger han på golvet och har svårt att prata. Men när ambulanspersonalen dyker upp kastar han ut dom med besked. Han har planerat sin död enligt right to dies anda, och tänker inte dö som ett paket.

    Det brinner i källaren och huset måste evakueras. Läs mer »

  • Jag har alltid velat skriva böcker. När jag var liten häftade mamma ihop papper till små tunna häften att rita och skriva i. Jag skrev massor av sådana innan jag ens kunde bokstäverna ordentligt.

    När min mamma dog rasade min värld. Som 11-åring fick jag hitta andra vägar att må bra. In kom läsandet. När jag var tretton hade jag läst ut allt som stod på barn- och ungdomshyllorna i vårt förortsbibliotek. Då avancerade jag till vuxenhyllorna.

    Så kom det sig att jag började läsa böcker med inriktning på psykologi, personlig utveckling och hur vi människor fungerar i vårt inre. Som vuxen har det intresset aldrig falnat och efter mycket egen utveckling, många års arbete som sjuksköterska, terapeut och coach har jag sista åren velat ”skicka vidare”.

    Skrivprojektet Livsskolan har följt mig i åratal, det tog tid innan jag hittade rätt ton i texterna. Nu när jag känner att jag hittat min röst vill jag gärna fortsätta och håller på att skapa om mitt liv så att jag kan skriva mer.

    Livsskolan : tolv lektioner för känslomässig läkning, personlig utveckling och inre frihet

    Livsskolan : tolv lektioner för känslomässig läkning, personlig utveckling och inre frihet

    ”När jag var tolv ville jag dö” – så börjar Sati Bacchus Livsskolan.

    Hennes mamma har nyligen dött och den lyckliga barndomen på Barbados är över. Vi får följa Sati genom stökiga ungdomsår till ett vuxenliv där hon genom olika livslektioner lär sig ta ansvar för sig själv, läka känslomässigt och växa som människa. Läs mer »