ANNONS

Alla svenska böcker från 1400-talet och framåt ska digitaliseras

Karin Grönvall, riksbibliotekarie. Foto: Jann Lipka

Hela den svenska tryckproduktionen från 1400-talet fram till idag ska göras digitalt tillgänglig i ett samarbete mellan Kungliga biblioteket och universitetsbiblioteken.

Enligt en avsiktsförklaring som undertecknas av Kungliga biblioteket och universitetsbiblioteken i Göteborg, Lund, Stockholm, Umeå och Uppsala ska det samlade svenska trycket digitaliseras och tillgängliggöras med gemensamma insatser. 

Den här artikeln är INTE låst.

Om du har möjlighet, hjälp oss gärna att hålla våra nyhetsartiklar olåsta utan betalvägg. Köp en stödprenumeration och bli en Boktugg INSIDER. Avsluta när du vill.

35 kr/mån 350 kr/år
Eller valfritt engångsbelopp via Swish.

Det innebär att samtliga böcker, tidningar, tidskrifter, läromedel och rapporter som getts ut i Sverige ska finnas digitalt tillgängliga.

– Forskningen och allmänheten efterfrågar allt mer digitaliserat material. Genom att våra sex bibliotek nu samverkar säkerställer vi att vi utnyttjar våra gemensamma resurser på ett effektivt sätt vilket ökar farten i digitaliseringen, säger riksbibliotekarie Karin Grönvall i ett pressmeddelande.

I första fasen digitaliseras material som är katalogiserat och fritt från upphovsrätt. Parallellt ska biblioteken även arbeta för att digitalisera och tillgängliggöra upphovsrättsskyddat material och okatalogiserat äldre tryck. Arbetet kommer att genomföras i delprojekt under längre tid.

Hur många titlar det rör sig om är oklart.

ANNONS

– Det är en av de saker som vi väldigt snart ska sätta oss ner och komma fram till. Men jag kan tänka mig att det handlar om åtskilliga tusen volymer. Fram till 1700 är den svenska utgivningen ganska liten, men det ökar rejält under 1800- och 1900-talen. Så det handlar gissningsvis om hundratusentals volymer, säger Lars Ilshammar, bitr. riksbibliotekarie, till Boktugg.

Utmaningar med att digitalisera så här gammalt material är att en hel del är unikt och bara finns i ett eller ett fåtal exemplar.

– Det kan också vara skört eller skadat på olika sätt. Det innebär att man inte kommer kunna stoppa allt i en scanner, vilket är det ideala när man har flera kopior av ett material. Då skär man bort ryggen på en volym och scannar, och sedan slängs materialet. Så digitaliserar vi dagstidningar till exempel. Men jag tvivlar på att vi kommer kunna göra så i många fall, utan vi kommer behöva digitalisera verk som ska i oförstört skick åter till hyllan. Det är komplext och kostsamt, och kräver mycket mer handpåläggning, säger Lars Ilshammar.

Kompetens och teknik finns redan idag på biblioteken, men samordningen behöver ökas och nya ekonomiska resurser för massdigitalisering behöver tillföras. Digitaliseringsarbetet ska ledas och samordnas av en styrgrupp, som ansvarar för att gemensamma strategier, standarder och rekommendationer tas fram. Styrgruppen inrättar i sin tur arbetsgrupper för olika ändamål.


❤ Gillade du den här artikeln? Vi hoppas det.
Kanske fick du lite kunskap eller tips eller bara ett gott skratt… I så fall har vi lyckats. Som du märkte slapp du betalvägg, eftersom vi vill välkomna nya läsare och göra det enkelt för trogna boktuggare. Om du gillar det vi gör och har möjlighet tar vi gärna emot ditt bidrag. En slant som tack för en bra artikel eller en stödprenumeration för att du läser varje vecka. Stötta den hårdast arbetande lilla redaktionen i landet.
35 kr/mån 350 kr/år

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på linkedin
Dela på email
Dela på print
Anna von Friesen

Anna von Friesen

Anna von Friesen frilansar som journalist, redaktör, korrekturläsare och med andra redaktionella tjänster.

anna.von.friesen@boktugg.se