Barn läser mindre – men gäller det böcker eller är det tidningsläsandet som dör?

Att läsa föder idéer. Ska man få barn att läsa och fortsätta hela livet måste man sälja in äventyret som väntar på sidorna. Undersökningar om läsning är inte helt lätta att tolka. Minskar bokläsandet lika mycket som tidningsläsandet? Foto: iStock.

Det kommer larmrapporter om att barn läser allt mindre böcker och tidningar. Men är det verkligen bokläsandet som minskar eller tidningsläsandet som befinner sig i fritt fall?

De senaste veckorna har debattörerna blåst upp till kamp för läsningen. Det är bra. Det är viktigt att barn (och för den delen vuxna) läser längre texter än remsorna i nederkant på tv-serier och filmer. Texter som är längre än en tweet eller Facebookstatus. Förlåt, dessa två sociala medier används bara av äldre, har jag fått veta.

Men åter till poängen. Statens medieråd konstaterade i en rapport att andelen unga som läser böcker eller tidningar varje dag minskat stadigt de senaste åren. Framför allt de i åldern 14-18 år där numera (2018) endast 9-11 procent anger att de läser böcker och/eller tidningar varje dag. Att jämföra med 15-27 procent år 2012.

Denna undersökning mäter alltså fritiden, inte ifall barnen läser i skolan. Det här är också bara en fråga av många i undersökningen. ”Om du tänker på din fritid, ungefär hur ofta brukar du” är frågeställningen och därefter ska 20 olika aktiviteter placeras in på skalan mellan ”varje dag” och ”aldrig”. Bland dessa är ”Läsa böcker och tidningar?” en punkt och ”Lyssna på ljudböcker?” en annan.

Ska man hitta en mer positiv vinkel är det att 50 procent av dem mellan 17 och 19 år faktiskt läser böcker och tidningar minst en gång i veckan. Motsvarande siffror för 9-12 år är 69 procent och 13-16 år 52 procent.

Minska läsning av tidningar … men inte böcker?

Men den nedåtgående trenden då? Ja, om man tittar på försäljningsstatistik så har vi ju sett en positiv trend för barnböcker de senaste åren. Däremot har tidningar i betydelsen tidskrifter tappat upplaga de senaste åren. Räckvidden har minskat kraftigt, ta en tidning som Veckorevyn. Den gavs ut av Bonnier Tidskrifter och hade en målgrupp på 18-25 år men i realiteten var det sannolikt rätt mycket yngre tonåriga tjejer som läste den.

2012 hade Veckorevyn en räckvidd på 133 000 (Orvesto) vilket fem år senare sjunkit till 72 000. Tidningen har funnits sedan 1935 och minskade utgivningen 2016 från tolv till sex nummer per år. Vid årsskiftet 2018 lades tidningen ner och lever vidare enbart på nätet, nu med målgruppen 20-35 år.

På samma sätt vet vi att morgontidningarna har allt färre prenumeranter på sina pappersutgåvor. Alltså är det betydligt färre barnfamiljer som idag har en tryckt tidning hemma på köksbordet. Logiskt sett borde denna läsning ha minskat tydligt de senaste åren.

Du har säkert sett hur tidningarna trängts undan ur hyllorna i dagligvaruhandeln. De är inte längre tillräckligt lönsamma för att få stå närmast kassan. Försäljningen i exemplar minskar.

Min analys: jag tror att merparten av den stora nedgången bland barns minskade läsning utgörs av tidningar. De som läser artiklar på tidningarnas webbsajter kommer inte att tolka detta som ”läser böcker och/eller tidningar”. Och korta artiklar har definitivt tagit stryk av Youtube som inte bara krossat tablå-tv:n.

Det här är för övrigt en stor utmaning för dem som jobbar med statistik. Ändrar man en fråga för att hänga med i tiden så går det inte att jämföra med historisk data. Exempelvis om man skulle dela upp böcker och tidningar, eller inkludera digital läsning av webbsajter.

Läste man verkligen bättre förr?

Men visst läser barn mindre böcker? Gör de inte? Det finns andra undersökningar. Exempelvis Mediacom. Där syns dock ingen nedgång. Tvärtom så ökade läsningen enligt denna. Under ”Andel av befolkningen som använder olika medier en genomsnittlig dag” så är siffrorna för 2018 (med jämförelsetal för 2013 inom parentes) när man tittar specifikt i åldersgrupperna: 9-14 år 61 % (53 %) och 15-24 år 38 % (29 %).

Men Mediacom mäter inte bara fritidsläsning utan även i skolan och skulle alltså kunna tyda på att skolorna har lyft fram läsningen och använder lektionstid för att säkerställa att barnen läser. Och att barnen (istället?) läser mindre på fritiden.

En annan undersökning är SCB:s stora ”Undersökningarna av levnadsförhållanden” där det finns ett par frågor om bokläsning. Den omfattar dock inte barn utan endast från 16 år och uppåt. Men i åldersgruppen 16-24 år finns det mycket riktigt en nedgång bland dem som läst böcker på fritiden, från 29,1 procent 2013 till 24 procent 2018. Däremot har SCB plockat bort de båda frågorna ”Läst skönlitteratur på fritiden” och ”Lyssnat på talböcker/ljudböcker”. Det sistnämnda får ses som särdeles dålig timing med tanke på streamingtjänsternas genombrott …

Vi är nog många som önskar att det hade gjorts en bra mätning av läsning hos både barn och vuxna varje år sedan 1980 eller något, inte bara som en fråga i förbigående bland alla andra medier. Men nu har vi vad vi har och får försöka tolka dessa resultat för att välja rätt strategi framåt i en bokbransch som befinner sig i en omvälvande förändring där papper byts mot skärmar och hörlurar i väldigt stor utsträckning.

Att det är viktigt att barn och vuxna klarar av att läsa är jag den förste att skriva under på. Det är ingen raketvetenskap utan ganska enkel matematik. Den som inte har läsförståelse kommer att få kämpa mycket hårdare hela livet för att ta till sig information. Det finns gott om exempel på personer med läs- och skrivsvårigheter som nått stora framgångar, men det är ändå en fördel att vara en snabb läsare som kan tillgodogöra sig texter. Det är en fördel att läsa böcker eftersom det stimulerar empati och fantasi, och mycket annat.

Men frågan jag ställer mig är om det verkligen är så mycket sämre ställt med läsningen idag än för säg tjugo eller trettio år sedan. Fanns det verkligen så många fler bokmalar när jag växte upp på 70- och 80-talet än idag? Jag är inte så säker. Jag känner många som aldrig läste böcker på fritiden utan bara kollade på video (VHS, det här var före internet) och vet flera som inte öppnade en bok om inte skolan tvingade dem och därför inte läst en bok sedan de gick ut gymnasiet.

Kanske är det så att vuxna som är journalister eller i litteratursvängen hamnar i en bubbla, man jämför med sig själv och kanske sina vänner? Jag hade vänner som likt mig var stammisar på biblioteket och släpade hem kassar med böcker. Men jag hade också klasskompisar som aldrig läste. Är det så att vi som lever med det skrivna ordet i vårt jobb har målat upp en falsk bild av hur det var förr då alla läste?

Hur kan vuxna mobilanvändare bli förebilder?

Däremot är det onekligen ett problem att barn idag inte har några synliga förebilder. Vi har inga dagstidningar utan läser ”tidningen” i mobilen. Hur ska barnen kunna se att vi läser och inte är på Facebook? När vi lyssnar på ljudböcker i mobilen – hur ska barnen kunna se att vi lyssnar på en bok och inte på Spotify? Och ifall vi läser en ebok i mobilen eller på paddan, hur ska barnet kunna veta att vi gör det och inte bara slösurfar eller spelar spel?

Det var så mycket lättare när mamma och pappa satt vid matbordet med tidningar så att det knappt fick plats några tallrikar och glas vid frukosten och sedan satt i fåtöljen med en bok och tv:n avstängd. Men var det så i alla hem, förr i världen? Verkligen?

Det är lätt att man som förälder eller litteraturvurmare också vill sälja in läsning till barnen med rationella skäl som att ju bättre läsförståelse, desto större ordförråd, desto högre läshastighet och desto enklare att hänga med i andra ämnen. Forskarnas uppmaning om att barn bör läsa 30 minuter om dagen sju dagar i veckan bantas av skolor till 20 minuter tre gånger i veckan (det finns säkert lärare som säger både mer och mindre) och hur många föräldrar klarar av att jaga barnen till rätt läsmängd?

Men det biter förmodligen lika lite som om du skulle försöka sälja in fotbollsträning flera dagar i veckan till barnen med rationella skäl som att det är bra för dem att få motion, utveckla sin tävlingsinstinkt, lära sig samarbeta och få frisk luft (i alla fall halva året). Istället för att säga att det är kul och om de inte vill istället föreslå att de ska spela tennis, simma, gå på gymnastik eller springa.

Det vi ska sälja in är förstås att böcker, eller snarare berättelser är en upptäcktsresa. Det är underhållning och känslor. Både skönlitteratur och facklitteratur kan vara ett äventyr in i det okända. Och ju fler sådana expeditioner du beger dig ut på, desto roligare blir det eftersom du klarar större och större utmaningar. Du avancerar stegvis från tunna pekböcker till böcker tjocka som telefonkataloger. Nej, förlåt där är ytterligare ett sådant där ord som vi fick lära oss och som är helt värdelöst för dagens unga. Och gamla. På tal om att ordförråd ibland behöver städas ut och fyllas på med nya ord.

Och många av de där nya orden, de kommer ofta från barnen.

Uppdaterat: Efter en kontroll med SCB visar det sig att frågan om talböcker/ljudböcker ändrats från en skala till en ja/nej-fråga i senare års undersökningar. Därmed kan man se att 24,7 procent av de som svarade på undersökningen (alla över 16 år) lyssnat på talböcker/ljudböcker någon gång. Att jämföra med 20,5 procent 2014-2015 och 19,0 procent 2012-2013. Däremot framgår det alltså inte hur många som gör det varje vecka.


❤ Gillade du den här artikeln? Vi hoppas det.
Kanske fick du lite kunskap eller tips eller bara ett gott skratt… I så fall har vi lyckats. Som du märkte slapp du betalvägg, eftersom vi vill välkomna nya läsare och göra det enkelt för trogna boktuggare. Om du gillar det vi gör och har möjlighet tar vi gärna emot ditt bidrag. Stötta den hårdast arbetande lilla redaktionen i landet.
Är du författare eller jobbar i branschen? Då ska du prenumerera på Analysbrevet.
Sölve Dahlgren

Sölve Dahlgren

Sölve Dahlgren är journalist sedan 30 år tillbaka och författare till mer än tio böcker. VD och chefredaktör för Boktugg.

solve@boktugg.se

Gör som ...

… och alla våra andra sponsorer som stöttar oss ekonomiskt. Vill ditt företag bli sponsor? Kontakta sales@boktugg.se för mer information. Privatpersoner och mindre företag som vill bidra swishar valfritt belopp till 123-483 18 71 (klicka här för QR-kod) eller med andra betalmedel.

SPONSRAT INNEHÅLL

SPONSRAT INNEHÅLL