Analysbrevet
- ett kunskapsbrev om bokförsäljning
Analysbrevet (fd Säljtugg) går på djupet i ett ämne varje gång (ungefär varannan vecka). Fokus ligger på bokförsäljning och då främst ur förlagens och författarnas perspektiv – hur säljer du fler exemplar av dina böcker. Alternativt hur tjänar du pengar på dina böcker på helt andra sätt. Vi utforskar affärsmodeller, trender, metoder, knep, tips och trick.
Prenumera på Analysbrevet så får du även tillgång till hela arkivet med tidigare utgåvor.
Prova 3 månader för 149 kr (ord pris 299 kr). eller slå till direkt på 12 månader för 999 kr. Är ni flera på företaget som vill ha tillgång finns det även prenumerationsalternativ för flera användare.
Litteraturens system hotas av ”överutgivning”
Bokbranschens ekosystem är beroende av olika stödsystem. Gemensamt för båda är att de byggts för färre titlar, färre författare och färre förlag. Nu stresstestas de och frågan är hur vi utvecklar dem för att klara en framtid med tiotusentals aktiva författare.
Bokförsäljningen räcker till heltidslön åt 500 författare
Royalties från den svenska bokförsäljningen räcker räcker till minst 500 heltidstjänster – med en månadslön på 38 000 kr – som författare eller illustratörer. Rent statistiskt. Men eftersom royalties fördelas ojämnt och på tusentals upphovsmän blir det i realiteten färre än hundra.
Sju insikter från statistiken för sålda böcker 2023
En rapport på över 100 sidor som speglar försäljningsutvecklingen från 2018 till 2023 måste innehålla några viktiga trender. Boktuggs chefredaktör Sölve Dahlgren har läst och hittat sju insikter.
De stora trenderna är uppenbara i rapporten. Eller?
Böcker på lager – tillgång och belastning
Storleken på lagret blir synlig på allvar en gång om året då det ska inventeras för bokslutet. Formatförskjutningen från print till digitalt ökar risken för att bli sittande med för stora upplagor och en tickande nedskrivningsbomb för förlagen.
För rutinerade förläggare kanske det här är elementärt,
Exklusivitet i bokbranschen – rätt väg eller återvändsgränd?
Exklusivt och unikt innehåll är en strategi för Storytel. Är det en klok väg eller en återvändsgränd i kampen om lyssnarna? Vilka slutsatser kan bokbranschen egentligen dra av musik, film och podcasts?
Storytels VD Johannes Larcher har åtskilliga gånger upprepat att bolaget behöver mer exklusivt innehåll som endast finns hos dem och inte hos konkurrenterna.
Det växande berget av backlist
En del tycker att det ges ut för många nya böcker, att vi har en överutgivning. Men det som verkligen ökar är utbudet av gamla böcker. Digitaliseringen ökar tillgången på backlist och ehandel tillgången på begagnat. För varje år växer Backlistberget.
Unlimited – med risk för manipulerade lysssningar
Det såg ut som att Unlimited – obegränsad lyssning – var på väg bort från ljudboksmarknaden. Men både Nextory och Storytel håller fast vid modellen. Vilket innebär att de måste hantera kunder med ett misstänkt beteende.
Som kund är prenumerationer på digitala böcker med obegränsad tillgång den optimala modellen.
Hur ska små förlag kunna utmana jättarnas ljudboksroyalties?
Konflikten mellan Word Audio och Storytel visar ett problem på ljudboksmarknaden. De allra minsta förlagen har ingen makt och det snedvrider konkurrensen. Alla oberoende förlag borde gå samman och förhandla fram ramavtal med streamingtjänsterna.
Exakt hur diskussionerna mellan Storytel och Word Audio International Publishing går just nu och hur avtalsförhandlingarna gått till kan vi bara spekulera i.
Skuggmarknaden – direktförsäljning växer
Böcker säljs idag via flera olika återförsäljarkanaler – men det finns också en skuggmarknad där både författare och förlag är aktiva: direktförsäljning. En trend som kan ta fart under 2024.
Redan 2020 skickade vi ut ett Analysbrev med rubriken Bokhandlare är vi allihopa som tog upp fenomenet med direktförsäljning.
Läsare och köpare av böcker – hur många och vilka är de?
Bokbranschen har rätt dålig koll på sina slutkonsumenter. Det suckas om hur läsningen minskar, trots att svenskarna enligt vissa undersökningar läser nästan lika mycket som förr. Den goda nyheten är att Sverige har 5-6 miljoner bokläsare och -lyssnare samt sannolikt över 2,5 miljoner bokköpare.
Affärsidéer för Public Domain-böcker 2024
Varje årsskifte går upphovsrätten ut för mängder av böcker, för den svenska marknaden då det gått 70 år sedan upphovsmannens död. Den 1 januari 2024 blev exempelvis Elsa Beskows verk public domain. Låt oss titta på affärsidéer för public domain-titlar.
Storleken på böcker har betydelse
Varför har böcker inte ett standardmått? Är friheten så viktig att den övertrumfar praktiska fördelar? Är tiden inne för branschen att bestämma sig för färre varianter på bredd och höjd? Åtminstone för de böcker som är tänkta att stå i bokhyllor.
Ge ut en bok som en investering (del 2)
En bokutgivning är en investering utan några garantier för hur bra avkastningen blir. Men för författaren finns det även möjligheter till indirekt avkastning utöver del av bokförsäljningens intäkter.
Detta är del 2 i Analysbrevet-serien Ge ut en bok som en investering.
Ge ut en bok som en investering (del 1)
Varje bok som ges ut är en investering, både i tid och pengar. Därför gäller det att fundera över vilken avkastning och tidshorisont man har med investeringen. Oavsett om man är författare, förlag eller båda delar.
Vi börjar med att förtydliga:
Bokbranschen och varumärket
Författare och fiktiva karaktärer har av tradition det starkaste varumärket. Förlag och återförsäljare hoppas att det ska förändras framöver. Det är en kombination av strategi och önsketänkande.
Den senaste månaden har jag funderat en del över framgångsfaktorer när det gäller vilka böcker som säljer och vilka som inte gör det.
Analysbrevet: Spökinläsare nästa trend
I takt med framstegen inom generativ AI sprider sig teknikpaniken. När allt fler författare tar offentligt avstånd från att låta sina böcker bli ljudböcker med AI-röster blir den logiska slutsatsen att spökinläsare blir nästa trend.
Vi har skrivit alldeles för lite om AI i Analysbrevet.
Recensioner och litteraturkritik – ett olöst dilemma
ANALYSBREVET: Bokbranschen svämmar över av omdömen men det verkar nästan omöjligt att skapa en bred och kvalitativ litteraturkritik samt recensioner. Vi tittar på hur ekonomin sätter stopp och lyfter samtidigt frågan som inte alla förstår.
Det är skillnad på recensioner och recensioner.
Var går gränsen mellan privatbibliotek och piratbibliotek?
Debatten handlar mest om skolbibliotek. Men det finns också en växande mängd privatbibliotek som med författares glasögon skulle kunna kallas piratbibliotek. De omfattas nämligen inte av någon biblioteksersättning och bygger ofta på donerade böcker.