Så lyckas ett litet förlag – Wela Förlag har hittat sin nisch

Cecilia Wennerström driver Wela Förlag, ett småskaligt bokförlag med inriktning på fantastikutgivning. Print-on-demand och eboksutgivning har bidragit till förlagets framgång, tillsammans med engagerade författare och ett personligt intresse för genren.

Wela Förlag har sedan 2004 gett ut fantastisk litteratur i olika former. Idag ger förlaget huvudsakligen ut tryckta böcker i genren svensk fantastik med betoning på science fiction, framförallt av författarna KG Johansson och A.R. Yngve, som vi har intervjuat om just fantastikutgivning. Men Wela har också en omfattande eboksutgivning, inte minst av deckarnestorn Kjell E. Genbergs kriminalromaner.

– Intresset för SF går tillbaka till 50-talet då vi läste tidskrifter hemma som Häpna! och liknande. Sedan kom Sagan om Ringen på 60-talet och höglästes av mamma. På den vägen var det. Mitt intresse har dock falnat lite på senare år, men jag hade stort nöje av The Martian av Andy Weir, säger Cecilia Wennerström, Wela Förlags grundare och förläggare.

ANNONS

Det pratas ofta om att småförlag som väljer en tydlig nisch kan skapa sig en trogen läsekrets och kanske till och med fylla ett hål på marknaden. Vissa genrer eller språkområden tenderar att förbises av de stora förlagsjättarna, och där finns en chans för de små aktörerna att slå sig in och göra sig ett namn. Det finns gott om exempel på nischade småförlag som har blomstrat de senaste åren: Sekwa, som ger ut mestadels fransk översatt litteratur; Elisabeth Grate Bokförlag, som också de ger ut böcker översatta från franska men även från italienska och engelska; Gilla Böcker, som ger ut ungdomslitteratur (ingår sedan 2015 i Lilla Piratförlaget); och Printz Publishing, som ger ut feelgoodlitteratur, bland många andra.

Författaren KG Johansson, utgiven bland annat på Wela men även på flera andra mindre förlag, tycker det kan finnas både för- och nackdelar med att vara utgiven på ett förlag med tydlig profil. Läsare som är ute efter precis den sortens litteratur kanske hittar till förlaget på så vis, medan andra läsare ”rynkar på näsan” just på grund av profilen.

– Lyckligtvis, så känns det för mig i alla fall, är Wela vidsynta och kräver inte att alla genrers formler måste följas till punkt och pricka, säger KG.

ANNONS

Det är många som vill ge förlagsbranschen en chans, men trots tydlig profil och stort engagemang är det många småförlag som bara överlever några år. Med sina tolv år på nacken har Wela funnits imponerande länge.

Vad är det som gör att Wela lever vidare?
– Det som driver Wela framåt just nu är att jag har några bra författare som vill bli utgivna, samt att jag nu för tiden gör en blygsam vinst, eftersom produktionskostnaden för såväl tryckta böcker som eböcker sjunkit kraftigt. Lägg därtill att jag är pensionär sedan ett par år och tycker att det är kul att ha ett eget företag. Dessutom vill jag stödja förekomsten av fantastik (läs science fiction) i svensk bokutgivning, fast detta har förändrats mycket på de här tolv åren, det kommer ut en hel del svensk fantastik nu, berättar Cecilia Wennerström.

Ju mer Cecilia berättar, desto mer uppenbart blir det att driva förlag går hand i hand med de tekniska förutsättningarna. Under åren 2004 till 2010 var tryckkostnaderna väldigt höga just för små upplagor, vilket gjorde att Cecilia förlorade en hel del pengar. I efterhand kan hon konstatera att hon tryckte för stora upplagor och lade ner för mycket pengar på lagerkostnader.

Ja, jag gillar Boktugg och vill anmäla mig till ert gratis nyhetsbrev.

Från år 2010 blev det billigare att trycka små häftade upplagor, och då kunde hon få lönsamhet på små upplagor på mellan 100 och 500 ex. Från 2014 övergick Cecilia till att använda POD (print-on-demand-teknik där böckerna trycks en och en), vilket passade bra för de små volymer som var aktuella för Wela. I dagsläget kan man trycka lätta pocketböcker med POD-teknik, varför Wela helt har slagit in på POD-vägen. Print-on-demand har med andra ord underlättat mycket för Wela och med all säkerhet för många andra mindre förlag och utgivare i samma situation.

– Svaret är nog att det aldrig någonsin varit lättare att driva ett eget litet förlag än just nu. Man kan ge ut hur många titlar som helst med prydligt utseende samtidigt som den ekonomiska risken är praktiskt taget noll.

Men print-on-demand till trots, så finns det andra svårigheter med att vara liten på en marknad där de stora dominerar. En stor svårighet är enligt Cecilia att man saknar muskler för att göra reklam. Det tog Cecilia ett par (dyra) år att inse begränsningarna som följer med detta, och helt enkelt acceptera att hennes förlag huvudsakligen säljer till Bibliotekstjänst (BTJ) när det gäller tryckta böcker. Fram till ungefär 2013 fortsatte hon ändå att skicka ut fysiska böcker till de större dagstidningarna för recension. Tidigare annonserade hon även i Svensk Bokhandels kataloger, vilket hon numera betraktar som meningslöst för en så liten spelare som Wela.

– En annan svårighet med att vara liten är att de ekonomiska marginalerna är obefintliga, och det gör att man måste ha författare som hjälper till mycket själva. Så är det på Wela: författarna hjälper till med redigering och kontrolläsning samt i förvånansvärt många fall med omslag.

KG Johansson tycker det är svårt att jämföra små och stora förlag eftersom det finns många nivåer mellan de största förlagsjättarna och de minsta egenutgivarna. Men de största skillnaderna säger han utgörs av att de stora förlagen har större PR-apparat, och är mer respekterade – de får till exempel mer eller mindre automatiskt recensioner i stora tidningar och har större försäljningsvolymer. Å andra sidan är små förlag friare och utgår inte alltid från att de med självklarhet vet bäst. De kan ägna mer tid åt varje författare och vårda relationerna på ett annat, mer personligt vis.

– På Welas hemsida står till exempel att ”Förlaget drivs av entusiasm och kompisanda”. Det är både sant och en trivsam attityd, säger KG Johansson.

Welaförfattaren A.R. Yngve lyfter fram ett annat område där de små kan ta täten, nämligen utgivning i digital form:

– Den snabba utvecklingen med e-böcker skulle kunna ge småförlagen ett övertag. Små, kvicka utgivare kan ta marknadsandelar i nischer där de trögare storförlagen inte satsar fort nog … vi får se om smidighet vinner över styrka.

Numera är Cecilia Wennerström pensionär, men egentligen har hennes huvudsyssla inte varit att driva förlag, utan att vara musiker med saxofon som huvudinstrument. Parallellt med detta har hon varit både förläggare, författare och egenutgivare, då även hennes egna böcker har publicerats på Wela.

– Jag har aldrig haft andra ambitioner än att ha Wela som bisyssla, plus att få ut min egen fantasytrilogi, Sagan om Rand, berättar Cecilia. För tio år sedan sågs egenutgivning över axeln, men så är det nog inte längre, för nu finns det många goda författare som sysslar med egenutgivning. Och när man väl säljer, så som det faktiskt var för mig när min trilogi Sagan om Rand plötsligt gick som ett expresståg som ebok och mp3-bok, ja, då får man hela intäkten själv!

Egenutgivning är onekligen ett högst tänkbart alternativ för många författare att synas i rampljuset, vilket syns på den ökande egenutgivningstrenden. KG Johansson summerar det hela med glimten i ögat:

– Den ständigt refuserade behöver bara ett gratis e-boksprogram och några klick för att ligga ute på Amazon. Snart är alla författare berömda, inte i femton minuter, men för femton personer.

Vad ska man tänka på om man vill starta ett eget bokförlag? Här är Cecilia Wennerströms tips till aspirerande förläggare eller egenutgivare:

  • Ge ut POD.
  • Ge ut eböcker i epub-format.
  • Lär dig data och finn nöje i att producera filer själv för såväl tryckta böcker som eböcker.
  • Skaffa Indesign och Photoshop eller liknande.
  • Finn nöje i att bokföra (jag använder eFRedo).
  • Använd stavningskorrigering.
  • Du måste kunna skriva god svenska själv.
  • Läs böcker.
  • Ge ut författare som kan skriva så du slipper rätta vad de skriver.
  • Ge ut författare som hjälper till med redigering, bilder och reklam.
  • Sök dig till mainstream-aktörer som Bibliotekstjänst, Elib och liknande.
  • Skriv avtal med dessa samt med nätbokhandlarna.
  • Googla mycket, det mesta går att hitta när man har problem, med att göra en fil t ex.
  • Delta i alla sorters evenemang och sammankomster med andra författare.
  • Gå med i föreningar med andra författare (om du är författare vill säga).
  • Gå med i föreningar med andra förläggare (NOFF).
  • Var utåtriktad och ej nördig.
  • Gör så mycket reklam du orkar, rikta in dig på relevant målgrupp, du lär snabbt upptäcka vad som lönar sig och vad som inte är någon vits med.

 

Foto: Ulla Andesong

 


 

 Tack för att du kom hit och läste …

… det gör oss stolta och glada. Till skillnad mot andra sidor, så har vi ingen betalvägg. Det är ett val vi gjort, eftersom vi genuint älskar litteraturen och vill sprida våra nyheter till så många som möjligt.

För att vi ska kunna fortsätta göra det vill vi ge dig chansen att bli vår supporter. Det kostar som en kopp kaffe på stan (39 kronor/mån) och du stöttar den hårdast arbetande lilla redaktionen i landet. En billig peng för alla de tusentals artiklar vi publicerar varje år.
Samtidigt får du tillgång till vår insider-avdelning, med både extramaterial och emagasin.

Vi behöver dig och det tar bara en minut av din tid. Bli en Insider idag >>

Anna von Friesen frilansar som förlagsredaktör, skribent och med andra redaktionella tjänster. Hon bor och arbetar i Malmö.
Inga kommentarer än

Kommentarer är avstängda.