ANNONS

Nationalbibliografin: Färre tryckta böcker 2019 – men tusentals ljudböcker saknas i statistiken

Kungliga Biblioteket i Stockholm. Här sammanställs Nationalbiografin med statistik över bokutgivningen i Sverige. Foto: Istvan Borbas. Montage: Boktugg.

Förra året gavs det ut 13 058 tryckta böcker i Sverige och 569 fysiska ljudböcker. Därutöver har KB bara fått in 650 digitala ljudböcker. Men det kan saknas tusentals ljudböcker och eböcker.

– Den fysiska utgivningen fortsätter att minska något, precis som under 2018. Däremot är det en tydlig trend att skönlitteraturen ökar och har gjort det sedan 2011, säger Ylva Sommerland, bibliotekarie på KB och ansvarig för rapporten, i ett pressmeddelande.

Den här artikeln är INTE låst.

Om du har möjlighet, hjälp oss gärna att hålla våra nyhetsartiklar olåsta utan betalvägg. Köp en stödprenumeration och bli en Boktugg INSIDER. Avsluta när du vill.

35 kr/mån 350 kr/år
Eller valfritt engångsbelopp via Swish.

Nationalbibliografin i siffror släpps varje år av Kungliga Biblioteket och är en sammanställning av den svenska bokutgivningen föregående år. Fram tills för något år sedan var det förmodligen den mest rättvisande rapporten eftersom det görs ett urval.

Inom bokbranschen är det vanligt att använda ISBN för statistik (det krävs exempelvis för att en bok ska kunna läggas upp i Bokinfo och är ofta ett krav för att säljas i bokhandel), men urvalet till nationalbibliografin har inget direkt samband med ISBN.

ISBN är inte obligatoriskt vid bokutgivning, men användbart om utgivaren vill ge sin publikation en unik identitet. Majoriteten av böckerna i nationalbibliografin har ISBN, men även böcker utan ISBN ingår, samtidigt som flera publikationer som har ISBN inte ingår. Exempel på det sistnämnda kan vara olika rapporter från myndigheter och föreningar eller utgivning vid universitet och högskolor som nästan alltid har ett ISBN, men inte ingår i nationalbibliografin.

Kungliga Biblioteket började mäta egenutgivningen först den 1 juli 2015. När vi tittar på 2019 så var antalet egenutgivna titlar 2406 stycken. Egenutgivningens andel av den totala utgivningen är 18 %, samma som 2018.

ANNONS
Ur Nationalbliografin i siffror 2019.

Totalt katalogiserades 13 058 trycka böcker under 2019, vilket var en minskning med 4 % jämfört med 2018. Ungefär en femtedel (19 %) av böckerna är översatta från andra språk till svenska, denna fördelning har legat stabilt runt 20 % sedan 2011, skriver KB i rapporten.

2387 böcker var riktade till barn- och ungdom medan 5415 böcker (41 %) katgeoriseras som skönlitteratur (både barn och vuxna inräknade). Var tionde bok (9 %) är en livsberättelse. Så de förläggare som tycker att det kommer många självbiografiska manus får det bekräftat av statistiken. Andelen bland manusen är förmodligen högre.

Ljudböckerna – hur många är de egentligen?

Under 2019 registrerades faktiskt hela 569 fysiska ljudböcker, en ökning med 46 % jämfört med 2018. Men det är inte böcker riktade till barn som drar upp siffrorna, de utgör bara 9 %.

Facklitteraturen utgör endast 18 % av dessa ljudböcker och således skönlitteratur 82 %. Största utgivaren av fysiska ljudböcker 2019 var Saga Egmont (56 % av titlarna), Bonnier Audio (13 %) och Hoi Audio (10 %). Den som lyssnar mycket på Storytel blir såklart förvånad – varför är inte Lind & Co och Word Audio högre upp på listan? Men de har tillsammans bara gett ut 4 % av de fysiska ljudböckerna.

Svaret ligger i de digitala ljudböckerna som trots allt utgör den allra största delen av ljudboksmarknaden i både titlar och kronor. Många ljudboksförlag bryr sig inte längre om att göra ljudböcker på CD. Men här finns bara drygt 650 titlar katalogiserade via e-plikten.

”Flera ljudboksdistributörer levererar regelbundet inom e-plikt i dagsläget. Under året har ca 650 ljudböcker webbuppladdats som e-plikt”, skriver KB i rapporten.

ANNONS

En sökning på Bokus visar att det under 2019 gavs ut 3940 digitala ljudböcker. Egentligen är det ännu fler eftersom Storytel Original-berättelser inte finns att köpa för nedladdning utan endast som streaming.

Så över 4000 digitala ljudböcker släpptes 2019, men bara 650 rapporterades in? Nja, så enkelt är det inte. I statistiken ingår endast den först katalogiserade utgåvan av ett verk som ges ut som ljudbok. Senare ljudboksutgåvor på andra format är inte medräknade. Men det är utan tvekan så att tusentals titlar saknas i statistiken av olika skäl.

Detsamma gäller förmodligen eböcker. Här ger en sökning på Bokus resultatet runt 8000 eböcker utgivna på svenska. Merparten av dessa syns alltså varken i Nationalbliografin eller Bokinfo (som omfattar nästan 3300 eböcker 2019).

Pågår en digital revolution som inte uppmärksammas?

Böcker utgivna i Sverige på andra språk

Alla böcker som ges ut i Sverige och registreras i nationalbibliografin är inte på svenska. Övriga språk (393 titlar) i nationalbibliografin innebär böcker publicerade på andra språk än engelska (1424 titlar) och svenska (8737 original och 2504 översatta till svenska). Av dessa övriga var persiska var största språk 2019 och 17 % av titlarna var på något av de fem minoritetsspråken.

Fördelning mellan fackböcker och skönlitteratur

Tittar man på det som Nationalbiliografin kallar förlagsutgivna böcker (som utgör 63 % av den totala utgivningen) så är fördelningen 50-50 mellan facklitteratur och skönlitteratur. Men bland de egenutgivna titlarna dominerar facklitteraturen (57 %). Faktum är att andelen förlagsutgivna böcker har ökat sedan 2019.

Boktuggs nyhetsbrev
Håll dig uppdaterad om de senaste trenderna. Vi tar dig med bakom kulisserna i bokbranschen. Kostnadsfritt.
Vi delar aldrig din epostadress med tredjepart. Avsluta när du vill.

Tema: Klimatberättelser 2010–2019

Aktuella diskussioner och trender ger avtryck i bokutgivningen, och berättelser som startat i exempelvis sociala medier landar ofta i tryckta böcker. Årets rapport undersöker därför hur vår tids diskussioner om klimatförändringar avspeglar sig i bokutgivningen 2010–2019.

Eftersom klimatet i högsta grad är en global fråga undersöktes även de utländska böcker med svensk anknytning som KB samlar in. De visar vilka klimatberättelser som översätts till andra språk och vad som skrivs om Sverige på området.

– I skönlitteraturen är det framför allt dystopiskildringar eller thrillers med miljötema som dominerar. Bland översättningarna har aktivisten Greta Thunbergs namn inte helt oväntat en framträdande plats. Men även familjen Ernman-Thunbergs bok Scener ur hjärtat som har översatts till flera språk, säger Ylva Sommerland i ett pressmeddelande.

En intressant detalj är att den ovan nämnda familjen också har lämnat spår i de ämnesord som tillskrivs berättelser om klimatet. Där hittar vi nämligen ”operasångerskor”, som givetvis är en direkt följd av att boken även tar upp sångerskan Malena Ernman, mamma till Greta Thunberg.

Den som själv vill fördjupa sig i rapporten hittar den här.


❤ Gillade du den här artikeln? Vi hoppas det.
Kanske fick du lite kunskap eller tips eller bara ett gott skratt… I så fall har vi lyckats. Som du märkte slapp du betalvägg, eftersom vi vill välkomna nya läsare och göra det enkelt för trogna boktuggare. Om du gillar det vi gör och har möjlighet tar vi gärna emot ditt bidrag. En slant som tack för en bra artikel eller en stödprenumeration för att du läser varje vecka. Stötta den hårdast arbetande lilla redaktionen i landet.
35 kr/mån 350 kr/år

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på linkedin
Dela på email
Dela på print
Sölve Dahlgren

Sölve Dahlgren

Sölve Dahlgren är journalist sedan 25 år tillbaka och författare till nio böcker. VD och chefredaktör för Boktugg.

solve@boktugg.se