Aldrig har jag mött något ytligare än tiden

Rolf Zandén gestaltar tiden i små aforistiska sentenser i denna diktsvit. Här möter läsaren tiden som gått och minnena, men även nuet och framtiden; och inte minst årstiderna, dessa ständigt vandrande. Författaren har en förmåga att gestalta tidens märkvärdigheter med både igen- och inkännande; varken naturen eller människan lämnas därhän.