Närda av samma längtan: När modernismen mötte den nya fysiken

I början av 1900-talet revolutionerades konsten och vetenskapen på samma gång. Modernismen som svepte genom litteraturen, musiken och bildkonsten sammanföll med den vetenskapliga omvälvning som kvantmekaniken och relativitetsteorin innebar. Gav tidsandan upphov till en längtan som närde både Einsteins, Woolfs, Picassos och Schönbergs arbeten?

I Bengt Gustafssons bok om en radikal brytningstid möter vi författare, fysiker, konstnärer, kompositörer och astronomer i färd med att frigöra sin skaparkraft från traditionens bindningar. Det nya pekade mot det okända. I försöken att fånga det i formler, ord, toner och bilder slogs en tillfällig bro över klyftan mellan kulturerna, den humanistiska och naturvetenskapliga, där pionjärernas vägar korsade varandra.