Jag är en mormor som gillar äventyr och att ha roligt. Skriva har jag gjort för mig själv i många år. Att få chansen att ge ut en bok och att få illustrera till boken är otroligt roligt och spännande.
Mitt arbete kan vara väldigt styrt så att få färdas i fantasin och att hitta på historier är ett välkommet avbrott.
Fyton vaknar ur vinterdvalan av att trädstammen känns varm, trots att det är mörkt ute. Är våren redan här? Nu får de skynda sig med att sätta igång arbetet. I år ska hans träd bli det finaste!
Gibson och Cyto pumpar vatten och kontrollerar flödet. Men något är fel. Bladen dröjer och det ser ut att komma snö i horisonten. Läs mer »
Skrivande och läsande har jag ägnat mig åt så länge jag kan minnas. Men det avgörande steget och startskottet till att mina skrifter blev längre och mer ”hela” berättelser tog jag under en resa till Karibien i slutet av 90-talet.
Skräck- och spänningsintresset har jag burit på sedan tidiga tonåren, både på film som i litteratur, så att skriva en bok just i den genren var ett självklart val. Om valet av genre var enkel, så var det värre med själva fortskridandet i skrivprocessen. Jag är nämligen diagnosticerad Bipolär, och det har inneburit att jag hade världens flyt med skrivandet vissa dagar, medan att jag andra dagar bara stod och stampade och inget kom på pränt. Därför tog det mig rätt lång tid att skriva ”Catfish Lake”, närmare bestämt 23 år.
Själva storyn är helt och hållen min egen uppdiktade historia, och idén till att placera spänningsromanen i New Bern i USA var för att själva platsen runt sjön Catfish Lake fascinerade mig. Jag lade ett otal år på noggrann research om och kring området, eftersom jag ville känna mig trygg och hemma i miljön, innan jag vågade mig på att placera och släppa lös mina påhittade romankaraktärer där.
Den av alla omtyckta Aimee försvinner spårlöst en eftermiddag i oktober från det mindre samhället New Bern i North Carolina. Ihopklippta bokstäver på ett vitt ark: ”… Du kommer att få ett helvete, bara så du vet. Jag personligen ska se till att det blir så. Du har haft det bra i alla dina år, medan jag har haft ett helvete. Någon kommer att ta kontakt med dig, var så säker …”. Läs mer »
Ända sedan jag blev yogainstruktör har jag funderat på att skriva en bok om yoga för barn. När jag jobbade på förskola märkte jag att yogaövningar gjorde barnen mer avstressade och lugna. Jag testade att kombinera övningarna med sagoberättande och rollspel. Det fick barnen att uppleva övningarna som en spännande lek och gjorde dem mer fokuserade på yogans olika rörelsemoment.
En dag sa min sons förra flickvän att om hon utövat yoga när hon var yngre, hade hon klarat skolan bättre. Det lockade mig att förverkliga min idé om en bok som på ett pedagogiskt sätt introducerar barn till yoga. Men det krävdes mycket förberedelser och arbete innan det kunde bli verklighet.
”Yogahgaia: En lekfull yogaresa för barn” vänder sig till lärare, föräldrar och andra vårdnadshavare som vill lära barn att utöva yoga genom sagoberättande och rollspel. Boken visar hur man, steg för steg, kan introducera yogaträning i en barngrupp och avslutas med sagan om resan till landet Yogahgaia.
Jag är född i Enköping 1957 men flyttade tidigt till Schweiz och senare till England med min engelska mamma. Efter att ha studerat grafisk design vid Bournemouth & Poole College of Art återvände jag till Sverige för att lära mig svenska. I Sverige har jag bland annat arbetat som formgivare på bokförlag i många år. Senare har jag utbildat mig till yogalärare vid Yoga & Ayurveda Center i USA, samtidigt som jag har arbetat inom barnomsorgen. Efter att jag blev diplomerad yogalärare 2018, har jag arbetat som lärare i såväl traditionell yoga som yin- och barnyoga.
Yogahgaia: En lekfull yogaresa för barn är en lättläst manual och sagobok som öppnar dörren till yogans universum på ett fantasifullt och inspirerande sätt. Boken vänder sig till lärare, föräldrar och andra vårdnadshavare som vill lära barn att utöva yoga genom sagoberättande och rollspel. Läs mer »
Det var i samband med min sons födelse som jag bestämde mig för att skriva denna bok. Skrivandet har länge varit en del av mitt liv, men jag trodde aldrig att jag en dag faktiskt skulle ge ut en bok. Men här är jag. Berättelsen behövde komma ut. Boken representerar så många barn i en grupp som sällan får synas på ett upplyftande sätt.
Mitt namn är Nathalie och jag är en helt vanlig tvåbarnsmamma. Jag bor i Malmö och jobbar som logoped. Både jag och min son har ett unikt leende. Vi båda är födda med dubbelsidig spalt och det är inget konstigt alls.
Skrivprocessen har varit stärkande och lärorik. Jag fick möjlighet att möta barnet inom mig och omfamna alla känslor som jag själv burit på. Jag ville återspegla dubbelheten som kan rymmas i våra känslor; att oron över det okända kan vara stark ena stunden, för att i nästa vara förbytt till ett självklart mod.
Det är med stor glädje som jag ser fram emot att dela berättelsen med fler.
Fyraåriga Mila har alltid längtat efter ett syskon. En dag får hon veta att hon ska få en lillebror. Äntligen! Men glädjen byts ut mot oro när hon också får veta att hennes lillebror kommer att födas med spalt. Vad är det egentligen? Är lillebror trasig?
Vi får följa Mila i hennes känslofyllda resa att bli storasyster till ett barn med läpp-, käk- och gomspalt. Läs mer »
Jag är född i Norrbotten och älskar att bo här. Därför blev det naturligt att på något sätt inkludera norra delen av Sverige i min bok. Det hela började då jag sökte efter en ny bok att läsa till min dotter, som jag ofta läser för innan lägg dax. Det började bli svårt att hitta något då vi läst massor.
Så bestämde jag mig för att försöka skriva en egen bok. Jag har aldrig skrivit tidigare. Men man måste våga prova på nya saker.
Vi lever i ett land som styrs väldigt mycket av Jante lagen. Att man inte får sticka ut eller vara annorlunda och inte synas för mycket och allt sånt. Jag vill föra fram budskapet om att vara olik och annorlunda, kan vara en styrka.Var den du är!
I den här boken finns det många som är annorlunda och dom är helt fantastiska, precis som du som läsare.
Tvillingflickorna Nora och Marie har magiska förmågor. De kan tala med varandra genom telepati och de kan få saker att explodera eller sväva. För att lära sig att kontrollera och hantera sina förmågor skickas flickorna till en specialskola för liknande barn som alla är olika men väldigt kraftfulla. Skolan ligger på en fjälltopp i norra delen av Sverige. Läs mer »
Jag är född i Stockholm men flyttade som 10-åring till trakterna runt några av Sveriges mest historiska platser: Skara, Varnhem och Axvall.
Här är spåren av gammal civilisation inte svår att finna och lämningar finns från Sveriges första kristna samhällen vilket brukar ses som en övergång från vikingatiden till svensk medeltid. Kata gård intill klostret i Varnhem dateras till 900-talet vilket mer eller mindre skriver om Sveriges medeltida historieskrivning.
Men det är en sak att vara intresserad av medeltiden och en helt annan att beskriva och levandegöra den, alla fakta måste kontrolleras – fallgroparna är enorma och oerhört många! Vilka djur fanns här, vilka träd? Vad åt man och hur klädde man sig? Och viktigast av allt – vad “visste” man, hur tänkte man och hur såg man på sin omgivning?
När man skriver en bok i “jag-form” sätter man strikta begränsningar för sig själv – varenda tanke min huvudperson tänker måste kunna tänkas av en 17-åring på 1300-talet.
Många böcker fick bli referenslitteratur och sedan fick man “fly” in i sin egen värld för att avskärma sig från moderna tankar. Boken är i första hand skriven mellan midnatt och 02 på natten, när jag kunde finna denna frid.
Det blev en resa in i medeltiden som inte alls slutade som jag tänkt mig…
Herrens år 1350, när pestens härjningar skapar en värld av förlust och överlevnad, möter vi Adrian – oäkta son till en enkel sockenpräst inte långt från Varnhem i Västergötland vars liv förändras i sjukdomens mörka skugga. Han finner sig plötsligt ensam och jagad efter att ha förlorat sina föräldrar till den obevekliga smittan. Läs mer »
Jag är utbildad fritidsledare och har i över tio år jobbat i gymnasiet och grundskolan. Där insåg jag att det som en gång i tiden hänt mig i skolan sker än idag.
Herregud, jag minns så väl hur det var att läsa alla dammiga böcker som mina lärare prackade på mig. Lärare, som verkade tycka att Strindberg och Kafka var rätt väg att gå för att locka en fjortonåring till läsning. Böckerna såg ut att vara skrivna innan färgen ens var påtänkt och första hundrafemtio sidorna handlade om vilka blommor som blommade på huvudrollsinnehavarens väg till jobbet.
Jag vet inte vad skolan ville att dessa läsupplevelser skulle ge mig men jag antar att det var någonting annat än insikten att oavsett hur många gånger jag kollar på klockan så går den inte snabbare för det.
När jag även som pedagog såg detta hända så bestämde jag mig för att ta saken i egna händer och själv skriva en bok. Och inte vilken bok som helst, utan den bok jag själv hade velat ha som ung.
Vad skulle du göra om du delade stad med en vampyr? Den frågan har sextonåriga William inte funderat speciellt mycket på. Kanske är det som de flesta i det lilla fiskesamhället tror, att greve Lazbor är en vänlig vampyr som får sin föda levererad till sig från stadens sjukhus. Även om Williams mardrömmar säger honom något annat. Läs mer »
Margaretha Wilson heter jag men kallas ofta för Maggie. Min bok heter ”Bada i vasken och andra lärdomar”. Ett passande namn kanske, eftersom jag som barn blev badad i kökets vask. Det blev sen ytterligare lärdomar och lärandet pågår ju som vi vet, alltid! På tal om lärande, så utbildade jag mig i ungdomen till lågstadielärare. Kunskapstörsten var dock stor och det blev även en fil.kand i media, filosofi och konstvetenskap. Ja, och så en gymnasielärarexamen i media.
Mitt yrkesliv har växlat mellan journalistik och undervisning och jag har också under många år, varit engagerad i vår lokala tevekanal i Helsingborg, Sundskanalen.
Jag skriver för att det är så kul, för att jag inte kan låta bli och för att jag tror att jag har något att berätta. För att ”göra glad”, för att dela tankar om livet och tillvaron.
Så här säger förlaget: ”Boken är en humoristisk berättelse om en uppväxt på 50- och 60-talet, varvad med nuet. Men det finns även allvarliga tankar om ensamhet, stress, mödrar/döttrar och att åldras”.
De skriver också:.
”Jag vill bidra till att sprida lite värme, kärlek och humor. Vår samtid har många utmaningar och vi behöver ibland stanna upp och reflektera över vilka vi är och vart vi är på väg. Minnas tokigheter vi upplevt, lärdomar vi fått. Se samband mellan dåtid och nutid, kanske fälla en tår. Och skratta.”
En mamma som älskar vackra klänningar och har talets gåva, en spjuveraktig pappa som spelar dragspel, och en mycket skånsk mormor som har kommentarer till det mesta.
Längre fram i tiden kommer utmaningar uppstå i relationen med en yngre man, även humoristiska sådana. Han vill kanske ha barn men hon har redan barnbarn och börjar skymta konturerna av nästa fas i livet. Läs mer »
Jag har alltid drömt om att skriva en bok och att bli författare, men jag har alltid tänkt att jag ska skriva en skönlitterär bok. En gång när min äldsta dotter var ledsen och jag skulle distrahera henne med en saga växte idéen att skriva en barnbok fram. Jag gillar dessutom att rita, måla och teckna vilket gjorde att en illustratör föddes samtidigt som författaren. Mina illustrationer till debutboken har tagit mycket tid, men samtidigt har det varit otroligt roligt och rogivande. Jag blir uppslukad av illustrationerna, och kan koppla bort allt under tiden som jag målar. Det har varit härliga, om än sena kvällar för att skapa bilderna till Alice och Liten.
Jag har alltid gillat att läsa och jag tycker att det är viktigt att läsa för sina barn. Jag och min man började tidigt att läsa böcker för våra döttrar. Vi gjorde det egentligen inte för att vi tror att de förstod utan för att mysa och skapa en rutin. Det har lett till att vår äldsta dotter aldrig vill gå och lägga sig utan att få lyssna på en bok. Som belöning är hon väldigt duktig på att prata och har ett brett ordförråd. Jag hoppas att jag kan skapa läslust bland andra barn med min bok.
Min andra önskan är att barn som läser boken om Alice och Liten ska reagera på ungefär samma sätt som min dotter gör när jag läser den för henne. Hon sätter händerna för ögonen, drar upp benen och sparkar med fötterna. Som att hon vill hjälpa den busiga Liten att inte bli upptäckt på alla sina upptåg. Fast egentligen vet hon att det är bra att vara som Liten. För barn ska väl vara nyfikna, vetgiriga och lite busiga?
Alice har en hemlighet! Det bor en märklig blå filur med antenner och svans i hennes garderob. Alice kallar honom Liten och de leker hela dagarna. Men det är inte lätt för Alice att se till att ingen upptäcker hennes hemliga kompis, för Liten är nämligen både busig och nyfiken Läs mer »
Jag har arbetat som skådespelare sen 1981, jag är även grundutbildad kognitiv terapeut och sen 11 år vd för textilföretaget Joy Zandén AB. Jag har tidigare skrivit artiklar, en prisbelönt pjäs om min mormor Gladys och jag ingår med ett kapitel i antologin Jude i Sverige, utgiven 2021. Detta är min debutbok.
Så länge vi minns är en fängslande berättelse om platsen Särö och fyra familjer från senare delen av 1800-talet fram till idag. Med utgångpunkt i författarens mormor Gladys Heyman och hennes familjs liv får vi möta en ganska typisk Säröfamilj från förr. En av de många burgna familjer som hyr och köper fastigheter på Särö för att njuta somrarna i havets närhet. Läs mer »
Jag har nästan alltid ritat och skapat på olika sätt, jag gillar hantverket i det hela. Jag får visuella idéer likt bildspel i samband med saker jag upplever och anekdoter som människor runt om mig delger: knasiga, roliga, skrämmande och spännande berättelser.
Tycker också om att se andras skapande, hur folk “nördar” in sig i sin kreativitet..Jag blir inspirerad:).
Efter många år som auktoriserad teckenspråks- och dövblindtolk, vilket jag fortfarande jobbar med, har jag nu vågat mig in i “illustrationsvärlden” på ett mer konkret sätt.
Via en illustration- och storytellingkurs på Skeppsholmen i Stockholm till Kalix folkhögskolas kurs: “Resan mot bilderboken” så har jag även fått upp ögonen för bilderböcker. En rolig kombination av skrivande och bildskapande.
Till hösten börjar jag en kurs i kreativt skrivande och jag ser fram emot att få mer kött på benen när det kommer till utformandet av en bra bok.
Övrigt då? Jag kommer ursprungligen från norra Dalarna, men bor numera i södra Stockholm med min man och våra två fina ungdomar. Jag har ett instagramkonto som heter Tulltovat och en 16-årig (!) fisk som heter Sally.
Och jag har precis här i dagarna fått besked att min interaktiva debutbok Blåsboken har kommit in till förlaget och kan snart upplevas som en fysisk bok i verkligheten!
Maria Frid Selin heter jag och har precis kommit ut med min första barnbok.
Boken skrev jag redan 2001 men den har legat och väntat på rätt tillfälle, vilket är nu! Redan på mellanstadiet drömde jag om att bli författare och på ett sätt har jag alltid skrivit. Det mesta har dock hamnat i byrålådan men några bloggar, några inlägg i medlemstidningar och som gästskribent har det blivit genom åren. Nu är det ny början med fler barnböcker som är nedskrivna och bara väntar på att publiceras.
Jag har provat på många yrken i livet och är en kreativ person med växlande intressen. Hemma är där jag och maken är och det varierar också då vi flyttat en hel del, men mestadels runt i Västergötland, Värmland och Skåne. Några år bodde vi ute i husbil på heltid då vi sålde huset och magasinerade möbler vi ville behålla. Just nu bor vi i en liten röd stuga med vita knutar mitt i en glänta i skogen där ekorrar och fåglar har blivit våra vänner.
I en glänta i skogen finns älvan dig trogen, vill leka och skoja på nytt. Hon vill visa sin värld, ta dig med på en färd bland älvor och troll och bland knytt.
En magisk saga på rim av Maria Frid Selin med illustrationer av Jennie Forster.
Jag har arbetat med barn i över 20 år, men de största lärdomarna fick jag inte i mina utbildningar och i mitt arbete utan i mitt föräldraskap. Möjligheten att så nära följa mina barn och att vi fick vara en del av varandras liv, formade mig som människa på djupet. Jag började ifrågasätta mina övertygelser kring hur jag borde agera som vuxen och hittade hem i ett nära föräldraskap. Barns reaktioner på världen runt omkring är ärliga och viktiga och jag ser idag det kompetenta barnet ur en helt annan vinkel än innan jag blev förälder.
Love och bilderna tog form när mitt äldsta barn var runt 4 år. Tankarna och responsen som barnet gav mig, behövde jag skriva ner för att komma ihåg och lära mig av. Jag tror att tankarna kan översättas till flera barns upplevelser av hur vuxna agerar i mötet med dem och jag hoppas boken kan bidra till betydelsefulla tankar och insikter.
Upptäck den viktiga berättelsen om LOVE OCH BILDERNA, en bok som belyser det känsliga mötet mellan vuxna och barn genom barnets ögon.
Följ Love som navigerar genom den komplexa världen av delade bilder och privatlivets integritet. Genom en resa av ömsesidig förståelse och respekt lär sig både Love och mamma vikten av samtycke och gränssättning. Läs mer »
Jag heter Anette Althén och debuterar tillsammans med Reza Mousavi med ”Flyg fjäril, flyg” den 28 maj 2024.
Jag bor i Linköping och arbetar som lärare på Språkintroduktion på en gymnasieskola. Sedan 2001 har jag även skrivit flera läromedel i sfi och svenska som andraspråk.
2015-16 arbetade jag i en mottagningsklass och mötte många ensamkommande tonåringar. En av dem var Reza, en afghansk pojke uppvuxen i Iran. När studietiden i min klass var slut, fortsatte vi att hålla kontakten. På något sätt kände vi att vi hade en hel del att prata om, trots att vi till synes var väldigt olika. Jag, en medelålders kvinna uppvuxen i en frikyrklig miljö med stränga regler och han, en pojke uppvuxen i en muslimsk familj i en flyktingförläggning i ett land som inte var hans eget, upptäckte att vi hade liknande upplevelser från barndomen. Vi kanske ska skriva en bok, skojade vi till en början. Och till slut gjorde vi det. Och nu flyger boken ut.
Vad kan en femtioårig svensk kvinna och en ensamkommande afghansk pojke över huvud taget ha gemensamt? Mycket mer än de själva anar när de av en slump möts en februaridag 2016. Hon är uppvuxen i en frikyrklig familj i ett litet småländskt samhälle, han i en flyktingförläggning i Iran. Läs mer »
Cecilia Moldén heter jag (f 1957 i Eskilstuna) och är civilekonom, rektor, egen företagare och efter den 24 maj 2024 även författare. Jag har bland annat arbetat i IT- branschen som säljare, marknadsförare och VD. Under fem år var jag hemma med barnen och fick då upp ögonen för skolans värld. Under många år arbetade jag som rektor och var aktiv kommunpolitiker inom utbildning och kultur. De senaste fem åren har jag drivit eget företag med uppdrag som interim chef. Spänningsromanen Ms Nobody är min debut som författare.
Berättande, litteratur och musik går som en röd tråd genom mitt liv liksom engagemanget för barn och unga. Jag bor idag med sin man växelvis i Vaxholm, Stockholms skärgård och Sao Rafael vid Algarvekusten, Portugal. Jag har tre egna barn och två bonusbarn. 2021 gick jag på Jakobsbergs författarskola och gör nu allvar av min dröm att skriva på heltid. Två barnböcker, varav en med musik, ligger för bearbetning liksom en andra skönlitterär bok för vuxna; en thriller i skolmiljö.
Susse måste välja mellan att lämna sitt hem eller dö. Hon vet bara inte om det ännu. Hon är en trettioårig, välutbildad kvinna mitt i karriären men lever med en man som debuterar i en psykisk sjukdom. De har en tvåårig son tillsammans.
Hon låser länge in sin ångest och håller i det längsta fast drömmen om en väl fungerande tresamhet. Läs mer »
Min barndoms sommarlov spenderade jag på en gård i Dalarna. Medan min farmor, en enastående varm och humoristisk kvinna, stod vid spisen och stekte plättar cyklade jag runt bland öppna landskap och fantiserade ihop historier. Men kreativitet var sällan något som uppmuntrades i en Stockholmsförort på 1990-talet och med stämpeln som duktig flicka vilandes på mina axlar satsade jag på en karriär inom finansbranschen. Men något skavde och jag började längta bort från karriären och storstaden. Ibland krävs det en smula tur, i det här fallet i form av en dalkarl, för att våga flytta och ändra bana i livet.
Draggängarna tog form när vårt andra barn kom till världen och de första delarna är skrivna i ett badrum. Till ljudet av en torktumlare och med en bebis som inte ville sova någon annanstans än i bärsele, började jag skriva. Många månader senare hade jag ett färdigt manus. Och två små barn som flyttat in till sina sängar.
Som karriärist på en av landets största banker kämpar Sanna Olars med att finna mening med tillvaron. Bland självupptagna män i skräddarsydda kostymer gror självföraktet.
I ett försök att hitta tillbaka till sig själv återvänder hon till den idylliska barndomsbyn i hjärtat av Dalarna. Läs mer »