Ny rapport: Försäljning av översatta böcker faller – framför allt facklitteratur

Översatta böcker säljer sämre - hur påverkar det utgivningen av internationella författare i Sverige på sikt? Foto: iStock.

En larmrapport för översättning av böcker till svenska. Översatt facklitteratur och översatt barn- och ungdomslitteratur har minskat relativt stort sedan 2018. Det visar Svenska Förläggareföreningens nya rapport med statistik över översatt litteratur under de senaste fem åren.

– Det är en oroväckande trend vi ser för den översatta litteraturen. Särskilt allvarlig är utvecklingen för facklitteratur, där såväl antal sålda böcker som utgivning mer än halverats på fem år. Den här situationen medför stora utmaningar för de förlag som satsar på utgivning av översatt litteratur. Utan översättningar går vi miste om betydelsefulla författarskap och står utanför det internationella samtalet, säger Mikaela Zabrodsky, vd Svenska Förläggareföreningen.  

99 % av Boktugg är gratis att läsa. Regelbunden läsare? Stötta oss gärna genom att swisha ett bidrag.

På torsdagen släpptes alltså en ny rapport där Svenska Förläggareföreningen kartlägger den översatta litteraturens försäljningsutveckling 2018–2022. Rapporten redovisar förlagens försäljning till återförsäljare, antalet nya utgåvor samt återförsäljarnas försäljning till kund.

Innan vi går vidare så ska vi påpeka att det finns ett litet MEN för delar av rapporten, nämligen det som avser förlagens försäljning eftersom detta endast är Förläggareföreningens medlemsförlag. De står visserligen för en väldigt stor del av utgivningen och försäljningen, men det finns många mindre förlag som inte är medlemmar och ägnar sig åt översatt litteratur.

Försäljning av tryckta böcker sjunker

I ett pressmeddelande skriver Förläggareföreningen:

”Skönlitteratur dominerar den översatta litteraturen. Av förlagens försäljning av översatt litteratur om totalt 482 miljoner kronor stod skönlitteratur för 349,1 miljoner kronor år 2022, det vill säga knappt tre fjärdedelar. Jämfört med 2018 innebar det en ökning med 30,3 procent, vilket drevs av de digitala formaten medan de tryckta formaten minskade. Samma mönster finns på återförsäljarsidan, där översatt skönlitteratur stod för 509,9 miljoner kronor av totalt 775,6 miljoner kronor.

Räknat i antal sålda exemplar av nyutgivna titlar, från förlag till återförsäljare, har tryckt översatt skönlitteratur minskat med en tredjedel sedan 2018, medan antalet digitala strömningar ökat med 34 procent. I dessa siffror finns inte backlistförsäljning med. Antalet nya utgåvor av tryckt översatt skönlitteratur har legat relativt stabilt sedan 2018, omkring 600 titlar per år. Antalet nya digitala utgåvor har ökat från cirka 650 stycken 2018 till cirka 900 stycken 2022.

Översatt facklitteratur har sjunkit kraftigt de senaste fem åren. År 2022 uppgick förlagens försäljning till 59,7 miljoner kronor, en minskning med 44,2 procent jämfört med 2018. Antalet sålda exemplar av nyutgivna titlar minskade under perioden med 63,6 procent. Alla format minskade, även de digitala. Antalet nya tryckta utgåvor av översatt facklitteratur sjönk med 61,8 procent mellan 2018 och 2022, och de digitala nya utgåvorna minskade med 48,1 procent.

Förlagens försäljning av översatt barn- och ungdomslitteratur uppgick år 2022 till 73,2 miljoner kronor, en minskning med 18,6 procent sedan 2018. Antalet sålda volymer av nyutgivna titlar minskade under samma period med 53,4 procent, och antalet nya utgåvor med 53,1 procent. De digitala formaten stod för en mycket liten del av försäljningen.

Dataunderlaget i rapporten är hämtat från Förläggareföreningens årliga Förlagsstatistik och Bokförsäljningsstatistik, där uppgifterna varit tillgängliga men inte tidigare sammanställts för att kunna följa just den översatta litteraturen.”

Konkurrens från engelska originalböcker

Jag tycker självklart att du ska läsa hela rapporten om du är riktigt intresserad och vill nörda ner dig. Den är bara 24 sidor lång. En av de delar som är intressant inte bara ur perspektivet översatt litteratur utan även ger en bild av hur bokbranschen förändrats av digitaliseringen är de kommenterande citaten från förlagsfolk:

Det handlar dels om hur allt fler läser på engelska direkt istället för att invänta en svensk översättning, vilket i sin tur sänker försäljningen av den svenska utgåvan.

– Konkurrensen från engelska originalböcker har förändrat och försämrat möjligheterna att ge ut litteratur översatt från engelska i Sverige. Det gäller framförallt böcker från genrer som riktar sig till vissa målgrupper: unga, urbana, högutbildade läsare. Just nu märker jag att jag viktar om vilka källspråk jag är mest intresserad av att läsa manus från – engelskan tappar i vikt. Norskt och danskt har växt de senaste åren, säger Johanna Haegerström, Albert Bonniers Förlag.

Än tydligare är det kanske för facklitteratur där utbudet på engelska är enormt och bara en bråkdel översätts till svenska. Men idag är det inte enkelt att avvakta försäljningen i USA innan man bestämmer sig – då kan det redan vara för sent.

– De senaste åren har vår utgivning av översatt litteratur förändrats rätt drastiskt. Vi har gått från en stor del översatt till en klart mindre. Vi har därmed också minskat antalet författarbesök. Vi upplever också en minskad bevakning av den översatta facklitteraturen generellt. För att gå ihop måste utgivningen antingen vara inriktad mot litteraturstödet eller mycket kommersiell. Mellansegmentet är tyvärr svårt, vilket gör att Sverige missar många fantastiska och viktiga böcker. Sällan når de därför svenska bibliotek eller tidningssidor, säger Tobias Nielsén på Volante.

Svårt få rättigheter för strömmat ljud

Digitaliseringen har gett delar av skönlitteraturen ett lyft. Men kanske framför allt den skriven av svenska författare. Översatt litteratur brottas nämligen inte bara med den extra kostnaden för själva översättningen utan tvingas ofta inse att de inte får göra vad de vill med digitala utgåvor. Vi har tidigare tagit upp hur Penguin Random House policy gjort att Barack Obamas bok inte finns som ljudbok på svenska.
 
– Det är i regel svårt att få rättigheter att ge ut strömmat ljud till villkor som är rimliga för oss. Vissa säger nej helt och hållet, andra kräver väldigt höga royaltysatser. Det är tydligt att agenterna varken förstår eller accepterar de ersättningsnivåer och -modeller som gäller på vår marknad, och det begränsar vår ljudboksutgivning. Många av de böcker vi kanske skulle vilja göra ljudbok av har vi helt enkelt inte ljudrättigheter till, säger Johannes Holmqvist, Tranan.

Att det säljs färre tryckta böcker påverkar inte bara den översatta litteraturen, men kanske blir extra påtagligt eftersom en översatt bok oftast är dyrare att ge ut än en svensk då man ska ersätta både översättare och författare.

– Upplagestorleken har förändrats mycket de senaste åren. Oftast trycks 800 eller till och med 500 i taget. Vi är otroligt försiktiga med att inte trycka för mycket. Och sedan har försäljningen förändrats förstås – ”6 000 är det nya 10 000”. Våra största titlar säljer mellan 6 000 och 8 000 exemplar. Den siffran var en helt annan bara för 10 år sedan, säger Casia Bromberg på Brombergs.

Pocket inte längre givet succéformat

Ett förlag som länge varit fokuserade på utgivning av skönlitteratur översatt från franska, men även engelska, Sekwa förlag som ser tydliga förändringar på marknaden för pocketböcker:
 
– Eftersom översatt litteratur innebär stora initiala kostnader är inbundet avgörande för oss om projektet ska bära sig. Pocket var tidigare en självklarhet men är inte det längre. Bara de titlar som säljer bra eller är typiska pockettitlar, spänning och mer lättsamma romaner, ger vi ut i pocket idag, säger Johanna Daehli, Sekwa och fortsätter:

– När det gäller digitalt är vi ännu mer försiktiga. Ytterst få översatta titlar fungerar digitalt. Där har vi provat oss fram men landat i att det i stort sätt bara är spänning och feelgood som möjligen fungerar. Det gör också att vi inte har en ”kudde” att luta oss på när fler och fler väljer att lyssna.

Nyfiken på nya boksläpp? Kolla in aktuella nya böcker!

Sölve Dahlgren

Sölve Dahlgren

Sölve Dahlgren är journalist sedan 30 år tillbaka och författare till mer än tio böcker. VD och chefredaktör för Boktugg.

solve@boktugg.se

Gör som ...

… och alla våra andra sponsorer som stöttar oss ekonomiskt. Vill ditt företag bli sponsor? Kontakta sales@boktugg.se för mer information. Privatpersoner och mindre företag som vill bidra swishar valfritt belopp till 123-483 18 71 (klicka här för QR-kod) eller med andra betalmedel.

Carina Österholm släpper uppföljare till Identiteten

I den spännande romanen Gropen, en fristående uppföljare till Identiteten, återvänder vi till poliskommissarie Lars Jeppson och hans kollegor vid Göteborgspolisen. De konfronteras med en mörk härva av människohandel och mord,

Från dataspel till världar i bokform

Stefan Gadnell – Skaparen av 90-talets spelsuccé och Akvarellkonstnär

Stefan Gadnell, känd som skaparen av det svenska succéspelet BackPacker från 90-talet, är idag en framstående akvarellmålare och författare.

En balansgång i ondska

Anne Agardhs ”Med slavar i lasten” är en historisk roman baserat på ett verkligt livsöde; en svensk man som var slavhandlare på 1700-talet.

För tjugo år sedan ville Anne Agardh veta mer om sin släkt.