ANNONS

Peter Handke vid en Nobelföreläsning på Börshuset i Stockholm. Arkivbild: Jonas Ekströmer/TT.

Protester väntar när Peter Handke får Nobelpriset

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på linkedin
Dela på email

När Peter Handke i kväll tar emot Nobelpriset i litteratur genomförs protester både högljutt och i det tysta. Ambassadörer från flera länder hoppar över tillställningen samtidigt som manifestationer tar plats på Stockholms gator.

– Vi har en marginell betydelse jämfört med den makt som Akademien har, men vi kan inte vara tysta. Nu kommer man att komma ihåg att det också fanns ett starkt motstånd då priset delades ut. Det skrivs in i historien, sade Teufika Sabanovic, en av initiativtagarna till den planerade manifestationen på Norrmalmstorg, till TT förra veckan.

Det hon och flera överlevnadsorganisationer hoppas på är att Nobelpriset till Peter Handke dras tillbaka.

Under tisdagen planeras det också för en manifestation på Hötorget, där en grupp personer bland annat planerar att hålla upp en stor banderoll med en uppmaning, riktad till Handke, om att be om ursäkt till offren för folkmordet i Srebrenica, skriver DN.

Bojkotter

Samtidigt sker protester i det tysta i form av att gäster som bjudits in till Nobelceremonin inte kommer att närvara. Det hör till vanligheterna att samtliga utländska ambassadörer som är stationerade i Sverige bjuds in till Nobelprisutdelningen i Konserthuset i Stockholm. I år väljer flera av dem att bojkotta tillställningen.

Turkiets, Albaniens och Kosovos ambassadörer i Sverige kommer inte att delta vid Nobelceremonin.


ANNONS


Albaniens utrikesdepartement motiverar bojkotten med Handkes stöd till Serbiens tidigare president Slobodan Milosevic, som stod åtalad för bland annat folkmord och krigsbrott i forna Jugoslavien på 1990-talet. Kosovos utrikesminister har i ett uttalande sagt att man inte skickar en ambassadör till en tillställning där pris delas ut till en ”vän och anhängare av Milosevics politik”

”Otänkbart”

Författaren, regissören och politikern Jasenko Selimovic (L) skriver i ett långt debattinlägg i DN att beslutet att ge Handke priset kommer att ”förfölja Svenska Akademien för evigt”.

”Vi ger inte priser till historierevisionister. Inte heller till folkmordsförnekare. Lika otänkbart som det vore att belöna David Irving eller Robert Faurisson borde det därför vara att belöna Peter Handke”, skriver Selimovic.

Svenska Akademien har hela tiden vidhållit att man gjort skillnad på litterärt verk och person i valet av pristagare.

– Även om det är svårt att i praktiken skilja verk från person, är det en sådan distinktion som måste respekteras när vi utser en pristagare. Vi är medvetna om att ett internationellt litterärt pris kan få politiska effekter men politiska avsikter får inte påverka – och har inte tillåtits påverka – arbetet med att utse pristagare, har ständige sekreteraren Mats Malm sagt till TT.

Text: Filip Joelsson/TT

Fakta: Protesterna mot Handke

Flera bosniska överlevarorganisationer har protesterat mot att Handke tilldelas Nobelpriset, bland andra Srebrenicas mödrar.

I slutet av oktober hölls en protestaktion utanför Börshuset i Stockholm, i solidaritet med Srebrenicas mödrar.

Föreningen för folkmordets offer och vittnen uppmanade Svenska Akademien att dra tillbaka Peter Handkes Nobelpris, i ett öppet brev som överlämnades till Sveriges ambassad i Sarajevo i samband med en manifestation i början av november.

Peter Handke får ingen inbjudan till Rinkeby, där skolelever läser och arbetar med verk av årets pristagare i litteratur. Arbetet brukar traditionsenligt avslutas med att författaren i fråga bjuds in till stadsdelen i samband med Nobelprisutdelningen i december. Den omfattande kritik som riktats mot författaren gör det hela problematiskt, enligt Nobel i Rinkebys grundare Gunilla Lundgren, som vill skydda barnen från eventuella protester.

Turkiets, Albaniens och Kosovos ambassadörer i Sverige kommer inte att delta vid Nobelceremonin. Albaniens utrikesdepartement motiverar bojkotten med Handkes stöd till Serbiens tidigare president Slobodan Milosevic, som stod åtalad för bland annat folkmord och krigsbrott i forna Jugoslavien på 1990-talet. Milosevic avled i en fängelsecell 2006 och Handke höll ett tal på hans begravning.

Lär dig mer om bokbranschen!


Över 7000 personer prenumererar redan på Boktuggs nyhetsbrev. Två gånger i veckan får du koll på nya trender, nya förlag, spännande författarskap och böcker. Bäst allt – det är helt kostnadsfritt. Missa inte nästa stora grej. Anmäl dig nu!

❤️ Tack för att du läste ända hit. Hoppas att läsupplevelsen var positiv. Som du märkte slapp du betalvägg. Om du har möjlighet får du jättegärna bli Supporter (1 kr/dag) och stötta Boktugg så kan vi fortsätta skriva om böcker och bokbranschen. Det går även att swisha en tjuga eller mer till 123-483 18 71.
(Om du redan är Supporter – tack!)

TT

TT

Om du frågar någon vem som är Sveriges mest trovärdiga nyhetsförmedlare är chansen stor att svaret blir "TT". Sedan 1921 har vi varit en oberoende aktör i Mediesverige med mottot snabbt, korrekt och trovärdigt. Vi gör andra bättre. Så presenterar sig TT på sin hemsida. Boktugg samarbetar med dem för att få tillgång till fler spännande nyheter och reportage än vi själva hinner med.

tt@boktugg.se

Lär dig bokbranschen på 5 minuter

Få vårt nyhetsbrev, måndag och fredag. Håll dig uppdaterad om trender och nyheter. Och få lite boktips. Gör som över 8000 andra.

SPONSRAT INNEHÅLL

Sveriges glömda historia, Väringasagan

I slutet på 970 lämnade flertalet män Svitjod, senare kallat Svearike, för att slåss för Vladimir, mot sin bror Jaropolk. Utsikterna för seger var stor. Vladimir hade fler krigare från Norden.

Vladimir var ättling till Rurik, den nordiska fursten över landet Rus, som regerat landet sedan ca 850.

”Vladimirs nordiska krigare, var de verkligen skillnaden mellan seger och förlust?”

”Ja” säger Leif Selander, författare till Väringasagan. ” På den tiden var de nordiska krigarna överlägsna allt motstånd. Nordmännen var fostrade sedan barnsben till krigare, något som inte fienden var.”

Efter att ha uppfyllt sitt löfte Vladimir, fortsatte nordmännen till Miklagård för att hjälpa den Romerska kejsaren mot generaler som gått över till fienden.

Segern över dem gjorde att nordmännen fick bilda Väringagardet. Ett livvaktsgarde som bestod till Romarrikets fall 1453.

”Livvakt och elitgarde i dåtidens främsta civilisation”, avslutar Leif. ”Det är stort. Då var Konstantinopel det absolut mäktigaste riket.”

(...) Läs hela artikeln »