Maths Claesson har förverkligat två av sina tre science fiction-drömmar

Vi pratar med Science fiction-bokhandelns grundare Maths Claesson om sci-fi i Sverige, hans författande och drömmen om ett eget fantastikförlag.

I dagarna släpptes Pandemi, den tredje och avslutande delen i Maths Claessons sf-trilogi för ungdomar (Bonnier Carlsen). Den föregicks av Uttagningen och Kristallstaden som kom ut 2013 och 2014. Serien utspelar sig i ett framtida Stockholm, där killen Linux kämpar för att bli rymdpilot.

Maths eget liv har länge cirkulerat kring science fiction. Han är en av grundarna till bokhandelskedjan Science fiction-bokhandeln som i dagsläget driver tre fysiska butiker och som inte präglas av samma svikande försäljningssiffror som andra bokhandlar i vårt land. För detta kan vi delvis tacka Värnamo Stadsbibliotek.

– Jag växte upp i ett hem utan böcker, berättar Maths. Men till all lycka låg Värnamo stadsbibliotek mitt emot Västra skolan där jag gick. Jag hade glasögon och var inte bäst i fotboll, så jag bosatte mig på biblioteket alla raster och efter skolan och på helger också. Det var en sak som var märklig. Böcker som hade rymdraketer och planeter på omslaget var mycket bättre än alla de andra böckerna.

Särskilt förtjust blev Maths i Rymdkadetten av Robert A Heinlein, som handlade om en pojke som fick genomgå en rad hårda prov – precis som Linux i Uttagningen – för att få chansen att åka ut i rymden. Där tog hans sf-intresse avspark, för att sedan bara växa. Men författardrömmen skulle få vänta eftersom Maths halkade in på en annan bana i branschen – bokförsäljning.

En obskyr affärsidé som visade sig vara lönsam

– Science fiction-bokhandeln uppstod ur en förening med det stolta namnet Skandinavisk förening för science fiction, där jag förstås var medlem, berättar Maths. En bit in på åttiotalet öppnade vi en liten butik på en bakgata i Stockholm och sålde science fiction och fantasyböcker till kunder som så att säga hade samma sjukdomsbild som vi själva – på den tiden var det inte på samma sätt som idag socialt accepterat att ha ett nördigt intresse.

Butiken öppnade klockan tre på eftermiddagen och stängde klockan sju på kvällen. Dagskassan var ofta någon hundralapp, ibland mer, ibland mindre. Maths pluggade samtidigt på universitetet, frilansade på bokförlag som manusgranskare och lektör och jobbade på sjukhus och kafé. Bokhandeln var dock alltid lite roligare än allt annat, även om det inte gick att leva på.

– Men något hände. Vår lilla bokhandel fick stamkunder. Dagskassan tog lite längre tid att räkna. 1991 tog vi beslutet att flytta till en något större lokal på Stora Nygatan i Gamla stan. Utan att jag riktigt märke det, jobbade jag plötsligt heltid med böcker som alla hade raketer och planeter eller drakar och magiska svärd på omslaget. Boklön blev riktig timlön. Jag var lycklig.

Kraften var med dem, och de växte snart ur sin butik och flyttade till det nuvarande läget på Västerlånggatan. Efter hand öppnades butiker i Göteborg och Malmö. Science fiction-bokhandeln var förmodligen den första butiken i Sverige som började sälja varor på nätet omkring år 1995.

Förra året omsatte kedjan över 100 miljoner kronor. Maths berättar att han ibland nyper sig i armen, bara för att kolla att han inte drömmer.

– Vi är stolta över att själva hjärtat i våra butiker fortfarande är böcker, även om det tillkommit serier och filmer och spel och prylar på vägen. Den något märkliga affärsidén att bara sälja science fiction, fantasy och skräck har visat sig vara en utmärkt affärsidé. Och när jag sedan förverkligade drömmen om att skriva böcker, kan jag bara konstatera att jag än idag är lika lycklig.

Bokhandlaren blev författare

Maths närde länge en dröm om att bli författare, men som så många andra gjorde han aldrig riktigt slag i saken. Något annat kom alltid i vägen och skrivandet resulterade sällan i något mer än några sidor. Parallellt med bokhandeln, som tog allt mer av hans tid i anspråk, skaffade han dessutom familj och tiden räckte inte längre till för drömmar.

– Så jag gav upp. Men ändå inte riktigt. Jag är en skrivande människa, kan inte tänka klart utan papper och penna framför mig eller ett tangentbord som hjälpmedel. Jag läste dessutom fortfarande manus åt förlag då och då, och tyckte för det mesta att det där kan jag skriva mycket bättre, eller granskade översättningar och ondgjorde mig över den svenska språkdräkten. Jag var rätt dryg och förmodligen också korkad. ”Maths”, sa Catharina, som jobbade på förlag och var min vän, ”nu räcker det. Håll tyst med din klagosång. Eller visa mig att du kan skriva själv.”

Så Maths gick hem och funderade. Hon hade rätt. Men vad skulle han skriva om? Om han nu skulle ta fatt i drömmen och försöka förverkliga den? Svaret blev en bok om en pojke som växte upp på landet, men hade ett teleskop och drömde om rymden. Precis som Maths själv gjorde när han växte upp.

– Jag började skriva, och lyckades till min stora förvåning sitta still och skriva klart en bok. Och skriva om den igen och igen och dessutom få den antagen för utgivning på Bonnier Carlsen. Jag hade inga tankar på vad som skulle kunna tänka sälja eller bli antaget för utgivning. Det var den berättelsen jag hade, ingen annan.

Science fiction på svenska förlag

Efter många år som bokhandlare och sf-nörd har Maths en god inblick i science fiction på den svenska bokmarknaden. Enligt honom finns det bra svenska sf-författare, men det är svårt att bli utgiven eftersom det är få förlag som ger ut science fiction. Åtminstone om det handlar om sf för vuxna.

– Kanske vågar förlagen inte, kanske har de inte nödvändig genrekunskap. Kanske varnar marknadsavdelningen för att det inte kommer att sälja, men i stora delar av övriga världen går det utmärkt att sälja sf, säger Maths.

Det finns däremot betydligt fler författare som använder sig av teman och motiv lånade från science fiction – påfallande ofta dystopier – men som inte får genrestämpeln science fiction på sitt författarskap.

– Om det kan man tycka både si och så, men jag tänker att det borde gå att skapa en utgivning med tydliga raketer och planeter på omslaget som dessutom bär sig ekonomiskt. Om jag på något synnerligen magiskt vis får tid och pengar, vill jag trotsa alla marknadsekonomiska förståsigpåare och skapa ett förlag som med kunskap och förundran ger ut sf, fantasy och skräck av svenska författare och i översättning.

Hur det går med Maths drömförlag får framtiden utvisa, men författarbanan vill han helt klart fortsätta på. Om förlaget nappar, det vill säga, och om han hinner bredvid sitt heltidsjobb i bokhandeln.

– Jag har börjat skriva på en samling noveller som hänger ihop. Handlingen tilldrar sig nästan här och nu, bara ett stenkast in i framtiden och miljön är Götgatsbacken i Stockholm. De handlar om krocken mellan teknologi och moral fast med spänning och äventyr som krydda. Få se hur det går med det projektet.