Ljudboken ritar om kartan för litteraturen

Forskaren Karl Berglund. Foto: FREDRIK SANDBERG/TT.

Ljudboken förändrar litteraturen i grunden. Men ingen var exakt vi är på väg, enligt litteraturvetaren Karl Berglund. Han spår att nästa steg snart är här: AI-genererade inläsningar.

Ljudboksboomen är ett globalt fenomen men ingenstans är den starkare än i Skandinavien. Här håller utvecklingen på att förändra det litterära kretsloppet på flera sätt, enligt Karl Berglund, docent i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet, – som beskriver skeendet i sin nya bok ”Reading audio readers”.

– Det är bara att titta på siffrorna i bokbranschen. Det strömmades igenom 45 miljoner ljudböcker förra året men bara ungefär 25 miljoner tryckta böcker såldes – det säger sig självt att det leder till stora effekter för hur vi tar till oss litteratur.

Utvecklingen påverkar bokmarknadens struktur och i slutändan vilken litteratur som skrivs och ges ut, hävdar Karl Berglund. Det internationella intresset för hans forskning är stort – eftersom ingen vet exakt hur de långsiktiga effekterna kommer att påverka litteraturen och läsningen.

Nya typer av lyssnande

Karl Berglund visar i sin kommande bok att ljudbokslyssnandet sker på nya sätt. Kanske konkurrerar ljudböckerna främst med ljudmediet snarare än med tryckta böcker, säger han men understryker också att vissa läsare förmodligen har bytt ut tryckt bokläsning mot ljudbokslyssning.

I sin forskning ser han att medan somliga lyssnar på ett sätt som liknar traditionell bokläsning, har andra på en bok i bakgrunden, mer likt hur man konsumerar radio eller podd. Det finns användare som tillbringar mycket tid på plattformarna i minuter räknat men som lyssnar på samma böcker flera gånger.

– Det är en ny typ av litteraturbruk, och vi vill jättegärna fortsätta den här forskningen för att kunna förstå vad som händer. Men en tolkning är att man använder litteraturen för att slappna av eller sova. Och att man då träder in i en trygg fiktionsvärld som man känner bra och trivs i.

De nya typerna av lyssnande påverkar också bokmarknaden. Böcker som tenderar att lyssnas klart på ger till exempel mer betalt än böcker där många slutar mitt i. Om någon lyssnar på en bok flera gånger ger även det mer pengar.

– Det där vet vi inte alls vart det kommer ta vägen. Men det kommer att få effekter, säger han.

Ai-genererade röster

Ersättningsmodellerna för ljudbokslyssning i Skandinavien har lett till massiv kritik från bland annat Författarförbundet, som anser att förlag och författare får för lite betalt. Karl Berglund håller delvis med.

– Tydligt är att förlag och författare får mindre betalt för en bok som lyssnas igenom än för en tryckt bok. Samtidigt har prenumerationsmodellen i Sverige lett till ljudbokens stora popularitet. Det har blivit ett nytt slags billigbok, säger Karl Berglund.

Han tror också att debatten om ljudboken hänger tätt ihop med vilken typ av litteratur som konsumeras där. Ljudböcker är ett forum framför allt för populärlitteraturens genrer och då primärt deckare i Sverige.

– Då är man så klart orolig om man håller på med det som kallas kvalitetslitteratur, vad händer med den om den inte får vara med på segertåget för ljudberättande?

Men Karl Berglund tror att nästa steg i utvecklingen återigen ritar om verkligheten. Nu börjar syntetiska ljudboksröster, som AI-genereras, att användas. I framtiden kan man alltså kunna välja om en ung kvinna eller en äldre man ska läsa upp boken. Om rösterna blir tillräckligt bra kommer produktionen av ljudböcker också bli billigare.

– Det kommer förmodligen att leda till att utbudet ökar, så att även smalare titlar som tidigare inte har kunnat ges ut kommer. Till exempel kvalitetslitteratur.

Storytels monter på Bokmässan i Göteborg – där ljud och ljudböcker i år var ett av tre teman. Foto: FREDRIK SANDBERG/TT

Datadrivna beslut

Karl Berglund tror också att förlagen och strömningsplattformarna kommer att börja analysera människors lyssnande mer, till exempel fråga sig varför många slutar lyssna på en bok vid en särskild tidpunkt.

– Jag tror att vi kommer att få se mer datadrivna förlagsbeslut.

TT: Kommer det att förändra litteraturen?
– Ja, det tror jag. Inte all litteratur och allt författande, men framför allt det som ”går bra i ljud”. Där kommer det att bli så centralt att lyckas så det är klart att man kommer att ta in den typen av läsardata.

Text: ELIN SWEDENMARK/TT

Fakta: ”Reading audio readers”

Karl Berglunds nya bok ”Reading audio readers – book consumption in the streaming age” ges ut internationellt i början på 2024.

Värdet på bokmarknaden har ökat med 608 miljoner kronor eller 13,9 procent mellan 2018 och 2022. En kraftig tillväxt har skett i abonnemangstjänsterna under den perioden.

Under 2022 såldes 24,3 miljoner tryckta böcker till ett totalt försäljningsvärde av 3 368 miljoner kronor. Det motsvarar en marknadsandel i värde på cirka 68 procent. Det totala antalet strömningar av digitala böcker år 2022 uppgick till 45,3 miljoner och försäljningen till 1 433 miljoner kronor, enligt statistik från Svenska Förläggareföreningen.

99 % av Boktugg är gratis att läsa. Regelbunden läsare?  Prenumerera!

TT

TT

Sveriges mest trovärdiga nyhetsförmedlare är är för många TT (Tidningarnas Telegrambyrå) som sedan 1921 varit en oberoende aktör i Mediesverige med mottot snabbt, korrekt och trovärdigt. Boktugg samarbetar med TT för att få tillgång till fler boknyheter och intervjuer än vi själva hinner med.

tt@boktugg.se

Gör som ...

… och alla våra andra sponsorer som stöttar oss ekonomiskt. Vill ditt företag bli sponsor? Kontakta sales@boktugg.se för mer information. Privatpersoner och mindre företag som vill bidra swishar valfritt belopp till 123-483 18 71 (klicka här för QR-kod) eller med andra betalmedel.

SPONSRAT INNEHÅLL

SPONSRAT INNEHÅLL