ANNONS

Upprörd Handke och stolt Tokarczuk vid pressträff om Nobelpriset

Olga Tokarczuk välkomnas upp på scen av Svenska Akademiens Anders Olsson. Foto: Anders Wiklund / TT.

Efter den infekterade Handkedebatten berättar nu de två Nobelpristagarna i litteratur med egna ord om sina författarskap. En märkbart irriterad Peter Handke mötte i Börshuset frågor om kontroverserna kring hans tidigare uttalanden om forna Jugoslavien.
– Jag har inga åsikter om kriget i Jugoslavien. Jag har inga åsikter. Jag gillar litteratur, inte åsikter, säger Handke.

En månad av het debatt följde på beskedet att 2019 års Nobelpris tilldelas den österrikiske författaren Peter Handke. Under den tiden har han gett få intervjuer. Men nu ställer han sig ändå inför det samlade journalistuppbådet.

Frågorna kom snabbt att handla om debatten som blossat upp sedan beskedet om att han tilldelas Nobelpriset i litteratur, och Handke var lika snabb att avfärda dem.

– Det är en väldigt invecklad fråga, och skulle ta lång tid att svara på, jag tror inte det här är rätt forum för det, säger han.

Debatten har främst handlat om Handkes ställningstaganden under Jugoslavien-krigen och mindre om hans litteratur, även om flera författare och kritiker också har gett uttryck för en glädje över att hans försök att beskriva världen nu lyfts fram av Akademien.

När frågorna vid pressträffen fortsätter att handla om debatten snarare än om litteraturen blir Handke märkbart irriterad.

Han berättar att han fick ett brev innehållandes toalettpapper efter att priset tillkännagivits.

– Jag föredrar den här typen av brev framför de frågorna ni ställer nu, säger Handke, som också berättar att han försökt bemöta kritiken tidigare, utan resultat.

– Jag försökte prata med de som protesterade när jag mottog Ibsenpriset men de var inte intresserade av att prata. De var inte öppna för dialog, men du kanske kan ge mig hjälp där, svarar Handke när han under pressträffen får frågor om de planerade protesterna i Stockholm.

ANNONS

Tokarczuk: Mina böcker är inte för alla

Presskonferensen i Börshuset inleddes med en frågestund med 2018 års pristagare Olga Tokarczuk.

– Mina böcker är inte för alla, det vet jag, men jag tycker att böcker har ett otroligt värde. Så att läsa, oavsett bok, är något som jag rekommenderar alla att göra, säger Tokarczuk under pressträffen.

Under pressträffen lyftes också frågan om hon tror, som hon pratat om tidigare, att utnämnandet av henne har kunnat ses som en positiv energikick för demokratirörelsen i Polen.

– Jag uppmanar människor till att rösta för demokratin och mot auktoritära krafter. Polen är ett väldigt delat samhälle, det är mycket som händer och i stort är det ett hårt samhälle, men jag upplever att det här gav kraft till demokratirörelsen, säger hon.

Den polska författaren skriver romaner och noveller på en både bred och medryckande prosa, ofta med avstamp i den polska historien. I sitt storverk, den tusensidiga ”Jakobsböckerna eller den väldiga färden över sju gränser, fem språk och tre stora religioner, de små ej att förglömma”, som den fullständiga titeln lyder, skildrar hon det polska 1700-talet.

Genom att utgå från en historisk person, Jakob Frank, karismatisk men också despotisk och kontroversiell judisk ledare, skildrar hon ett Polen där olika kulturer och världsreligioner möter och korsbefruktar varandra. Hos Tokarczuk är kulturen stadd i ständig förändring, något som givit även hennes författarskap en politisk dimension, framför allt i Polen som i dag styrs av det högernationalistiska partiet Lag och rättvisa.

– När jag skrev ”Jakobsböckerna” var jag tvungen att tackla bristen av kvinnor i historieböckerna. Det är inte för att de inte existerade utan att de inte dokumenterades. Den här typen av brist på dokumentation vad gäller kvinnor pågår än idag. Detsamma för den sociala rörelsen och kvinnornas roll där, säger Tokarczuk vid pressträffen.

Stolt över att vara 15:e kvinnan

På frågan om hur det känns att tillhöra den grupp av kvinnor som tilldelats Nobelpriset i litteratur svarar Tokarczuk att hon är stolt.

– Jag är stolt över att vara den 15:e som får det, stolt över att tilldelas det 100 år efter Selma Lagerlöf fick det. Men jag är också övertygad om att jag tilldelades det för att jag skriver bra böcker, inte för att jag är kvinna, säger hon.

Text: Elin Swedenmark/TT, Erika Josefsson/TT, Filip Joelsson/TT

Fakta: Olga Tokarczuk

Född: Född 1962 i Sulechow. Föräldrarna var lärare, fadern även skolbibliotekarie. Gick i en skola med alternativ pedagogik inspirerad av dansken Nicoali Grundvigt.

Bor: I Wroclaw (tidigare Breslau), Polen.

Familj: Gift med Grzegorz Zygadlo.

Är utbildad psykolog och engagerad i Polens gröna parti.

Bakgrund: Debuterade 1989 med diktsamlingen ”Miastawa w lustrach”, men övergick sedan till att enbart skriva prosa. Sju av hennes böcker finns översatta till svenska, däribland ”Daghus, natthus”, ”Gammeltida och andra tider”, ”Styr din plog över de dödas ben” samt ”Jakobsböckerna”. Efter den har hon skrivit noveller samt en barnbok. Nästan alla titlar på svenska är översatta av Jan Henrik Swahn.

Är ambassadör för det polska språket, utnämnd av Polens språkråd. Har två gånger fått Nikepriset, Polens finaste litteraturpris, och även det internationella Man Bookerpriset för romanen ”Löparna”.

Källor: Le Monde, Dagens Nyheter med flera.

Fakta: Peter Handke

Född: 1942. Växte upp i Österrike, i en familj med slovenskt ursprung, och med en far som han upptäckte egentligen var en styvpappa.

Bor: I Chaville, Frankrike.

Karriär: Handke har skrivit romaner, pjäser och manus, till filmen ”Himmel över Berlin”. Hans pjäs ”Publikskymfning” (1966) grundlade hans litterära berömmelse. Men den litterära debuten kom 1969 med ”Dörrknackaren”, som rör sig kring att språket är den enda verklighet litteraturen kan spegla.

Med böcker som ”Målvaktens skräck vid straffspark” (1971), ”Den vänsterhänta kvinnan” (1978) och ”Vägen till Sainte-Victoire” (1982) nådde han en bred läsekrets. En av hans mer kända böcker är ”Långsam hemkomst” (1979), som handlar om geologen Sorger. Den senaste av hans böcker på svenska är romanen ”Don Juan” (2006). Handke har också gett ut fem volymer med dag- och notisböcker och översatt en lång rad författare.

Flera av hans verk är översatta av Margaretha Holmqvist.

2014 tilldelades han Ibsen-priset.

Kontroverserna: Peter Handke har skrivit ett flertal essäer om inbördeskriget i det forna Jugoslavien, bland andra: ”En drömmares avsked från det nionde landet”, ”En vinterresa till floderna Donau, Sava, Morava och Drina, eller rättvisa för Serbien” och ”Frågor under tårar. Uppteckningar från två resor genom ett Jugoslavien i krig, mars och april 1999”. Texterna har väckt hård kritik och är kärnan i kontroversen kring Handke. Vissa menar att han där vill ersätta fakta med en alternativ sanning om skulden i kriget, genom att ta ställning för serberna. Andra menar att han ville balansera ett ensidigt utmålande av serberna som ”barbarer” och ”slaktare”.

Angående sin essä ”Född i ett frågetecken” säger Katarina Rohringer Vešović, litteraturvetare verksam i Wien, att den polariserade debatten endast kan förstås ”om man tar hänsyn till utvecklingen i västvärlden efter järnridåns fall. Det är därför var och en som talar om Handke också säger något om sig själv, om sin egen bild av världen.”

Boktuggs nyhetsbrev
Håll dig uppdaterad om de senaste trenderna. Vi tar dig med bakom kulisserna i bokbranschen. Kostnadsfritt.
Vi delar aldrig din epostadress med tredjepart. Avsluta när du vill.
Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på linkedin
Dela på email
Dela på print
TT

TT

Om du frågar någon vem som är Sveriges mest trovärdiga nyhetsförmedlare är chansen stor att svaret blir "TT". Sedan 1921 har vi varit en oberoende aktör i Mediesverige med mottot snabbt, korrekt och trovärdigt. Vi gör andra bättre. Så presenterar sig TT på sin hemsida. Boktugg samarbetar med dem för att få tillgång till fler spännande nyheter och reportage än vi själva hinner med.

tt@boktugg.se