Tre veckor kvar. Deadline för julhandeln närmar sig snabbt. Kan de positiva räntesignalerna lyfta optimismen eller kommer rädslan för elpriser och kommande hyreshöjningar att dämpa köpsuget? I ett långsiktigt perspektiv undrar bokbranschen dock mest över den lutande kurvan i PISA för läsförståelse. Mer om den nedan.

Boktugg har gått lite på sparlåga när jag var på kurs i ekonomijournalistik en vecka. Det gav perspektiv på både hur intresserade alla är av bokbranschen och hur väldigt liten den är ekonomiskt i jämförelse med de flesta andra branscher. Svensk Bokhandel gjorde en bra genomgång av förlagens senaste bokslut (en påminnelse om att jag ska komplettera vår topp 50-lista och uppdatera med de senaste boksluten).

Den samlade omsättningen för de 40 största allmänutgivande förlagen var 2,8 miljarder kronor varav Bonnierförlagen (41 %) och Norstedts förlagsgrupp (15 %) tillsammans stod för mer än hälften (dock inte av hela marknaden eftersom det finns hundratals förlag i Sverige).

Något att ha i åtanke är den behovskrock som uppstår mellan de stora och riktigt små som samtidigt konkurrerar på samma marknad. Definitionsmässigt är visserligen inget av våra förlag något storföretag eftersom Bonnierförlagen 2022 låg under gränsen på 250 anställda. Och det vi kallar mellanstora förlag är alla småföretag (10-49 anställda). Merparten av bokbranschen utgörs av mikroföretag (1-9) anställda.

De enda storföretagen finns på återförsäljarsidan – Bokusgruppen, Adlibris och Storytel.

På tal om företag i bokbranschen är det läge att tacka våra sponsorer som bidrar till att vi kan hålla igång Boktugg och detta nyhetsbrev. Vi välkomnar Natur & Kultur som ny guldsponsor.

Ha en riktigt skön helg!

/Sölve & vännerna på Boktugg

Detta nyhetsbrev är gratis – tack vare sponsorer och swishbidrag.

Facebook-kaos

I veckan har Boktugg drabbats av Facebooks algoritmhaverier då plötsligt alla länkar till våra artiklar stämplades som att de inte uppfyllde storföretagets communitystandard och blockerades. De verkar nu ha kommit tillbaka, men jag har också fått höra om författare och förlag som drabbats på liknande sätt. Det är uppenbart att Facebook har stora problem med sin moderering där bitcoinbedragare får passera medan matbilder fastnar i sexfilter och där fake news kan spridas medan litteraturartiklar blockeras. En nyttig påminnelse om att inte förlita sig på en plattform du inte äger.

Vi minns väl alla när Facebook tyckte att ett naket bröst på ett bokomslag var skäl att stänga av antikvariat.net helt.

---

Topplistor för december

Idag släpptes även listorna med de 100 mest sålda böckerna i november fördelade på dessa kategorier:

Topplista november 2023: Barnböcker

Topplista november 2023: Skönlitterära böcker

Topplista november 2023: Pocketböcker

Topplista november 2023: Fackböcker

EN TANKE

Det lutande läsförståelsetornet i PISA

”Kunskapskollaps”, kallade Liberalernas partiledare Johan Pehrson resultatet av PISA-mätningen. Kollaps är kanske ordet när man jämför L i den senaste Väljarbarometern med valresultatet 2022, från 4,6 % till 3,0 %. Och såväl matematik som läsförståelse är väl snarare färdigheter än kunskap.

Precis som opionsmätningarna är för övrigt PISA-mätningarna inte exakta. Det är inte så att man mäter alla elever utan endast ett urval. För Sveriges del handlar det om 6000 elever (att jämföra med att det enligt SCB fanns 123 000 femtonåringar 2022) som är slumpmässigt utvalda efter att man först gallrat bort drygt 5 % av eleverna pga funktionsnedsättningar eller bristfälliga språkkunskaper (exempelvis för att de nyligen kommit till Sverige).

PISA är lite som ett VM i genomsnitt. Och resultaten ska i första hand jämföras med andra deltagare i aktuellt års VM, inte med tidigare turneringar. Till skillnad från spjut eller höjdhopp så är det inte exakt samma tävlingsuppgifter i varje PISA. Annars hade vi nog sett ständigt stigande resultat …

Rättvis jämförelse eller ej?

Så vad kan vi egentligen dra för slutsatser av PISA, förutom att använda till krisrubriker och överord från politiker och rop på hård disciplin och hårda pärmar? Det var ju bättre förr. Både 2015 och 2018. Men 2012 var det lika illa.

I undersökningen talas dessutom om signfikant skillnad vilket förklaras som statistiskt säkerställd. Till skillnad från den senaste tabellen från Hockeyligan går det alltså inte att jämföra Sveriges 487 snittpoäng i läsförståelse med Finlands 490 och säga att Sverige ligger tre poäng efter. Däremot är vi statistiskt säkerställt sämre än Storbritannien på 494 samt de 9 länder som ligger före och tillhör den bästa gruppen.

Notabelt är att 6 av 9 länder i toppgruppen är engelskspråkiga. Vilken betydelse har det för de elever som inte är födda i landet? En svensk 15-åring hade förmodligen presterat bättre i läsförståelse om hen flyttat till Irland än en irländsk 15-åring som flyttat i andra riktningen. Gissar jag helt ovetenskapligt.

De tre andra länderna i toppgruppen är Japan, Sydkorea och Estland.

Var fjärde har för låg läsförmåga

Det är lätt att falla in i att jämföra länderna utifrån poäng och därmed utvärdera skolsystemets effektivitet, vilket ju är syftet. Det är skolorna som ska utvärderas, inte eleverna. Den fjärdedel (24 %) av de svenska 15-åringar som befinner sig under nivå 2 i läsförståelse på PISA-skalan är redan förlorade. De bedöms inte ha tillräckliga färdigheter i läsning för att klara studier på högre nivå.

Skolan kände sig glada då man 2015 och 2018 var nere på ”bara” 18 % som inte klarade läsningen vilket var bättre än 23 % i 2012 års mätning. Som jämförelse tar Skolverket med även 2000 års siffra på 13 %. Men är den verkligen jämförbar? Oklart.

Någon ifrågasätter de nationella proven (som görs av alla) där eleverna presterar bättre än i PISA. Trots att de alltså rimligen ger mer korrekt bild även om det inte kan jämföras med andra länder.

Från idrotten finns ju också uttrycket ”motivation slår klass” som brukar användas när ett sämre lag besegrar ett (statistiskt) bättre lag. PISA-mätningarna har ett tydligt inslag av motivation. Svenska elever är måttligt intresserade av att prestera i PISA-mätningen som är lite av ett ”gör det här provet som inte har någon som helst betydelse för ditt eget betyg men hjälper oss att göra skolan bättre”. Känner du dig motiverad eller blir reaktionen mer lik den när du tilldelas uppgiften att ta hand om disken?

Om nu politiker menar allvar med att det som PISA ändå indikerar – att var fjärde elev är för dålig på att läsa – så är det väl hög tid att börja mäta läsförmågan hos varje elev, varje termin. Samt att avsätta lektionstid där man tränar läsning. För att sedan ge varje elev en utvecklingskurva.

Då kan man också se vilka skolor som inte bara har bäst resultat utan bäst resultatutveckling. Precis som vi behöver fler som når nivå 5 och högre (10 % av svenska eleverna i PISA 2022 vilket var bättre än 2012 års 8 % men sämre än 2018 års 13 %) så behöver vi sträva efter att få upp alla elever på nivå 2 och bättre. Höja lägstanivån för att låna ännu en referens till lagidrott.

Då kanske de också får ett bättre ordförråd och kan undvika att använda malplacerade ord som kollaps för att beskriva en minskning från 506 till 487, vilket motsvarar 3,8 procent. En minskning med 35 % däremot är helt klart en kollaps.

För bokbranschen är det förstås oroväckande om en fjärdedel av våra framtida kunder har alltför bristfällig läsförståelse. Där frågar man sig närmast – vad görs på gymnasiet för att stötta dessa elever och inte minst de som inte ens kunnat söka sig vidare dit efter nian på grund av ofullständiga betyg.

Dags för läsning på schemat!

/Sölve Dahlgren, chefredaktör

---

SUPPORTERS

Ett stort tack till alla företag och organisationer som stöttar Boktugg ekonomiskt och därmed gör det möjligt för oss att driva den här sajten och skicka ut detta nyhetsbrev.
Bli sponsor du också. För att få veta mer, kontakta oss på [email protected]

Privatperson? Vill du stötta oss med ett bidrag är vi givetvis tacksamma.
Swisha till 123-483 18 71 (QR-kod).

---

ANALYSBREVET

Du har väl inte missat vårt Analysbrev? Kommer 1-2 ggr per månad och djupdyker i ett ämne eller en trend. Uppgradera din prenumeration så får du alltid senaste utgåvan direkt i inboxen – och dessutom tillgång till hela arkivet. Första månaden för 39 kr, därefter 99 kr/mån. Eller välj helår för lägre pris (83,25 kr/mån). Är ni flera på företaget välj prenumeration med flera konton.

---

UPPSNAPPAT

TIPS FRÅN VÅR SPONSOR

NOFF är branschorganisationen för de mindre och medelstora, oberoende bokförlagen. Gå med idag och få tillgång till webinarier, utbildningar och förmånliga rabatter på förlagsrelaterade tjänster. Bli medlem idag!

FLER RUBRIKER

De senaste 100 rubrikerna hittar du här >>

---

DEBUTANTER

Här hittar du fler aktuella debutanter >>

---

🤟 Tack för att du läste …

… ända hit. Du som är verkligt intresserad av bokbranschen bör uppgradera och bli betalande prenumerant så får du även tillgång till Analysbrevet. Där går vi på djupet kring strategi, trender och fenomen.

Om du är nöjd med att läsa enbart detta (gratis) nyhetsbrev så överväg att swisha en liten slant till oss då och då. Swishar du 100 kr eller mer så får du även prova Analysbrevet gratis under en kort period. Gör då så här:

1. Swisha minst 100 kr till 123-483 18 71 (Klicka här för QR-kod)

2. Mejla till [email protected] och berätta det så att vi får din epostadress. För varje hundralapp får du 25 dagar som Insider. Läs mer här.

PS. Du kan naturligtvis swisha en tjuga eller femtiolapp också. Alla bidrag hjälper oss att finansiera journalistiken.