Läsning borde vara ett eget ämne i grundskolan

Fler bemannade skolbibliotek - eller kanske faktiskt göra läsning till ett eget ämne i grundskolan? Foto: iStock.

Alla talar om vikten av att barn läser 30 minuter om dagen – och helst mer. Samtidigt överlämnas ansvaret för detta på föräldrarna och barnen. Är det inte dags att göra läsning till ett eget ämne i grundskolan?

Det här är ingen nyhetstext. Det är tyckande från sidlinjen.

De senaste åren (tio eller tjugo beroende på vem man frågar) har vi insett hur viktig läsningen är för inlärningen och för möjligheterna att få ett jobb eller delta i samhällsdebatten.

Vi vet att elever som inte når upp till en viss nivå på sin läsförmåga inte kommer att klara av att få fullständigt betyg i årskurs nio. Inte för att de egentligen är sämre på exempelvis matematik utan för att de inte kommer att förstå uppgifterna på proven.

Alltså har vi nu börjat prata alltmer om vikten av läsning redan från unga år. På lågstadiet instrueras förädrarna i vikten av att läsa 20-30 minuter om dagen och även jobba med högläsning.

Storleken på ordförrådet har betydelse

Googlar man ordförråd finner man snabbt hänvisningar till professorerna Mats Myrberg och Ingvar Lundberg som menar att en vuxen person behöver minst 50 000 ord i det dagliga livet. Det sägs att barn som börjar i lågstadiet kan i genomsnitt 7 000 ord.

Och så till poängen: Om man inte regelbundet läser eller lyssnar på texter begränsas man som 17-åring till mellan 15 000 och 17 000 ord i sitt ordförråd. Om man däremot läser böcker, tidningsartiklar eller andra texter så ökar ordförrådet till minst 50 000 ord vilket ger konkurrensfördelar och underlättar livet som vuxen. Även lyssning kan ge positiv effekt, om än inte lika stor.

Mäter vi då ordförrådet? Högskoleprovet testar 20 ord på måfå.
Uppdatering: En uppmärksam läsare påpekar att högskoleprovet även innehåller Meningskomplettering med 10 stycken ”fyll i det saknade ordet”-frågor och dessutom två provhäften. Så man kan säga att mer än 40 ord testas. Och på alla går det att gissa med 20 respektive 25 procents chans att få rätt. Därutöver testas även läsförståelse.

Mäter vi läsförmågan? Ja, i de beryktade nationella proven och PISA-studierna såklart.

I övrigt verkar det hela väldigt mycket upp till enskilda skolor och lärare hur man jobbar med läsningen. En del har insett att enbart instruera föräldrar och elever att på sin fritid se till att läsa varje dag helt enkelt inte ger önskade resultat. Kort sagt – man får inte alla elever att göra ”jobbet” (som en del debattörer tycks se läsning).

Läxkramare är rikligt förekommande eftersom en stor del av lärar- och politikerkåren som unga läste mycket och gärna och hade läshuvud och därför har mycket svårt att identifiera sig med alla de som inte har lätt för läsning.

Läxor är beordrad övertid. Men det är en annan debatt, finns en bra bok (Läxfritt : för en likvärdig skola) i ämnet som älskas av vissa rektorer men som inte nått ut till alla.

Läsning är en förutsättning i alla ämnen

Tillbaks till läsningen som de flesta verkar överens om är den viktigaste färdigheten som vi lär ut till barn i grundskolan. Den är grunden för att du överhuvudtaget ska kunna lära dig något annat. I alla fall om man som debattörer verkar eniga om att kunskap ska man få från böcker dominerade av text.

Är det då inte på tiden att läsning faktiskt blir ett eget ämne? Där vi börjar mäta elevernas förmåga att läsa, inte bara i de centrala proven? Att vi se till att elever får möjlighet att läsa längre texter varje dag, schemalagt?

Alltför ofta handlar debatten om pappersfetisch, att bara skolorna köper in tryckta böcker och har bemannade skolbibliotek så löser sig allting med magi. Då kommer skolbibliotekarier att frälsa dem som inte läser så att de rusar hem och ägnar sin fritid åt läsning, precis som alla barn gjorde på 1980-talet.

Men nu gjorde ju inte alla barn det då heller. Fast de barn som inte läste är förstås inte aktiva i skoldebatten. Vilket är lätt att glömma. Eller att ungefär en halv miljon svenskar har dyslexi.

Träna mer läsning – i skolan

Nej, vad vi behöver är mer läsning i skolan. Lästräning på olika sätt. Som tränar eleverna att läsa snabbare och bättre. Som expanderar deras ordförråd. Och givetvis ska ämnet utformas på ett sätt som gör att eleverna får en läsglädje som spiller över på fritiden.

Dessutom behöver detta ämne utformas på ett sätt som gör att de sämsta eleverna inte genast hamnar efter eller stämplas som permanent dåliga på läsning utan tvärtom stimuleras att ”levla upp” sin lässtyrka. Delar av läsämnet kan vara metoder för att läsa snabbt eller glosträning även på svenska.

Min övertygelse är att det finns tre kärnkompetenser som grundskolan bör fokusera på: läsa, skriva och räkna. Utan dessa tre faller nämligen i stort sett alla andra ämnen, utom möjligen gymnastik. Även den kunskapskorvstoppning som är så populär ger bättre resultat om eleverna är duktiga på att läsa, skriva och räkna.

Vad barn tränar i grundskolan är nämligen i första hand sin förmåga att inhämta, bedöma och sammanställa information. Visst är det bra att kunna memorera viss fakta. Men det är egentligen inte just den fakta du memorerar i enskilda ämnen utan förmågan som ska byggas upp. Därför är läsning så viktig att det borde utgöra ett eget ämne.

Och det är ett krav som hela bokbranschen borde kunna ställa sig bakom.

Fotnot: Eftersom jag inte är utbildad lärare och det är länge sedan jag gick i skolan så har jag inte detaljkoll på hur läsningen bedrivs idag. Det blir delvis anektdotiskt utifrån mina barns skolgång och hur bra/dåligt lästräning bedrivits där. Men den bild som framtonar även i Skolverkets undersökningar är att det varierar (skrämmande) mycket mellan skolor och enskilda lärare.

99 % av Boktugg är gratis att läsa. Regelbunden läsare?  Prenumerera!

Sölve Dahlgren

Sölve Dahlgren

Sölve Dahlgren är journalist sedan 30 år tillbaka och författare till mer än tio böcker. VD och chefredaktör för Boktugg.

solve@boktugg.se

Gör som ...

… och alla våra andra sponsorer som stöttar oss ekonomiskt. Vill ditt företag bli sponsor? Kontakta sales@boktugg.se för mer information. Privatpersoner och mindre företag som vill bidra swishar valfritt belopp till 123-483 18 71 (klicka här för QR-kod) eller med andra betalmedel.

SPONSRAT INNEHÅLL

SPONSRAT INNEHÅLL