Är du debuterande författare eller har ni aktuella debutanter på ert förlag? Läs mer här om hur du gör för att skicka in och vilka kriterier som gäller.

Vår definition av debutant: En författare kan debutera två gånger i sitt liv: som skönlitterär och som facklitterär författare.

Du kan även hitta debutantporträtt här, i bokstavsordning A-Ö.

De senaste debutanterna

Carina Englundh

Jag skriver feelgoodberättelser med sorgkant fyllda med humor och hoppfulla slut.

Intresset för litteratur och det kreativa gav mig grunden till en karriär inom kommunikation. Jag utbildade mig till journalist och tog en examen i MBA. Rollerna som marknadschef och kommunikationschef för varumärken som Team Olivia, ledande vård och omsorgsbolag, Svenska Spel, Svenska Postkodlotteriet, JCDecuax, Taxi Stockholm, Cancerfonden har genererat reklampriser som Guldägg, Epica, Cannes Lions, One show, för att nämna några. 

Fröet till romanidén kom för drygt tio år sedan när jag studerade psykologi under två år. Jag upptäckte under utbildningen på ett mer djupare plan hur vi oavsett bakgrund ofta bär med oss obearbetade minnen från barndomen. Minnen som präglar våra beslut dagligen. Och hur befriande det är att lösa knutar och gå vidare och bli sann mot sig själv. 

Varje kväll tänker jag på tre saker som hänt under dagen som gjort mig tacksam. Det kan vara både stora och små saker och även tunga dagar finns alltid något ljust att lyfta fram. För mig är det viktigt att prioritera relationer och aktiviteter som ger mening. Som att få vara kreativ i skrivandet, det får mig att må bra.

Skuggor av familjen

Skuggor av familjen

Tvåbarnsmamman Jenny är en glamorös, tuff och smart affärskvinna. Hon är gift med Ted och växte upp i Bromma, Stockholm. Hennes barndom präglades av dominansen från sin alkoholiserade pappa, som styrde familjen med järnhand. Men en dag, när Jenny får ett brev från sin döende, undertryckta mamma, avslöjas hemligheter som får hennes värld att rämna. Läs mer »

Camilla Karlsson

Jag heter Camilla Karlsson och bor med min sambo, våra två döttrar, två katter och tre hundar utanför Påryd.

Den 25 januari går min dröm i uppfyllelse då min bok, Mollys Mysterier – Piren, får se dagens ljus.

Jag har alltid gillat att skriva och läsa men tyvärr har båda delarna legat på is genom åren men för ca 6 år sedan började jag skriva på min nu debuterande ungdomsdeckare. När pandemin sedan slog till tog jag tillfället i akt och gick skrivarkurser via zoom. Där fick jag lära mig allt som hjälpte mig i mål.

Mitt jobb som skolbusschaufför har hjälpt mig mycket med inspirationen men även mina egna döttrar. Att kunna sitta och prata med barnen i bussen har gett mig många tankar och funderingar. En del är väldigt nyfikna på livet, fråga en hel del och gillar att samtala men det finns även de som hellre sitter med sina mobiler.

Piren

Piren

Dyk in i Mollys värld full av mysterier, vänskap och oväntade äventyr!

Molly, en smart och nyfiken tjej, snubblar över något som förvandlar hennes sommar till en virvelvind av spänning. När en inbrottsvåg sköljer över staden, och en värdefull tavla försvinner från det lokala museet, är det upp till Molly att koppla ihop ledtrådarna och lösa gåtan. Läs mer »

Elenor Thelander. Foto: Carlotta Forsberg.

Länge älskade jag mitt arbete som röntgensjuksköterska, där varje avbild av kroppen var som ett konstverk, ett unikt och förunderligt porträtt av insidan! Jag har tagit tusentals bilder på människors hjärnor, mest med magnetkameror (MRI), där jag på nära håll upplevt och sett hur formbar hjärnan är.

Nyfikenheten över vår mentala kapacitet bidrog till att jag bytte yrkesbana och utbildade mig i relationen mellan våra tankar, känslor och beteende.

Mina tankar kretsar ofta runt livet, hur vår inre värld av tankar och känslor påverkar skapandet av vår yttre värld. Det fascinerar mig hur vår inre visdom alltid finns där, medan utmaningen är att lyssna och följa själens och längtans röst. Ungefär som när min själ viskade ännu en gång. Skriv människa, skriv!

2021 tog jag ett efterlängtat kliv och prioriterade skrivandet, vilket resulterade i att texter bubblade ur mig, först till Det dolda uppenbara. Medan flödet fortsätter njuter jag av författarskapets hantverk med livslångt lärande

Det dolda uppenbara

Det dolda uppenbara

Vera lever ett till synes vanligt liv, med ett bra arbete, en trivsam bostad och härliga väninnor. Fast det var månader sedan hon hade energi över till att vara social. I början är det hanterbart, men snart tappar hon lusten och orkar knappt leva. Med själslig tomhet och en känsla av utanförskap efter uppväxten hos den stränga farmodern, funderar Vera ofta över meningen med livet. Läs mer »

Pernilla Morris. Fotograf: Linda Otterstedt

I vuxen ålder, ganska plötsligt, uppenbarades ett gammalt barndomstrauma för mig. Det hade varit begravt långt ner bortom mitt medvetande. Jag kräktes, grät och skrattade på samma gång. Det var INTE vackert!

Sen grät jag i flera veckor. Det var så jobbigt att se allt som var bakom alla de där påhittade historierna som hade byggt upp hela min identitet. 

När tårarna började torka fanns det bara tomhet kvar och en liten begynnande känsla av något som påminde om frihet eller kanske kärlek. 

Där någonstans hörde jag en tanke inom mig som sa: men du är ju en drake!

Jag såg framför mig hur skam binder oss och trycker ner oss i trånga, djupa grottor. Den tycks kväva vår inspiration och kärlek för att sedan förfölja oss som elaka röster i huvudet hela livet. Men för mig vart det uppenbart att det bara var en illusion, det går inte att döda vår innersta sanna natur. Där finns det alltid ett litet ljus, redo att växa när utrymme ges. 

Du är en drake

Du är en drake

Detta är berättelsen om en mycket speciell drake som växte upp i en flock av ödlor. Hon hade förstås haft riktiga drakföräldrar men dom hade hon aldrig träffat.

Problemet var att den lilla draken inte visste att hon var en drake som hamnat mitt i en ödlevärld. Men hon växte snabbt och blev snart medveten om att hon inte riktigt var som alla andra ... Läs mer »

Lena Törnberg. Fotograf: Jannice Thelander 

Lena Törnberg heter jag, född 1961 och uppvuxen utanför Sundsvall. Hela jävla alfabetet är min debut, fast skrivandet varit mitt stora intresse sedan jag var liten. Under många år rusade jag hem från skolan och skrev intensivt hela kvällarna. Men när jag skulle välja väg i livet vågade jag inte satsa på min skrivardröm. I stället har jag varit duktig flicka: läst till civilingenjör, jobbat med IT på Försäkringskassan och varit hängiven mamma till barnet med extra allt.

På skärvor av tid har jag ändå fortsatt skriva. Idén om en berättelse baserad på mina upplevelser som ”Theos” mamma dök upp under en skrivarkurs i Toscana 2009. När jag åkte hem igen hade jag bestämt mig för att skriva klart och inte ge upp. Vilken tur att jag inte visste vilken uthållighet som skulle krävas. Fjorton är senare är min debut äntligen klar. Vart nästa skrivprojekt ska ta mig vet jag inte än, men nu när jag har tid för mig själv igen är allt möjligt och hur spännande som helst. 

Hela jävla alfabetet

Hela jävla alfabetet

För Eva är det inte självklart att skaffa barn, särskilt inte med mannen hon borde lämna. Men när Theo föds älskar hon honom mer än hon trodde var möjligt. Det tar tid innan hon inser att omgivningen ser något annat: en jobbig unge som tar för mycket plats. 

I skolan vill Theo vara duktig och passa in, men när kraven ökar går det inte längre. Läs mer »

Ada Fredelius.

Bifogat finns också foto.I Farsta centrums slitna 60-talsbyggnader fanns en portal till en annan värld: ett bibliotek med nedsuttna soffor. I mitt barndomsland av MTV, videovåldsdebatt och en skola som först kommunaliserades för att sedan säljas ut, berättade böckerna om hur det hade varit förut, hur det skulle kunna bli i framtiden och hur världen skulle ha kunnat vara istället. Jag kunde lämna heltäckningsmattan i radhuset för en oändligt mycket större värld. 

I den riktiga världen, den som pågick utanför böckerna, blev jag vuxen samtidigt som milleniet skiftade. Jag läste kinesiska, hamnade i Beijing och Shanghai som språkstudent och upptäckte något om hur det är att leva på en plats där man alltid avviker. 

Min dåvarande sambo berättade om sitt extraknäck som guide. När familjer som adopterat barn från Kina kom tillbaka för att besöka sina barns barnhem brukade de besöka adressen där barnet hade hittats. De fick kliva ur bussen, ta några foton och åka vidare. Tanken på att det enda svaret vissa barn får på sina funderingar om sitt ursprung var en gatuadress blev ett frö till den ena huvudpersonen, storasystern, i berättelsen som mer än 10 år senare skulle bli en bok.

Den andra huvudpersonen, lillasystern, dök upp när jag på en av mina gamla arbetsplatser läste rapporter om grooming. Jag mindes förslagen som dök upp när jag själv hängde på Skunk och Aftonbladets chatt. Jag skrattade åt dem, men rapporten fick mig att förstå att det räckte med att vara lite mer ensam, lite mer osäker eller lite mer lättlurad för att kunna gå med på förslagen. 

Bokens två systrar fick bo i en annan av mina gamla hemstäder: Östersund, en plats i perfekt storlek för dramatik: tillräckligt stor för att vara en stad, tillräckligt liten för att nästan alla ska känna någon du också känner. 

I flera år levde jag med historien som skulle bli en bok, skrev på kvällar, på lediga halvtimmar. När jag till sist skickade manuset till förlag kunde jag den nästan utantill. Och så, till sist, svarade ett av förlagen ja. Historien får bli en del av böckernas värld: den som gör vår egen större. 

Två systrar

Två systrar

"Äntligen en klassisk ungdomsbok som på ett enkelt sätt hanterar tonårens och livets svåra frågor... en ungdomsbok som vänder sig direkt till sin egen målgrupp. Utan omvägar. Ada Fredelius lyckas på ett enkelt sätt skriva ommånga svåra ämnen, samtidigt, utan att det känns krystat eller orealistiskt. Läs mer »