Italienska bibliotek omfamnar tecknade serier, flexavtal i Polen och ny e-boksutmanare i USA. Samt en kuslig tanke: Tänk om läsarna gillar AI. Veckans Jorden runt i bokbranschen ger dig globala insikter.
Förlagsanalytikern Carlo Carrenho ger oss ännu en genomgång av rubrikerna från den internationella bokbranschen. Ursprungligen publicerad på Publishing Perspectives.
AI är här. Läsare sökes. Ingen tidigare erfarenhet krävs.
En ny studie från International Federation of Reproduction Rights Organisations (IFRRO), som rapporteras av Publishing Perspectives, visar att mer än 90 procent av nästan 2 000 svarande anser att generativ AI har påverkat rättighetshavarnas intäkter negativt, medan 96 procent anser att det nuvarande upphovsrättsliga skyddet är otillräckligt. Liknande farhågor framkommer i en enkät bland 1 785 litterära översättare från European Council of Literary Translators’ Associations (CEATL): 37 procent har övervägt att lämna yrket, och nästan 30 procent uppger att de har förlorat uppdrag eller inkomstmöjligheter som de tillskriver AI. Dessutom hade 32,5 procent erbjudits uppdrag att redigera maskinöversättningar, men 67,3 procent av dem tackade nej med hänvisning till lägre ersättning, snävare tidsramar och otillräckligt erkännande. Samtidigt visar en enkät från brittiska Association of Illustrators (AOI), som rapporteras av The Bookseller, att 46 procent av illustratörerna har förlorat uppdrag till generativ AI, upp från 32 procent 2025. Mer än hälften uppgav att deras inkomster från illustration har minskat, och för 22 procent har de minskat med mer än 50 procent.
AI ersätter uppenbarligen jobb i förlagsbranschen, från översättare och illustratörer till andra kreativa yrkesgrupper. Ny teknik har alltid slagit ut vissa jobb och skapat andra, men den grundläggande utmaningen är att AI gör det möjligt för branschen att producera lika många böcker med färre människor och resurser. För att behålla de här yrkesutövarna inom förlagsvärlden skulle det därför krävas att fler böcker produceras eller att nya verksamheter utvecklas som bygger på en större efterfrågan. Men vem ska konsumera allt det extra innehållet? Läsningen minskar i många delar av världen, och böckerna möter allt hårdare konkurrens om konsumenternas tid, särskilt från andra innehålls- och underhållningsbranscher som också kommer att bli mer produktiva tack vare AI. En möjlighet är att AI kan förbättra tillgången till utbildning i världen, öka läskunnigheten och föra in miljontals nya läsare på marknaden. En annan, kanske ännu mer utopisk, är att produktivitetsvinsterna äntligen kan omsättas i kortare arbetstid i stället för bara ökad förmögenhetsuppbyggnad, så att människor får mer fritid att läsa. Båda scenarierna skulle kunna öka efterfrågan på böcker och bidra till att väga upp förlorade jobb, men tyvärr ligger de fortfarande närmare drömmar och önsketänkande än realistiska förväntningar.
En kuslig tanke: tänk om läsarna gillar AI-böcker?
Branschanalytikern Jane Friedman menar att den senaste tidens våg av skandaler kring författare som anklagas för att ha använt generativ AI snart kan ebba ut. I en artikel på sin webbplats pekar Friedman på att många av de omdiskuterade böckerna skrevs och redigerades 2024–2025, innan förlag och litterära agenter började granska manus systematiskt efter AI-genererat innehåll. När böckerna nådde marknaden 2026 hade detektionsverktyg som Pangram blivit mer sofistikerade och fått bredare spridning. Hon räknar med att förlag och agenter i allt högre grad kommer att upptäcka potentiella problem före utgivning, samtidigt som författarna anpassar sitt skrivande för att inte slå larm i detektionsverktygen. Framåt tror Friedman att de viktigare striderna kommer att handla om upphovsrättsligt skydd och hur stor mänsklig insats som krävs för AI-assisterade verk.
Det är lätt att hålla med Friedman, men en fråga verkar ständigt förbises: vad tycker läsarna? Stora delar av branschen utgår från att läsarna föredrar böcker som bygger på mänsklig kreativitet, i tron att de i sig är bättre. Men tänk om läsarna helt enkelt inte bryr sig? Ta den sydafrikanska författaren Coral Hart, som använder AI i stor utsträckning och uppger att hon har sålt mer än en miljon exemplar av 371 böcker på bara 20 månader och ska ha tjänat över 1 miljon dollar (cirka 9,8 miljoner kronor) bara under 2026, enligt Eyewitness News. Om läsarna tar till sig AI-genererat innehåll kan det i slutändan bli deras preferenser, snarare än branschens antaganden, som formar marknaden. Friedman har också rätt när det gäller upphovsrätten, särskilt eftersom AI-inblandning inte är svartvit. Att använda AI för att korrekturläsa ett manus är något helt annat än att generera en hel bok utifrån en prompt. Med så många grader av mänsklig inblandning däremellan blir det en formidabel utmaning att avgöra var det upphovsrättsliga skyddet börjar och slutar.
Italiens bibliotekarier är de nya seriehjältarna
Den italienska seriemarknaden växte med 14,9 procent i värde under de första nio månaderna 2026 och nådde 68,3 miljoner euro (cirka 750 miljoner kronor), med 7,1 miljoner sålda exemplar (+12,4 procent). Siffrorna, som det italienska förläggareförbundet presenterade på Lucca Comics & Games och som publicerats i Giornale della Libreria, visar att serier stod för 10,1 procent av försäljningen av tryckta böcker i volym via bokhandelskanalerna. Grafiska romaner stod för den största tillväxten (+34,8 procent i värde), följda av manga (+11,7 procent) och barnserier (+6,7 procent), medan seriestrippar minskade med 6,8 procent. Serierna utvecklades betydligt bättre än den italienska bokmarknaden som helhet (+3,2 procent), och inköp med stöd av ett statligt finansieringsprogram för biblioteken spelade en avgörande roll. Intressant nog minskade antalet nya serietitlar 2025 med 4,4 procent till 3 339.
Det är glädjande att se serier, en kategori som ibland avfärdas som mindre seriös eller kulturellt betydelsefull, vinna mark världen över, även i Italien. Särskilt anmärkningsvärd är den roll som ett statligt finansierat inköpsprogram för biblioteken har spelat för tillväxten. Staten stod för pengarna, men biblioteken valde själva vilka böcker de skulle köpa in, däribland grafiska romaner. De besluten har utan tvekan gjort de italienska biblioteken mer attraktiva för yngre läsare. Det är värt att fira – complimenti! En annan intressant kontrast gäller manga: medan försäljningen i stort sett har planat ut i grannlandet Frankrike efter flera år av snabb expansion, fortsätter den att växa i Italien. Två grannmarknader, två olika faser av mangaboomen.
BookBeat dansar vidare i Norden, men Tyskland har tagit över dj-båset
Ljudbokstjänsten BookBeat redovisade en intäktsökning på 13 procent i fasta valutakurser under årets första nio månader, med tillväxt på samtliga tio marknader. Enligt ett pressmeddelande från bolaget hade Tyskland den största ökningen av nya användare jämfört med 2025, vilket drev tillväxten i både prenumeranter och intäkter. Vd:n Niclas Sandin säger att globala konkurrenters ökade investeringar har bidragit till att stimulera efterfrågan på ljudböcker i Tyskland, men medger samtidigt att konkurrensen från internationella aktörer har bromsat BookBeats tillväxt på de nordiska marknaderna. Bolaget har nu mer än 1,2 miljoner betalande prenumeranter och räknar med en helårsomsättning på 1,7 miljarder kronor.
Två intressanta tendenser framträder i resultaten. För det första ser Tyskland ut att vara årets stora tillväxtmarknad för ljudböcker. Även Storytel har, som nyligen rapporterades i Publishing Perspectives, beskrivit Tyskland som årets största positiva överraskning, vilket tyder på att marknaden tar fart över plattformsgränserna. Sedan har vi Sandins medgivande att konkurrensen från internationella aktörer – det vill säga, förstås, Spotify – har bromsat BookBeats tillväxt i Norden. Ändå är det förvånande att BookBeat fortsätter att växa på några av världens mest mogna ljudboksmarknader. Storytel har å sin sida inte rapporterat något ökat kundbortfall eller någon avmattning i tillväxten som kan kopplas till Spotifys intåg. Kan Spotify i själva verket bidra till att bredda den nordiska ljudboksmarknaden genom att introducera formatet för nya lyssnare, varav en del till slut hittar till de renodlade ljudboksplattformarna?
Empik satsar på flex: varför har ingen kommit på det förut?
Den polska detaljhandelskoncernen Empik Group har lanserat Go Flex, ett nytt abonnemang för e-böcker och ljudböcker där användarna kan välja mellan en och fem titlar i månaden, rapporterar Rynek Książki. Priserna börjar på 14,99 zloty (cirka 37 kronor) för en titel, och varje ytterligare bok kostar 5 zloty (cirka 12 kronor). Paketet med fem böcker kostar 34,99 zloty (cirka 87 kronor). Oanvända krediter kan sparas i upp till sex betalningsperioder. Go Flex kompletterar Empik Gos befintliga obegränsade abonnemang, Go Smart för 39,99 zloty (cirka 100 kronor) och Go Max för 49,99 zloty (cirka 125 kronor) i månaden.
Prenumerationsplattformarna verkar outtröttligt kreativa när det gäller att utveckla nya abonnemangsmodeller, och det är en positiv utveckling. De letar ständigt efter sätt att maximera lönsamheten och samtidigt se till att förlagen och resten av bokens värdekedja också gynnas, eftersom deras affärer i slutändan är beroende av dem. Empiks nya erbjudande liknar en mer flexibel variant av Audibles kreditbaserade modell – en idé som i efterhand verkar nästan självklar. Det ska bli intressant att se om andra prenumerationsplattformar runt om i världen hämtar inspiration från det polska experimentet.
Kan Substack bli egenutgivning 3.0?
Författaren Jörgen Löwenfeldt har passerat 5 000 prenumeranter på sitt engelskspråkiga skönlitterära nyhetsbrev, The Bagatelles, och har vunnit guld för bästa kreativa nyhetsbrev vid 2026 års Inbox Awards i Sverige. Enligt Boktugg valde Löwenfeldt att ge ut sina texter på egen hand via Substack, inspirerad av musiker som kontrollerar både sitt kreativa arbete och sina relationer med publiken. Genom att skriva på engelska i stället för svenska kan han dra nytta av Substacks internationella nätverk, och nyhetsbrevet når i dag läsare i 116 länder. Vissa prenumeranter har till och med rest till Stockholm för att besöka platser som förekommer i hans berättelser.
Det här går längre än traditionell egenutgivning. Plattformar som Amazons Kindle Direct Publishing och distributörer som PublishDrive och StreetLib lät författarna gå förbi förlagen men gjorde dem beroende av återförsäljarna, med begränsad kontroll över relationen till läsarna. Sociala medier förde författarna närmare publiken men gav liten kontroll över försäljningen. Nu gör plattformar som Substack det möjligt för författare att tjäna pengar direkt på sitt skrivande, vilket kan inleda en ny era av oberoende. Författarna kan själva styra utgivning, marknadsföring, distribution och till och med den kommersiella relationen med läsarna. Löwenfeldts erfarenheter ger en spännande glimt av hur en verkligt oberoende författare kan se ut.
LINE Manga slår tre flugor i en smäll
LINE Digital Frontier, som driver LINE Manga och ebookjapan och ingår i Naverkontrollerade WEBTOON Entertainment, planerar att investera 10 miljarder yen (cirka 625 miljoner kronor) under tre år i produktion av japansk originalmanga, enligt ett pressmeddelande från bolaget. Investeringen ska gå till produktionsstudior, samarbeten med förlag, mangapriser och fristående kreatörer. Bolaget meddelade också att WEBTOON CANVAS, moderkoncernens egenutgivningsplattform för oberoende serieskapare, som i dag finns på sju språk, lanseras i Japan 2027. Samtidigt ska WEBTOON Entertainments initiativ Global Drop bredda den internationella distributionen av japansk manga genom samtidiga lanseringar. Strategin bygger på ett globalt nätverk som når mer än 155 miljoner användare i månaden i över 150 länder och på tio språk.
Tillkännagivandet rymmer i själva verket tre nyheter i en. Investeringen på 10 miljarder yen är betydande och speglar vitaliteten på den japanska mangamarknaden. Men kanske ännu viktigare är att WEBTOON CANVAS ska lanseras i Japan 2027, vilket för första gången tar en etablerad internationell egenutgivningsplattform till mangans hemland. Slutligen är Global Drop ytterligare ett exempel på hur asiatiska företag utvecklar egna strategier för att nå en internationell publik med manga. Ambitionen är knappast ny, men den fortsätter att ta fart.
Readwise: ett klokt tillskott för konkurrensen
Readwise har lanserat Readwise Books, en ny e-boksbutik och läsapp med miljontals titlar, däribland katalogerna från alla fem stora amerikanska förlagsgrupper. I ett tillkännagivande från bolaget beskriver det oberoende och självfinansierade amerikanska företaget sin nya tjänst som en kombination av Kindle och Goodreads, som samlar köp av e-böcker, läsning, markeringar och lässtatistik på ett ställe. Funktionerna omfattar automatisk registrering av lässessioner, sociala verktyg, AI-stödda läsfunktioner och kompatibilitet med Android-baserade läsplattor. Butiken säljer också tryckta böcker och ljudböcker, även om de formaten ännu inte är helt integrerade i appen. Köp av e-böcker är till en början bara möjliga i USA.
Konkurrens är alltid välkommen, och det är glädjande att se en ny e-bokhandlare ta sig in på marknaden med en omfattande katalog, en avgörande tillgång för att kunna konkurrera på en etablerad marknad. Readwises upplägg är särskilt intressant eftersom det samlar funktioner som vanligtvis är utspridda över olika tjänster, från markeringar och lässtatistik till sociala verktyg. Förhoppningsvis stannar bolaget inte vid den amerikanska marknaden utan expanderar så småningom till andra länder och språk, så att läsare i hela världen får fler valmöjligheter.
I Ryssland håller de digitala böckerna huvudet kallt och kör vidare
En enkät bland 3 000 moskvabor, genomförd av Higher School of Economics (HSE University) och Center for Social Design Platform, visar att 70 procent av bokläsarna använder digitala format, jämfört med 61 procent som läser tryckta böcker, enligt RBC. Av läsarna läser 48 procent e-böcker i mobilen, surfplattan eller datorn, medan 31 procent lyssnar på ljudböcker. En tredjedel kombinerar tryckta och digitala format. Bland läsare i åldern 18–24 år använder 39 procent både tryckt och digitalt, medan 38 procent enbart läser digitalt. Undersökningen visade också att 40 procent av moskvaborna hade betalat för digitala böcker eller abonnemang under det senaste året, medan 86 procent uppgav att de läser böcker.
Resultaten visar hur långt de digitala böckerna har slagit igenom i Ryssland, där etablerade plattformar som LitRes och Yandex Books, som tog över Bookmates ryska verksamhet, konkurrerar med tjänster som Sbers Zvuk och MTS:s KION Stroki. Tillväxten är särskilt anmärkningsvärd med tanke på de utmaningar som den ryska bokbranschen står inför, däribland följderna av invasionen av Ukraina, statlig reglering och censur. Branschens intäkter har visserligen ökat i nominella termer, men inflationen och den minskande försäljningen av tryckta böcker har satt press på marknaden. Ändå fortsätter de digitala böckerna att vinna terräng, vilket visar segmentets motståndskraft i en svår miljö.
Vad mer som fångat mitt öga
En bokpub. Den brittiska oberoende bokhandeln Ink & Ember öppnar i november en bokbar i Nottingham, som kombinerar bokhandel, kafé och bar i en miljö inspirerad av ett gotiskt herresäte, rapporterar The Bookseller.
En finsk nedskärning. Barcelonaförlaget Vicens Vives, som ger ut läromedel, kan komma att säga upp så många som 143 anställda – 57 procent av personalstyrkan i Spanien – sex månader efter att finska Sanoma köpte förlaget för 40 miljoner euro (cirka 439 miljoner kronor), rapporterar PublishNews Spain.
Ett pilotprojekt med curry och sushi. Japanska Gakken testar KOKORO DOTOKU, ett berättelsebaserat program om vänlighet och omtanke, med 1 500 femteklassare på tio privatskolor i Indien, enligt ett pressmeddelande från bolaget.
En indiekvartett. Den nederländska egenutgivningsplattformen Bookmundo har placerat fyra titlar samtidigt på facklitteraturens topp 10 hos Thalia, Tysklands största bokhandelskedja, enligt grundaren på LinkedIn.
En bokhylla på arbetstid. De norska arbetsgivarorganisationerna Virke och Spekter och den fackliga centralorganisationen LO främjar bokcirklar, bokhyllor och författarbesök på arbetsplatserna, rapporterar Bok365.
En québécisk parrilla. Den kanadensiska distributören De Marque och den argentinska plattformen Livriz, skapad av Docuprint, kopplar ihop sina system så att latinamerikanska bokhandlar kan sälja e-böcker och ljudböcker via sina egna nätbutiker, rapporterar PublishNews Spain.
Ett AI-klubbhus. Egenutgivningsplattformen Clube de Autores har flyttat sina AI-baserade redaktionella tjänster till KlooBR, ett separat varumärke som erbjuder bokanalys, redigering, översättning och konvertering till e-bok, meddelade bolaget på LinkedIn.
En sajt i körsbärsblom. Japans Visual Industry Promotion Organization (VIPO) har lanserat en webbplats som samlar översättningstävlingar, forum och bidrag, enligt ett pressmeddelande.
Skribenten bakom kolumnen lärde sig i stort sett att läsa och skriva genom serietidningar redan som sexåring. Hans favorit var Walt Disneys Farbror Joakim – eller Tio Patinhas, som han hette på brasiliansk portugisiska. Han läste också sin beskärda del av Turma da Mônica, den enormt framgångsrika barnserien skapad av den brasilianske serietecknaren Maurício de Sousa. Brasilien har alltid haft en blomstrande serieindustri, men på 1970- och 1980-talen dominerade barnserierna tidningskioskerna, som den unge kolumnisten ivrigt besökte på jakt efter de senaste numren. Han har Farbror Joakim att tacka för mycket av sin läskunnighet. När han tänker efter kanske Farbror Joakim till och med hade ett finger med i spelet när han valde att läsa nationalekonomi. Fast det kanske är att ta i – eller inte.
När det gäller AI försöker skribenten se båda sidor av debatten och väga möjligheterna mot riskerna. Men ärligt talat önskar han ibland att han hade fötts 20 år tidigare. Då hade han inte bara fått uppleva det vilda, psykedeliska 1960- och 1970-talet som ung man, utan också gått i pension ungefär nu, med lyxen att inte behöva oroa sig fullt så mycket för hur AI kommer att påverka och förändra bokbranschen.
