Manga tar över världen igen? Hollywood vill filma noveller. Ljudboksutveckling i Australien och på Balkan Veckans Jorden runt i bokbranschen ger dig globala insikter.
Förlagsanalytikern Carlo Carrenho ger oss ännu en genomgång av rubrikerna från den internationella bokbranschen. Ursprungligen publicerad på Publishing Perspectives.
Mangan tar sig an världen – och Tokyo vill hjälpa till
Enligt Yomiuri Shimbun överväger Japan en gemensam digital plattform som skulle samla katalogerna från flera förlag och använda AI-stödd översättning för att distribuera manga internationellt. I dag beräknas bara 3–4 procent av de japanska mangatitlarna finnas i officiell översättning på marknader som Nordamerika. Förslaget omfattar intäktsdelning baserad på användning samt statligt stöd för innehållsproduktion, internationell marknadsföring och insatser mot piratkopiering. Japans finansministerium planerar att diskutera initiativet inför budgetarbetet för räkenskapsåret 2027 och söker samarbete med stora förlag som Shueisha och Kodansha. Samtidigt har det japanska startupbolaget Orange utvidgat sin AI-stödda mangaplattform emaqi till Storbritannien, Irland, Australien och Nya Zeeland, och finns därmed på sex engelskspråkiga marknader. Tjänsten erbjuder licensierad manga från flera förlag och kombinerar AI-översättning med professionell lokalisering.
Japans växande beslutsamhet att själv ta ut sin manga och andra immateriella rättigheter på internationella marknader, i stället för att bara sälja rättigheter utomlands, har blivit något av en besatthet i den här kolumnen. Men besattheten är kanske berättigad, eftersom allt fler japanska plattformar fortsätter att expandera internationellt. Förra veckan sammanställde mangaexperten Takeshi Kikuchi en användbar jämförelse av 13 distributionstjänster för manga på sin blogg, som visar hur långt japanska företag sträcker sig utanför hemmamarknaden.
Jämförelsen visar olika expansionsstrategier. Bland tjänsterna finns emaqi och VIZ Manga på sex stora engelskspråkiga marknader, medan Shonen Jump når ytterligare fyra länder, däribland Indien och Singapore. Crunchyroll Manga finns i 13 länder och K MANGA i 48. MANGA Plus distribuerar manga på nio språk i stora delar av världen, medan comici MANGA finns i tolv länder, även på marknader där engelska inte är huvudspråket. Andra tjänster, som BookWalker, Renta! och Mangamo, når internationella läsare med varierande territoriella begränsningar. Medan vissa plattformar gradvis expanderar bortom Nordamerika har andra satsat på global distribution från början. Tillsammans visar de hur mångsidig och ambitiös Japans internationella mangaaffär har blivit.
Från Seoul till Seattle: litterära förändringsagenter
På var sin sida av Stilla havet utforskar två företag nya sätt att utveckla och tjäna pengar på immateriella rättigheter inom förlag och underhållning. Enligt Publishers Weekly har de tidigare Amazoncheferna Jeff Belle och Nicholas C. Denissen startat Seattlebaserade Macguffin Co., en IP-studio som utvecklar originella underhållningsfranchiser med boken i centrum, uppbackade av investerare och kreativa team. Bolaget testar koncepten på läsarcommunities innan förlagen erbjuds att köpa en andel i franchisens rättigheter, vilket gör att de kan bedöma efterfrågan med en begränsad investering i förväg. Macguffin har 50 franchiser under utveckling, med projekt som spänner över böcker, appar, spel och andra medier. Samtidigt rapporterar ChosunBiz att det Seoulbaserade startupbolaget Infiniction köper in och lokaliserar koreanska webbromaner för internationella plattformar. Fram till juli 2026 hade bolaget släppt omkring 30 titlar på fem plattformar och säkrat utlandsrättigheterna till mer än 100 verk. Planen är att utveckla framgångsrika titlar vidare till e-böcker, tryckta böcker, ljudböcker, webtoons och film- och tv-produktioner.
Initiativen tillför välkommen innovation till den väletablerade rättighetsvärlden. I årtionden har rättighetsansvariga och litterära agenter spelat en avgörande roll för att föra böcker över gränserna och hitta nya talanger åt förlagen. Ändå har de underliggande affärsmodellerna varit relativt stabila, och lite förnyelse på området är verkligen på sin plats. Infiniction har ett praktiskt och datadrivet förhållningssätt till internationella rättigheter som kombinerar inslag av litterär agentur och förlagsverksamhet, medan Macguffin tänker om kring IP-utveckling genom att testa koncept och minska förlagens risker i förväg. Båda erbjuder nya sätt att utveckla och kommersialisera innehåll och öppnar fler möjligheter för branschen.
Hollywood filmar det som förlagen inte vill trycka
Enligt The New York Times betalar Hollywoodstudiorna sjusiffriga dollarbelopp för opublicerade noveller, samtidigt som de traditionella förlagen fortfarande är ovilliga att köpa novellsamlingar. Netflix har köpt Nicholas Binges Understudy, Universal har säkrat Colin Bannons Long Lost, med Steven Spielberg knuten som producent, och Amazon MGM Studios har förvärvat Harrison Querys Code Black. Affärerna speglar en växande marknad för originalberättelser som utvecklas direkt för film och tv, förbi de traditionella förlagskanalerna. Samtidigt rapporterar Publishing Perspectives att en ny studie från Rightscenter visar ett ökande intresse bland amerikanska film- och tv-producenter för översatt skönlitteratur och backlisttitlar. Förfrågningarna om internationella berättelser har ökat 3,5 gånger jämfört med året innan, och backlisttitlar står för nästan två tredjedelar av förfrågningarna.
Det finns en betydande ironi här. Noveller har länge haft svårt att locka förlag, och översatt skönlitteratur är notoriskt svår att sälja på den engelskspråkiga marknaden. Ändå jagar Hollywood, förlagsbranschens storasyskon, nu precis den sortens berättelser som förlagen ofta har förbisett. Studiorna går till och med direkt till författarna, utan att vänta på att berättelserna ska bli böcker, vilket riskerar att lämna förlagen vid sidlinjen. Är det dags för förlagen att ägna mer uppmärksamhet åt noveller och översättningar? Eller har de här berättelserna helt enkelt en ljusare kommersiell framtid på skärmen än på papperet?
Liberté, Égalité, Fraternité? Mer skatt för de stora aktörerna
Franska parlamentariker överväger flera nya skatter inom bokbranschen i samband med budgeten för 2027. Enligt ActuaLitté har ledamoten Sarah Legrain föreslagit en avgift på 1 procent för förlag, distributörer och nätbokhandlar med en årsomsättning på över 50 miljoner euro (cirka 557 miljoner kronor), plus en skatt på 0,10 euro (cirka 1,10 kronor) för varje ny bok som makuleras. Åtgärderna ska stödja mindre förlag och oberoende bokhandlar, med undantag för böcker som skänks bort eller återanvänds. Samtidigt rapporterar Livres Hebdo att ledamöterna Laure Miller och Dorine Bregman har föreslagit alternativa skatter på 2,25 och 3,75 procent på nya och begagnade böcker som säljs via stora nätmarknadsplatser. De skulle kunna ge 20–30 miljoner euro (cirka 223–334 miljoner kronor) om året till Centre national du livre (CNL), en fransk statlig myndighet som stöder författare, förlag och bokhandlare. Förlagens och bokhandlarnas egna webbplatser samt marknadsplatser med en årsomsättning under 10 miljoner euro (cirka 111 miljoner kronor) skulle undantas. Samtliga förslag behandlas fortfarande i parlamentet.
Det är glädjande att se franska politiker bry sig om bokmarknadens hälsa och vara beredda att agera. Samtidigt väcker förslagen frågor om överbeskattning och statlig inblandning. Att hitta rätt balans mellan en öppen, konkurrensutsatt marknad och skyddet av oberoende förlag och bokhandlare, med tanke på deras kulturella betydelse, är aldrig lätt. Om ändringsförslagen klarar den parlamentariska granskningen återstår att se. Men åtminstone i Frankrike får bokbranschens utmaningar politisk uppmärksamhet.
Ett nytt slag på Balkan – den här gången om ljudböcker
Det polska ljudboksbolaget Audioteka har köpt en majoritetspost i den serbiska ljudboksplattformen Knjigapriča och stärker därmed sin närvaro på Balkan. Enligt Rynek Książki erbjuder plattformen, som har sitt säte i Novi Sad och grundades 2019, omkring 400 ljudböcker på serbiska och kroatiska, däribland egna produktioner med lokala inläsare. Grundaren Nenad Iđoški blir kvar som vd och ska leda expansionen i Serbien och på sikt i Kroatien. Audioteka planerar att investera i rättighetsköp, produktion av egna ljudböcker och ljudserier, marknadsföring och ett större lokalt team.
Balkan verkar bli nästa slagfält för ljudböckerna. Rumänska Voxa har också meddelat planer på att expandera i regionen, samtidigt som Spotifys globala utrullning ger förlagen ytterligare en distributionskanal. Den ökande konkurrensen borde skapa möjligheter för lokala förlag att bygga ut sina ljudbokskataloger och skulle till och med kunna gynna lokala pionjärer som kroatiska book&zvook, som redan har investerat i marknaden.
Fair go! Australiensarna ger ljudböckerna en chans
Nästan hälften av de australiska ljudbokskonsumenterna är betalande prenumeranter, och mer än hälften provade formatet för första gången under de senaste två åren, enligt NielsenIQ BookDatas nya rapport Understanding the Australian Audiobook Consumer 2026. Studien, som bygger på en enkät bland 1 102 vuxna, visar att personliga rekommendationer och att botanisera på ljudbokssajter är de vanligaste sätten att hitta nya titlar (28 procent vardera), följda av sökningar efter favoritförfattare (25 procent) och sökmotorer (24 procent). I The Bestsellers Podcast betonade Claire Harrison på BookScan Australia vikten av en bra inläsning och påpekade att en dålig inläsare kan avskräcka lyssnare från att prova ljudböcker igen. Hon nämnde också priset och tveksamheten inför AI-inläsning som hinder för att fler ska börja lyssna.
Australien är en intressant ljudboksmarknad att följa. Även om landet är engelskspråkigt har det sina egna litterära traditioner och särpräglade accenter som kan påverka lyssnarnas preferenser. Närvaron av en stor lokal aktör som Bolinda gör också marknaden speciell. Med nästan hälften av ljudbokskonsumenterna som betalande prenumeranter speglar marknaden en bredare trend: ljudböcker konsumeras allt mer som film och annan streamad underhållning snarare än som tryckta böcker. Och med så många australier som först nyligen har upptäckt formatet finns det fortfarande stort utrymme för tillväxt.
Brasilien är mer än Amazon(as)
Enligt Exame planerar den brasilianska bokhandelskedjan Livrarias Curitiba att växa från 27 till 33 butiker till slutet av 2027, efter att bruttointäkterna ökade med 9,53 procent till 385 miljoner real (cirka 759 miljoner kronor) 2025. Det 63 år gamla familjeföretaget räknar med att intäkterna ska överstiga 420 miljoner real (cirka 828 miljoner kronor) 2026. I expansionen ingår ett nytt butiksvarumärke, Libris, som lanserades i Porto Alegre i augusti. Detaljhandelschefen Rute Pedri ger de yngre generationerna och sociala medier äran för det förnyade intresset för fysiska bokhandlar och säger att läsning har blivit trendigt igen. Kedjan kombinerar böcker med pappersvaror, leksaker, spel och kulturevenemang. Andra produkter än böcker stod för 26,36 procent av intäkterna 2025, medan e-handeln bidrog med bara 2,8 procent av försäljningen.
Tillväxten för Livrarias Curitiba, som traditionellt har haft sin tyngdpunkt i delstaten Paraná i södra Brasilien, visar hur motståndskraftig den brasilianska bokhandeln är. Krisen som drabbade Saraiva och Cultura 2018, då landets två största bokhandelskedjor, ledde så småningom till konkursförfaranden och till att båda verksamheterna kollapsade – ett hårt slag mot branschen. Men samtidigt som Amazon tog marknadsandelar klev andra bokhandlare in och fyllde tomrummet. Livraria Leitura blev landets största kedja, följd av Curitiba, och även oberoende bokhandlar hittade utrymme att växa i storstäderna. Det som gör Curitiba särskilt intressant är det starka fokuset på fysisk handel, där e-handeln står för mindre än 3 procent av försäljningen. Expansionen tyder på att fysiska bokhandlar fortfarande har en lovande framtid i Brasilien.
Förlagen mot AI: den koreanska utgåvan
Sydkoreanska förlag kräver transparens och skälig ersättning för böcker som används för att träna AI, efter avslöjanden om Anthropics storskaliga uppköp av koreanskspråkiga titlar. Enligt JoongAng Ilbo köpte Anthropic omkring 166 ton böcker, uppskattningsvis 414 000 exemplar, som levererades av Woongjin Booksen, Sydkoreas största bokgrossist. Samtidigt rapporterar The Hankyoreh att Korea Publishers Society (KOPUS) har inlett uppropet ”No Books, No AI”, som kräver transparens, rättighetsinnehavarnas samtycke och skälig ersättning. Initiativet har fått stöd av 163 förlag och organisationer samt 333 författare, översättare och branschfolk.
Det som händer i Sydkorea ger en känsla av déjà vu. Vi har sett en liknande utveckling på den engelskspråkiga marknaden och på andra västerländska bokmarknader. De här nyheterna visar att utmaningen att hantera de stora AI-bolagen verkligen är global. AI-utvecklarna använder böcker på världens stora språk för att träna sina modeller, och förlag överallt verkar reagera på ungefär samma sätt.
De saknade 5 miljarder dollar som branschen borde räkna med
Amazons Kindle Unlimited väntas passera 5 miljarder dollar (cirka 50 miljarder kronor) i sammanlagda utbetalningar till egenutgivande författare och små förlag när siffrorna för oktober 2026 offentliggörs i november. Enligt The New Publishing Standard har e-boksprenumerationstjänsten betalat ut 4,99 miljarder dollar (cirka 49,6 miljarder kronor) sedan lanseringen i juli 2014, då de månatliga utbetalningarna låg på bara 2,5 miljoner dollar (cirka 25 miljoner kronor). Utbetalningarna uppgick till 66 miljoner dollar (cirka 656 miljoner kronor) i augusti och 65,9 miljoner dollar (cirka 655 miljoner kronor) i september 2026, ett snitt på 64,9 miljoner dollar (cirka 645 miljoner kronor) per månad i år. Siffrorna avser författare i Kindle Direct Publishing (KDP) och mindre förlag som deltar i Kindle Unlimited, och omfattar inte ersättningar till stora förlag, försäljning av enskilda e-böcker eller Amazon Publishings författare.
Det är hög tid för förlagsbranschen att räkna in egenutgivningen i sin marknadsstatistik. Amazons ovilja att dela data gör det svårt, men sektorn är helt enkelt för stor för att ignoreras. Branschorganisationerna måste hitta bättre sätt att uppskatta egenutgivningens försäljning och väga in den i bredare marknadsanalyser. Till dess bör vi komma ihåg att förlagsstatistiken ger en ofullständig bild av marknaden, med en betydande blind fläck som inte går att bortse från.
Vad mer som fångat mitt öga
Ett barnförbjudet lån. Personalen på ett bibliotek i Strömstad gjorde en orosanmälan efter att en tioåring lånat H.D. Carltons dark romance-bästsäljare Haunting Adeline. Pappan säger att barnet inte längre vill gå tillbaka till biblioteket, enligt TT via Boktugg.
Ett försvar för rabatterna. Vissa polska förlag, distributörer och bokhandlare har inlett en kampanj mot de föreslagna fasta bokpriserna och varnar för att tolv månaders rabattbegränsningar kan höja kostnaderna och utestänga nya titlar från prenumerationstjänsterna, rapporterar Rynek Książki.
En frankfurterbakfylla. Under bokmässan i Frankfurt avlöstes dagens affärer av sena fester, bland annat en brasiliansk tillställning på Bar Shuka och Canongates årliga dansfest på Romantika, rapporterar The New York Times.
En miljardscroll. Naver Webtoon har passerat 300 miljoner nedladdningar och 1,3 miljarder dollar (cirka 12,9 miljarder kronor) i sammanlagda intäkter från köp i appen, med Indonesien i topp när det gäller nedladdningar och Indien på stark frammarsch, rapporterar ChosunBiz.
Ett recept på romaner. Page Pharmacy utanför Osaka är också en bokhandel med 1 000 titlar, där de åtta anställda väljer ut böckerna och apoteksverksamheten finansierar hyllorna, rapporterar The Asahi Shimbun.
En québécisk souk. Den saudiska plattformen Samawy och den kanadensiska distributören De Marque har kommit överens om att distribuera arabiska e-böcker i mer än 40 länder och samtidigt föra franskspråkiga kataloger till arabvärlden, meddelade Samawy på LinkedIn.
En förlagsoutfit. Det japanska förlaget Takarajimasha har använt sin redaktionella expertis och sitt nätverk av bokhandlar för att sälja mer än 950 000 plagg återhämtningskläder, rapporterar Mynavi News.
En robotgruva. Den tyska bokhandlaren Thalia har öppnat ett logistiknav för 100 miljoner euro (cirka 1,1 miljarder kronor) på en före detta kolgruva, där 530 robotar hanterar upp till 10 miljoner artiklar, rapporterar Digital Publishing Report.
Kolumnens skribent tillbringade mycket tid i Curitiba under sitt tidigare brasilianska liv. Staden, där Livrarias Curitiba har sitt hem, har ett starkt arv från polsk och ukrainsk invandring. Det avspeglades i det han alltid uppfattade som invånarnas något reserverade läggning, och i de vackert dekorerade påskäggen, så kallade pêssankas, som till och med gick att köpa som souvenirer på den lokala flygplatsen.
En av hans favoritsysselsättningar under besöken i Curitiba var att fly till Morretes, en charmig småstad vid foten av Serra do Mar, på vägen ner mot Atlantkusten. Morretes är känt för barreado, en utsökt köttgryta som traditionellt långkokas i upp till 24 timmar i en lerkruka som förseglats med en deg av maniokmjöl. Men maten var inte den enda attraktionen. Det fanns också tubing på floden, lokalt kallat boia-cross. Med riktiga flottar och paddlar? Självklart inte! På brasilianskt vis flöt man nedför floden på jättelika uppblåsta lastbilsslangar. Man fick helt enkelt skjuts uppströms och lät strömmen ta en nedåt. Vattnet kunde vara iskallt, och han kommer aldrig att glömma en särskilt kall färd. När han kom fram, huttrande, bjöds han på en sup utmärkt brasiliansk cachaça, som värmde honom nästan omedelbart.
Numera dricker han mer akvavit än cachaça och känner sig lite mer svensk för varje år som går. Men gamla brasilianska vanor sitter i. Tubing på en frusen svensk sjö, någon? Han tar med cachaça.
