Mikolaj Grynberg skriver om polska judars liv. Men efter 7/10 framstår Polen märkligt nog som ett av de säkrare länderna för människor med judisk identitet, tycker han.
– Vi har haft hat naturligtvis, men inga fysiska attacker. Det är en paradox.

I boken Rabalders avslutande kapitel, ”Korvsjön” låter han sin berättare likna det judiska livet förr i Polen vid ett enormt vattensystem. Grynberg skriver aldrig ut det, men då, före kriget, levde 3,5 miljoner judar i landet – i dag är de cirka 15 000 som plaskar fram i återstoden av det som en gång var en bred flod – i ”korvsjögyttja”.

– Vi behöver humor, den var min riktiga skola, den judiska humorn. Den handlar inte bara om skratt utan mest om utbildning. Du får information, nya perspektiv genom korta mättade historier utan så många ord – den var min akademi för hur man berättar.

Alla vuxna

Mikolaj Grynbergs föräldrar var båda överlevande från koncentrationslägren och först 50 år fyllda insåg han att det var i Förintelsen som han såg sina judiska rötter, inte i den judiska traditionen eller kulturen. Som barn trodde han att alla vuxna hade nummer på armen; efter hand insåg han att det inte var telefonnummer.

– Med det judiska i mitt liv kom död, inte glädje, det tog lång tid för mig att skilja det judiska från död.

Det krävdes också lång tid – och en hjärtinfarkt – innan han förstod att inte bara döden är huvudtema i hans författarskap. ”Rabalder” skrev han under den mörkaste perioden av sitt liv. Han jobbade parallellt med tre dokumentära böcker – en om överlevande, en om deras barn och en om den polska pogromen 1968 – när han slog sig fri och började skriva fiktion.

Grynberg låter 31 påhittade personer kärnfullt berätta sina historier. Ofta handlar det om människor som helt mörkat sin judiska identitet.

”Rentvättade”

Två framgångsrika entreprenörer tycker att de blir beskyllda för att vara judar varpå de går till synagogan för att bli ”rentvättade”.

– Vissa historier blev sanna efter att jag hade skrivit dem. Jag mötte människor som hade den sortens historier i sina biografier, utan att jag visste det innan.

Både kriget i Ukraina och det i Gaza beskriver han som tragedier, däremot vill han inte kalla Israels krig för ”folkmord”.

– Men jag hyser inga tvivel om att delar av Israels regering är fascister. Och vilket det rätta ordet än är för det som händer är det en tragedi för oss alla, inte bara för palestinierna – det här händer människor! Det är människor som betalar! Och det som gjorts möjligt en gång blir ännu mer möjligt nästa gång när människor dödas.

Text: Erika Josefsson/TT

Fakta: Mikolaj Grynberg

Född: 1966.

Bor: I Warszawa.

Sysselsättning: Fotograf, psykolog och författare.

Böcker i urval (ej på svenska): ”Överlevande från 1900-talet”, ”Jag anklagar Auschwitz”, ”Exodus” (om den polska kommunisters antisemitiska kampanj 1968). ”Jesus dog i Polen” – en intervjubok med polska aktivister som försöker hjälpa belarusiska flyktingar som inte får komma över gränsen till Polen – hundratals har dött i en flyktingtragedi som fortfarande pågår, berättar Grynberg. Hans nya bok heter ”Året som jag inte dog i en hjärtattack” och handlar om just precis det.

Sverigeaktuell: Med Rabalder, skönlitterär debut från 2017 och den första av hans böcker att översättas till svenska.