Lise Tremblay ger röst åt glesbygdens original. Länge var hon ensam, men efter 65 fick hon sällskap av unga författare som skriver om samma värld. ”För första gången i livet är jag modern.”

”Neo-rurala” kallas de i franskspråkiga Québec, Kanada, berättar hon. Lise Tremblay, 69, är den äldsta av dem och bor också numera i en stuga i skogen.

– Där finns en sjö, det finns fåglar och björnar, det är väldigt isolerat.

Efter 30 år som lärare i litteraturvetenskap i Montreal flyttade hon tillbaka till platsen där familjen hade en enkel stuga under uppväxten. Hon lät bygga en ny, välisolerad.

– Jag tror att en författare alltid utgår från sin barndom, det är oundvikligt. När du öppnar ögonen för världen blir du impregnerad av den. I Montreal sade jag alltid att jag var en immigrant från landet.

Ordknappt

Hennes språk är lika kargt och ordknappt som hennes prisbelönta litterära verk är sparsmakade: åtta böcker varav sex finns översatta till svenska. De har fått fin kritik och hennes besök på Bokmässan följs av litteratursamtal även i Nyköping, Stockholm, Malmö och Lund.

– Jag jobbar hårt, men jag tycker också mycket om det.

Uppväxten i en arbetarfamilj har också gett henne en irrationell rädsla för att stå utan pengar, berättar hon. Även som pensionär lugnar hon sig genom att undervisa lite på distans.

Skrivandet har alltid varit något hon gjort först och främst för sig själv; för att kunna tänka och förstå världen.

Efter debuten som 30-åring i Montreal var hon uppfylld av sin egen betydelse, nu inte alls.

– Det är normalt att man är så som 30-åring, men jag tycker att åldrandet är intressant i litteraturen. Synen på livet och världen utvidgas, författare är ett yrke där det är en fördel att bli äldre.

På svenska kom tidigare i år ”Judiths syster”, en tonårsskildring inte helt olik författarens egen uppväxt. Hennes senaste bok är dock ”Driftens väg”, en novellsamling om äldre kvinnor som blir lämnade av sina män eller som lämnar dem.

– De tvingas hantera ensamheten, för vissa är det vedervärdigt. Jag ville att man skulle se att de här kvinnorna inte är dumma, att de kan se klart. Man lyssnar inte alltid på äldre kvinnor, men jag tror att de har något viktigt att säga de yngre.

– Det goda äktenskapet är inte allt.

Släppte allt

Just nu skriver hon inte alls. När hennes lillasyster drabbades av obotlig livmodercancer släppte Lise Tremblay allt – även skrivandet – för att vara vid systerns sida de två sista åren.

– Det bromsade skrivandet, men det är inget farligt. Om det kommer tillbaka skriver jag en bok, annars inte.

Erika Josefsson/TT

Fakta: Lise Tremblay

Född: 1957 i Chicoutimi, Québec, Kanada.
Bor: Utanför Saint-Fulgence, Québec, Kanada.
Språk: Franska.
Böcker på svenska: ”Hägern” (2015), ”Huset på St Pauls väg” (2017), ”Saguenay” (2019), ”Djur” (2021), ”Driftens väg” (2024) och ”Judiths syster” (2026).