Förläggare Hilma Olsson på Hegas förlag önskar sig mindre mjäkiga och mer storslagna berättelser på svenska för ungdomar inför 2024. Det gångna året, med sjunkande läsning bland barn och unga och regeringens förslag om bemannade skolbibliotek, var det viktigaste året på länge, säger hon.
Hur skulle du summera 2023?
– 2023 är det viktigaste året på länge i bokbranschen och för läsningen i Sverige. Vi har fått rapporter både från Pisa och PIRLS som pekar på att läsningen nu återigen sjunker bland barn och unga. Regeringens förslag om att varje skola ska ha ett bemannat skolbibliotek kom inte en dag för sent. Skolbiblioteket spelar en nyckelroll för att vända den negativa lästrenden i Sverige och för oss – barnboksförlag så väl som vuxenförlag – om vi vill ha några läsare i framtiden.
Vad önskar du dig inför 2024?
– Ibland känns det som att ungdomsboken spelat ut sin roll då de välläsande tonåringarna hellre läser Colleen Hoover och Lucinda Riley än vår egen inhemska ungdomslitteratur och de ovilliga läsarna inte läser något alls. Till 2024 önskar jag mig mindre mjäkiga och mer storslagna berättelser för ungdomar. Snegla gärna på den översatta young-adult-litteraturen. Låt oss göra något lika bra här hemma!
Vilka trender tror du kommer att prägla bokbranschen det kommande året?
– Jag tror vi kommer att se färre översättningar och mer svenskproducerad litteratur både för barn och vuxna.
Vilka böcker från 2023 vill du lyfta fram?
– Personligen är jag överlycklig över att Ingvild H Rishøi har släppt en ny kortroman, men så måste jag också säga Hegas faktabok om Källkritik. Den bör finnas i varje klassrum, då den ger barn och unga konkreta verktyg att hantera dagens massiva informations- och nyhetsflöde på sociala medier och på nätet.
