Joanna Rubin Dranger tilldelas Nordiska rådets litteraturpris för den grafiska romanen ”Ihågkom oss till liv”, om hur hennes judiska släkt mördades under andra världskriget.
– Jag är otroligt glad. Jag vill så gärna att boken ska nå ut, säger hon.
Vid prisutdelningen i Oslo delade den norska kulturministern Lubna Jaffery ut priset till vad juryn kallar ”ett överväldigande och viktigt verk som gestaltar hur ordlöst trauma kan bemötas och tystnad äntligen brytas”. Det är första gången priset går till en grafisk roman.
– Det har varit en så otroligt stark målsättning med själva skrivandet att så många som möjligt ska läsa den, säger hon till TT efter att ha tagit emot priset.
Ihågkom oss till liv är Joanna Rubin Drangers första dokumentära bildberättelse, där hon varvar teckningar, text, foton och dokument om både sin egen familjehistoria och de större skeendena i Europa kring andra världskriget. Hon började skriva boken efter att hennes moster begick självmord. När hon nystade i sin judiska släkts historia upptäckte hon detaljer som inte stämde, och människor som saknades.
Researchen tog flera år.
– Det har varit väldigt chockerande på många sätt. Allt som jag inte vetat och inte har undrat. Lika chockerande är allt som jag inte vetat om allas vår historia, som många svenskar inte känner till, säger Rubin Dranger.
”Bokens ärende”
Rubin Drangers morfars familj kom från Grodno i nuvarande Belarus, precis vid den dåvarande polsk-sovjetiska gränsen. Numera vet hon att de mördades i ett förintelseläger. Juryn framhåller att Rubin Dranger genom att teckna ned de försvunna människornas historia räddar dem från glömskan, i en motståndshandling ”som närmar sig det magiska tänkandets”.
– Det är en del av den här bokens ärende, att väva ihop de här personliga levnadsödena med de politiska beslut och den mediebevakning som gjordes under till exempel andra världskriget, säger hon.
Nordiska rådet poängterar också att dokumentärromanen växt fram mot en fond av ökad antisemitism och främlingsfientlighet i Europa. Joanna Rubin Dranger har själv sagt att en drivkraft har varit att få andra att förstå antisemitismens mekanismer.
– Jag är otroligt bekymrad över det. Väldigt många personer med judisk tillhörighet, på olika sätt, är väldigt oroliga just nu och mår inte alls bra. Det är en svårare tid än som någonsin har varit under min levnadstid, säger hon.
Okontrollerbar natur
Årets barn och ungdomslitteraturpris går till ”en explosivt visuell bilderbok om hur en vild och okontrollerbar natur påverkar människan”, enligt juryns motivering.
Isländska Rán Flygenrings ”Eldgos” (ungefär ”Vulkanutbrott”) handlar om Kaktus vars mamma Brá håller honom borta från en lusepidemi i skolan – och tar med honom till sitt jobb som turistguide. Men där får en vulkan plötsligt utbrott och Rán Flygenring ställer frågan om naturen finns till för att underhålla människan eller om vi borde ta ett större ansvar för den.
Nordiska rådets filmpris går till skaparna av danska ”Viften”, en film som speglar den danska slavhandeln på de västindiska öarna, genom en skildring av vänskapen mellan två svarta kvinnor på ön St Croix fram till slavupproret 1848.
Folkmusikern Maija Kauhanen från Finland tilldelas årets musikpris.
Text: SOFIA ERIKSSON/TT, ELIN SWEDENMARK/TT
Ihågkom oss till liv
- Förlag: Albert Bonniers Förlag
- Format: Flexband
- Språk: Svenska
- Utgiven: 2022-03-04
- ISBN: 9789100182830
Fakta: Nordiska rådets pristagare 2023
Nordiska rådets litteraturpris: ”Ihågkom oss till liv” av Joanna Rubin Dranger.
Nordiska rådets barn- och ungdomslitteraturpris: ”Eldgos” av Rán Flygenring från Island.
Nordiska rådets filmpris: Den danska filmen ”Viften” av regissör Frederikke Aspöck, manusförfattare Anna Neye samt producenterna Pernille Munk Skydsgaard, Nina Leidersdorff och Meta Louise Foldager Sørensen.
Nordiska rådets musikpris: Folkmusikern, sångaren och låtskrivaren Maija Kauhanen från Finland.
