Fosses Nobelpris kan stärka ”spynorskan”

Författaren och Nobelpristagaren Jon Fosse. Arkivbild: JESSICA GOW/TT.

Nynorskans status som skriftspråk har sjunkit. Med Jon Fosses Nobelpris i litteratur hoppas förespråkarna att detta kan ändras.

Dagen efter Nobelpriset i litteratur är glädjen stor i Norge. Extra glad över pristagaren Jon Fosse är man på organisationen Noregs Mållag, som arbetar för att stärka nynorskans ställning.

– Det känns fantastiskt att Jon Fosse får Nobelpriset i litteratur. Det är stort både för nynorskan, Norge och världen. Det visar också att nynorskan är ett världsspråk för den stora litteraturen, säger Peder Lofnes Hauge på organisationen till Sveriges Radios ”Kulturnytt”.

Av Norges två officiella skriftspråk, bokmål och nynorska, uppges endast 10–12 procent använda det senare.

– Nynorskan har låg status. I skolan måste eleverna lära sig båda skriftspråken. Det säger en del att eleverna kallar nynorska för ”spynorska”, säger Torstein Stiegler Seim, som är adjunkt vid Stockholms universitet och undervisar i norska.

Stark bas i kulturlivet

I storstäder som Oslo, Bergen och Trondheim är motståndet mot nynorska som starkast.

– Men nynorskan har en stark bas på Vestlandet och i kulturlivet. Det finns en rad olika författare som skriver på nynorska.

I en intervju för tidningen Vi läser sade Jon Fosse för två år sedan att nynorskan ”har en vackrare klang och är mindre utslitet än bokmålet” och att den ligger nära hans dialekt från Vestlandet.

För en svensk är kanske inte skillnaden mellan skriftspråken jättestor, menar Torstein Stiegler Seim.

– Båda varianterna är lika enkla eller svåra att förstå. Skillnaderna ligger i grammatiken och till viss del i ordval.

Nobelpriset ger en boost

Jon Fosse är den förste norske författaren på 95 år att få Nobelpriset i litteratur, och den förste som skriver på nynorska.

– Noregs Mållag hoppas säkert att det kan ge nynorskan en boost, säger Torstein Stiegler Seim.

I Vi läser-intervjun sade Jon Fosse också att en fördel med nynorskan var att den ”inte har någon sociolekt. Det går alltså inte att avgöra på talet vilken samhällsklass en person tillhör”.

– Men då syftar han på återgivning av tal i litteraturen. Det finns ingen som talar nynorska. Det är ett skriftspråk, säger Torstein Stiegler Seim.

TEXT: MATS ALMEGÅRD/TT, SARA HALDERT/TT

Nynorska

Sedan mitten av 1800-talet har Norge två officiella skriftspråksformer: bokmålet som är en förnorskning av danskan och nynorskan som är ett skriftspråk baserat på norska dialekter.

Nynorska kallades före 1929 landsmål. Det är en av de två officiella skriftspråksformerna i Norge och skapades i mitten av 1800-talet på grundval av norska dialekter som en reaktion mot det danskpåverkade riksmålet (som sedan 1929 kallas bokmål).

99 % av Boktugg är gratis att läsa. Regelbunden läsare?  Prenumerera!

TT

TT

Sveriges mest trovärdiga nyhetsförmedlare är är för många TT (Tidningarnas Telegrambyrå) som sedan 1921 varit en oberoende aktör i Mediesverige med mottot snabbt, korrekt och trovärdigt. Boktugg samarbetar med TT för att få tillgång till fler boknyheter och intervjuer än vi själva hinner med.

tt@boktugg.se

Gör som ...

… och alla våra andra sponsorer som stöttar oss ekonomiskt. Vill ditt företag bli sponsor? Kontakta sales@boktugg.se för mer information. Privatpersoner och mindre företag som vill bidra swishar valfritt belopp till 123-483 18 71 (klicka här för QR-kod) eller med andra betalmedel.

SPONSRAT INNEHÅLL

SPONSRAT INNEHÅLL