Dubbel kris för samisk tonåring i ny bok av Moa Backe Åstot

Vilda förlorar fotfästet när klasskompisarna ifrågasätter hennes samiska identitet. I ungdomsromanen Fjärilshjärta skildrar Moa Backe Åstot en 14-årig same som börjar se på sig själv med andras ögon.

Vad händer om man inte fått det samiska språket med sig hemifrån och om familjens samiska ankare – morfar – dör i hjärtattack innan han kunnat föra sina kunskaper vidare?

Vilda har inte ens kolt på begravningen. När klasskompisarna säger att hon inte ser samisk ut djupnar krisen.

– Vilda är stolt över att vara same. Men hon skäms för att inte kunna tala samiska, medan generationerna före henne i stället har skämts för att vara samer. Det finns mycket skam kopplat till det samiska, och mycket grundar sig i hur svenska staten har behandlat oss, säger Moa Backe Åstot.

Homosexuell renskötare

I debutromanen, Himlabrand, skildrade hon en ung renskötare, Ánte, som kämpar med att vara samisk och homosexuell. Nu skriver hon om en tonårskris som handlar om det samiska ovanpå allt annat.

– Jag tänker mycket på vad det innebär att vara ung same i dag. Det är en fråga som inte lyfts så ofta och som jag vill vara med och berätta om för unga samers skull, men också för andra.

För att få rösta till sametinget krävs bland annat att samiska har varit ett språk i det egna hemmet eller i tidigare generationers. Men något regelverk för vem som får kalla sig same finns inte, berättar Moa Backe Åstot. För den som upptäcker sitt samiska familjearv men varken kan tala språket eller har någon naturlig ingång till det samiska kan det bli svårt, framhåller hon.

– Det är komplext just eftersom många har förlorat delar av den samiska kulturen på grund av svenska statens långvariga förtryck och försvenskningsprocess.

Tog tillbaka språket

TT: Har du känt dig säker i din samiska identitet sedan barnsben?
– Jag har alltid vetat och känt att jag är same, men trots det funderade jag på sådana här saker i tonåren. Även jag har tagit tillbaka mitt samiska språk, precis som Vilda. Skillnaden var att jag hade släktingar runt mig som jag kunde prata samiska med. Vad hade hänt om jag inte hade haft det? Det var ur den tanken berättelsen blev till.

TT: Vem är same enligt dig?
– Jag skulle aldrig säga att en människa som bär på det samiska arvet och identifierar sig som same inte är det. Det tycker jag inte att någon har rätt att göra.

Text: Erika Josefsson/TT