Intäkterna från LP passerade CD i Sverige 2020 – men video gick om båda

Vinylskivan tar revansch, fortsätter växa. Men har fortfarande bara 4 procent av marknaden i Sverige 2020.

De senaste åren har vi läst om hur vinylskivan, eller LP-skivan, har gjort comeback i musikindustrin. Det är lätt att få en bild av att den kommer att bli väldigt betydelsefull igen.

Och det är sant för vissa artister. Det är ett samlarobjekt. Intresset är så stort att för tre år sedan, i maj 2018, fick vi återigen en svensk fabrik för vinylskivor: Spinroad Vinyl Factory i Lindome utanför Göteborg.

Det har blivit en succé. Coronapandemin bromsade det tillfälligt men enligt DN har man nu tolv anställda och producerar fler skivor än någonsin, omkring 30 000 skivor i månaden. Där får vi också veta att vinylförsäljningen i Sverige ökat med 77 procent de senaste fem åren. 

Oväntad (?) tillväxt för videostreaming

Det är imponerande. Så vi letade fram statistiken för 2020, alltså hela den svenska musikbranschen. Hur stor del av intäkterna på 1585 Mkr kommer från vinyl?

Svaret är 56,7 Mkr vilket ger en marknadsandel på 4 procent (eller egentligen 3,6 procent om vi ska vara mer exakta). Förra året ökade vinyl endast med 4 procent vilket räckte för att passera CD-skivan.

De fysiska formaten (inkl musikvideor på DVD) stod för 6,9 procent av intäkterna.

Men faktum är att både CD och LP passerades av … videostreaming som stod för 4,0 procent. Helt dominerande är musikstreaming (Spotify mfl) med 87 procent.

Digitala styckköp? Download stod för 1 procent men tappade. Allt detta siffror från IFPI.

Okej, vilka slutsatser kan bokbranschen dra? Musik är helt annorlunda än böcker. Man strömmar inte samma bok om och om igen på en spellista. Om det inte är en godnattsaga för barn (eller vuxna numera).

Kommer fysiska böcker någonsin att ha en lika liten del av bokmarknaden som fysiska musikformat? Och hur många år dröjer det i så fall?

Svaret är förmodligen att boken inte är en produkt utan flera och alla har sina utmaningar. Det säljs fortfarande kartböcker trots Google Maps, medan många uppslagsverk och lexikon i stort sett utraderats av sina digitala konkurrenter som inte ens är digitala böcker. I år är det 20 år sedan Wikipedia lanserades. Vilka tryckta lexikon överlevde den konkurrenten? 

Coffee table-böcker blir video och poesi mest lyssnat?

Kommer coffee table-böcker att vara omöjliga att digitalisera, eller förvandlas de till någon form av videoböcker som med fördel kan strömmas och kombinera ljud och bild?

Förresten. Jag skrev ju att folk knappast lyssnar på samma bok om och om igen, om det inte är barnböcker eller en form av ljudböcker som har ett mer meditativt syfte.

Men hur är det med poesi? Är det inte något som faktiskt skulle kunna funka i kortformat på en spellista? Där du kanske gärna skulle lyssna på dina favoritdikter istället för en deckare när du vill komma i en viss sinnesstämning?

5 öre för en dikt i royalty låter futtigt. Men om femtiotusen människor lyssnar på den hundra gånger blir det i alla fall en kvarts miljon.

Plötsligt skulle Storytels topplista domineras av … poesi. Mindblowing när man tänker på det. På tal om poesi kom i veckan nyheten att Örnen & Kråkans nya poesipris ska belöna årets poesiförlag.

Fotnot: Spinroad Vinyl Factory omsatte 6,4 Mkr (bokslut juni 2020) och gjorde en förlust på 2,5 Mkr.