ANNONS

Kristin Fägerskjöld. Foto: Anna-Lena Ahlström

Söndagstuggare: Kristin Fägerskjöld om konsten att skriva trovärdiga historiska skildringar

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på linkedin
Dela på email

Här kommer några råd från Kristin Fägerskjöld till andra som också skriver i genren historisk skönlitteratur.

Att skriva historisk skönlitteratur är att balansera mellan en omfattande research och egna antaganden. Du rör dig hela tiden mellan fakta och fantasi. Var går gränsen? Hur mycket är det tillåtet att ta ut svängarna? Och var och när ska du göra det?


ANNONS


Håll dig till fakta

Att beskriva en miljö eller ett skeende är någonting som alltid bör göras på ett korrekt sätt. Här är det inte läge att ändra på verkligheten, då kan det kännas som om du har hittat på allting. Den här typen av fakta är ofta lätt att kontrollera genom att läsa böcker och besöka museum eller arkiv. För att fånga tidskänslan, tänk på att använda dig av både förstahands- och andrahandskällor.


ANNONS


I en del av Nattens färger landstiger de allierade styrkorna på Normandies stränder 1944. Till det använde jag mig av dokument som skrevs i samband med kriget eller strax efteråt och innehöll ögonvittnesskildringar, trots att det finns en uppsjö av böcker som skrivits på senare tid. Det var också viktigt för mig att veta hur kvinnorna uppfattade kriget eftersom jag har en kvinnlig huvudperson, så jag ansträngde mig för att hitta källor skrivna av kvinnor för att få deras perspektiv. 

Gamla foton och filmer och historiska dokument som kartor eller brev är fantastiska källor att hämta information från, men jag vill också slå ett slag för att besöka platsen du skriver om, oavsett om den ligger i din närhet eller på något mer exotiskt ställe. Även om det inte idag ser ut som det gjorde den tid du skriver om finns det mycket att hämta. Var går solen upp, lutar gatan uppåt eller nedåt, hur lång tid tar det att gå från A till B och springer man över gatan på sju steg eller är det kortare?

Sålla

Det mesta går idag att googla, om du inte hittar det du behöver på annat sätt. På nätet har jag till exempel hittat den franske generalen de Gaulles första frihetstal i Bayeux 1944, räknat antalet mässingsknappar på en uniformsjacka, letat upp morotsrecept från ransoneringstiden och tagit reda på vilken färg det var på pappret på tuggummit de amerikanska soldaterna tuggade. Att hitta alla dessa detaljer är relativt enkelt. Att komma ihåg var du hittade dem är lite knepigare, så se till att spara dina länkar på ett organiserat sätt ifall du vill gå tillbaka och kontrollera någonting. Jag använder mig av Pinterest och skapar mappar för varje skrivprojekt. Det allra svåraste är att sålla ut vilka detaljer du ska ta med. Grundregeln är dock att bara ta med sådant som är viktigt för historien. Tyvärr betyder det att du inte kommer få användning för allt roligt du har hittat, men det går ju alltid att skriva fler böcker!

Kompromissa 

Du behöver inte gå långt tillbaka i tiden för att inse att grammatik och tilltal har ändrats en hel del mot idag. Måste man följa tidseran slaviskt? Åtminstone i dialoger kan ett helt tidstroget sätt att tala göra att flytet i texten blir lidande och viljan att läsa vidare försvinner. En persons titel upprepades till exempel flera gånger i en replik förr i tiden, men det känns inte alls bra att skriva så i en modern bok. Här gäller det att kompromissa. I mina böcker har jag löst problemet genom att använda några enstaka gammaldags uttryck och låta en särskild person stå för det lite mer ålderdomliga sättet att tala. På så vis skapas ändå en känsla av autenticitet. 

Glöm bort vad du lärt dig

Alla kunskaper du har tillgodogjort dig under din research på ämnet går inte att trycka in i texten, smyg istället in faktan på ett naturligt sätt. Kate Atkinson, en författare jag beundrar mycket, har uttryckt det som att hon gör en mycket omfattande research för att sedan glömma bort den igen när hon sätter sig för att skriva. Då tar hon omedvetet med sig kunskapen in i den skönlitterära texten. Jag jobbar likadant, ser till att vara mycket inläst på mitt ämne men sitter inte med faktaböcker bredvid mig när texten växer fram. Jag vill känna mig fri när jag skapar. Det är först under arbetet med redaktören jag kontrollerar fakta igen, för att vara säker på att jag inte råkat missuppfatta någonting. 

Skarva

Om du kör fast och inte hittar information om det du söker ska du inte misströsta. Du har två val, antingen att försöka skriva dig runt det hela – det vill säga hoppa över det som ställer till problem för dig – eller att skarva. Det sistnämnda är okej så länge du gör det på ett trovärdigt sätt. I Nattens färger uppfann jag till exempel ett centralt kyrkoarkiv i staden Caen. Förmodligen finns det inget sådant, eller åtminstone lyckades inte jag hitta någon information om det. Med största sannolikhet har inte någon av mina läsare specialkunskap om franska kyrkoarkiv, så jag tror att jag kommer undan med mitt antagande. Grejen är att det skulle kunna vara sant, och det räcker i många avseenden. Har du tidigare i texten visat att du behärskar tidsperioden genom miljöbeskrivningar, historieskildringar och replikväxlingar är några vita lögner som används i nödfall inte mycket att bråka om!

Om gästbloggaren

Kristin Fägerskjöld är civilekonomen som alltid har fascinerats av historia och nu kommit ut med två uppskattade historiska romaner på LB Förlag, Klar himmel (2020) och Nattens färger (2021). 

❤️ Tack för att du läste ända hit. Hoppas att läsupplevelsen var positiv. Som du märkte slapp du betalvägg. Om du har möjlighet får du jättegärna bli Supporter (1 kr/dag) och stötta Boktugg så kan vi fortsätta skriva om böcker och bokbranschen. Det går även att swisha en tjuga eller mer till 123-483 18 71.
(Om du redan är Supporter – tack!)

info@boktugg.se

Lär dig bokbranschen på 5 minuter

Få vårt nyhetsbrev, måndag och fredag. Håll dig uppdaterad om trender och nyheter. Och få lite boktips. Gör som över 8000 andra.

SPONSRAT INNEHÅLL