I tider då många skådespelarjobb ställs in finns det en nisch som blomstrar – inläsning av ljudböcker. När strömningstjänsterna går bättre än någonsin behövs också fler röster att lyssna till.

”Fantastisk inläsare, och fantastisk historia. Må den aldrig ta slut.” Så låter ett omdöme på en av strömningstjänsterna för ljudböcker. Inläsarna spelar en stor roll för upplevelsen av en bok, tycker Eva Gallyas Vallin vid Teateralliansen. Bolaget, som ägs av Teaterförbundet, Svensk Scenkonst och Trygghetsrådet TRS, har i höst startat en röstbank med mer än 400 röstprov av 120 skådespelare, för att möta ett ökat intresse från både förlag och skådespelare.

– Det vi märker är att de som redan läser in ljudböcker är tvungna att tacka nej till uppdrag, för att de har för mycket jobb. Nu vill alla göra ljudböcker. Det har verkligen exploderat.

Söker nya röster

En av dem som har varit med från starten är Angela Kovács. När hon började läsa in ljudböcker på 80-talet var det på kassett och rullband, för radion. Numera har hon investerat i en egen studio hemma, och gör mest jobb för Bonnier Audio.

Det var Angela Kovács som tog initiativ till röstbanken hos Teateralliansen, eftersom hon hörde av sina arbetsgivare att de sökte nya röster.

– Och bland mina kollegor märker jag ett sug efter att prova på den här delen av yrket, säger hon.

På grund av coronapandemin har flera av hennes jobb ställts in, bland annat en turné med Riksteatern och ett gästspel utomlands. Ändå har hon jobb tills i maj – som inläsare. Hon brukar vanligen försöka hinna med ett par ljudböcker mellan andra jobb.

– Men sedan pandemin startade har jag hållit på med det här på heltid.

Inläsningen kräver en hel del förarbete – i början läste Angela Kovács en bok fyra gånger före inspelningen. Numera räcker det med två – beroende på vilken boken är.

– En välskriven bok är lättare att läsa in än en som inte har gått igenom så många redaktörers ögon. Då ska du polera något som inte skiner hur mycket du än polerar.

Fördel att dela

När ljudböckerna nu ökar – de digitala abonnemangstjänsterna har gått upp med hela 32 procent under årets första åtta månader – finns också en efterfrågan på ett brett spektrum av röster. Och Angela Kovács är inte rädd för konkurrensen.

– Man kan bli ganska mätt på en röst. Så jag tror bara det är en fördel att så många som möjligt delar på kakan. Det gäller skådespeleriarbetet överlag, det är inte roligt att se samma ansikte i alla serier eller höra samma röst om och om igen.

När årets favoritinläsare koras är det dock ofta samma namn i toppen. På Storytel är årets mest lyssnade läsare Gunilla Leining, följd av Katarina Ewerlöf och Stefan Sauk. De vittnar också om att de har haft extra mycket inspelningsjobb i år.

”För min del hade jag detta med ljudböcker som en liten extrasyssla vid sidan om, men under det här året har den sidosysslan vuxit till att bli en tung huvudsyssla, dels för att alla andra projekt har blivit framflyttade och dels för att ljudboksbranschen har ökat kraftigt under det här året”, säger till exempel Stefan Sauk i ett pressmeddelande.

Flera nya inläsare

Bonnier Audio har inga listor över mest populära inläsare, men producenten Robert Wangeby vet att förutom Sauk och Ewerlöf brukar bland andra Julia Dufvenius, Jonas Malmsjö, Angela Kovács och Magnus Roosmann vara bland de mest lyssnade.

– Man kan nästan gå på storsäljarna på topplistan, de brukar hänga ihop, säger han.

Wangeby börjar dock se ett större inflöde av nya inläsare nu.

– Men det brukar ta väldigt lång tid för många att etablera sig. Samtidigt var Gunilla Leining helt ny för 5–6 år sedan och nu läser hon in väldigt mycket.

Text: Elin Swedenmark/TT