Storytels förlust första halvåret: 189 Mkr – men räknar med stark höst

Momssänkning och prishöjning ska bidra till ökad lönsamhet för Storytel som räknar med över 100 000 nya abonnenter under tredje kvartalet. Delårsrapporten för Q2-2019 avslöjar också att Storytels förlust ökade.

Igår släppte Storytel nyheten att de passerat ”drömgränsen” på en miljon betalande abonnenter. En imponerande resa. Idag kom delårsrapporten som inte är lika munter läsning i alla avseenden.

Att bedöma bolag utifrån kvartalsrapporter är sådant som aktieanalytiker ägnar sig åt. Hur ska man bedöma Storytels nuläge och potential? Ja, det är utan tvekan så att Storytel skulle kunna ha tio gånger så många kunder om ett par år. Men det finns fortfarande risker eftersom bolaget bränner pengar på alla nya marknader där de fortfarande inte är lönsamma.

Omsättningen under andra kvartalet ökade till 402 Mkr (338 Mkr samma period 2018) vilket innebär 787 Mkr (650 Mkr) första halvåret. Men kostnaderna växte snabbare, vilket är fullt naturligt med tanke på alla nya länder som bolaget nu investerar i. Personalkostnaderna ökade med 50 Mkr under första halvåret 2019 jämfört med 2018.

Sammantaget innebär det röda siffror. På EBIDTA-nivå är det -78,6 Mkr (-44 Mkr) för andra kvartalet respektive -146,5 Mkr (-78,9 Mkr). Går man längre ner i resultaträkningen efter räntor och nedskrivningar och andra finansiella intäkter/kostnader så landar förlusten för första halvåret på hela 189 Mkr (118 Mkr).

Nu har Storytel fortfarande pengar på banken. Men prognosen är ändå en förlust på helårsbasis trots att det under tredje kvartalet finns en efterlängtad momseffekt.

Av kvartalsrapporten framgår att Storytel räknar med att den genomsnittliga intäkten per abonnent (ARPU) ska öka från 138 till 154 kronor för den nordiska marknaden, som ett resultat av att momsen sänkts till 6 procent vilket ökat marginalen i Sverige och Finland. På den norska marknaden valde man att sänka priset (från 199 NOK till 179 NOK) när den digitala bokmomsen sänktes till 0 procent.

Den 1 juli höjde Storytel dessutom priset i Nederländerna från 9,99 till 11,99 euro. Så här långt har man inte heller sett någon större negativ effekt i form av att kunder säger upp sina abonnemang. Storytel hoppas att detta ska bidra till att Nederländerna är en lönsam marknad i slutet av året.

Familjeabonnemangen har gått bra, enligt Storytel. Men det finns givetvis en risk för att dessa påverkar ARPU negativt då flera personer delar på samma abonnemang. Här hoppas de istället på en uppsida i form av tilläggstjänsten Ztory.

Läsplattan Storytel Reader har som förväntat resulterat i att de kunder som köpt en platta har läst betydligt mycket mer eböcker än ”vanliga” abonnenter. Men Storytel ser också en positiv effekt i att dessa kunder är mer lojala än övriga. Det beror kanske också på att Storytel Reader blir värdelös utan ett Storytelabonnemang.

Men Storytel tror att det finns ännu mer potential i läsplattan då Jonas Tellander i Youtube-klippet säger ”Vi tror att vi är på väg mot en ny användarupplevelse som kan vara riktigt intressant, men vi behöver ta fram en ny läsplatta som folk vill köpa som är lika het och sexig som de produkter som vissa hårdvarutillverkare inom elektronik är riktigt bra på. Det är något vi arbetar på.” Vilket Daniel Åberg tolkar som ”Målet är alltså en läsplatta som till sin wow-faktor ska sträva mot samma känsla som en flaggskeppsmobil à la ny iPhone ger när man får den i sin hand.” i ett blogginlägg. Kan det komma en ny generation av Storytel Reader redan till jul?

Ett orosmoln är att det första halvåret var svagt för den traditionella Publishingdelen – Norstedts förlagsgrupp i Sverige och People’s Press i Danmark. Men det är lite missvisande eftersom man i rapporten rensat bort intäkterna från digital försäljning inom koncernen, dvs streamingintäkter från Storytel. Norstedts förlagsgrupp ökade därför i själva verket sin försäljning med 7 procent första halvåret och 30 procent av deras intäkter är numera digitala.

”Inbromsningen på den fysiska bokmarknaden resulterar i lägre försäljning. Båda förlagshusen investerar kraftigt i ljudböcker för att ersätta minskad fysisk försäljning med en ökning av digital försäljning”, skriver Storytel i rapporten.

Här finns också en av de saker du ska ta med dig från rapporten. Storytel konstaterar att när det gäller försäljning av pappersböcker är den stora delen av denna nyheter, vilket ger en snabb (andra förlag skulle troligen protestera) återbetalning på investeringar.

”Konsumtionen i streamingtjänster tenderar att vara mer balanserad och en majoritet av konsumtionen är av titlar som inte är utgivna de senaste tolv månaderna, vilket resulterar i längre ledtider för att tjäna tillbaka investeringar i att producera nya böcker. Detta kan skapa utmaningar för förlagshus när fysisk försäljning fortsätter minska och digital försäljning ökar.”

Exklusivt eller icke-exklusivt innehåll

Norstedts förlagshus hoppas dock på ett starkt andra halvår där den sjätte boken i Millennium-serien som släpps nästa vecka ska bli en kassako. Sannolikt både i fysisk och digital form, inte bara i Sverige.

Än mer intressant är det förstås att studera lanseringen av The Outpost, den ryska Storytel Original-satsningen vars lansering skedde med en framgångsrik kampanj med många nya abonnenter i Ryssland. Men den översätts nu och kommer att släppas på engelska, spanska, svenska, polska, danska, finska, turkiska och bulgariska.

Vad skulle hända om exempelvis David Lagercrantz (eller någon annan ännu mer känd författare) som nästa bok skrev en Storytel Original-serie som lanserades exklusivt på alla marknader samtidigt? En berättelse som inte fanns tillgänglig som tryckt bok (förrän senare) och endast på Storytel. Se höstens utgivning av Millennium 6 som ett experiment i den riktningen som tillsammans med erfarenheterna och utfallet av The Outpost kommer att ligga till grund för vilken väg Storytel väljer framöver.

Jonas Tellander säger dock i en kommentar till delårsrapporten att han tror att den absoluta majoriteten av innehållet kommer att vara icke-exklusivt men att det alltid kommer att finnas enstaka titlar som de vill erbjuda sina abonnenter först, typ som Millennium 6. Samtidigt har Storytel ett växande bibliotek av originalserier som inte har släppts till andra streamingtjänster.

Konflikten/förhandlingen med Bonnierförlagen som har inneburit att Storytel under andra kvartalet inte fått några nyheter från Forum, Albert Bonniers och alla andra imprints/förlag inom Bonniers, berörs inte direkt i rapporten. Men utfallet av de förhandlingarna kommer säkerligen att ha effekt på vad som händer med exklusiviteten på ljudböcker och eböcker i svenska streamingtjänster framöver. Kommer Storytel och Bookbeat att betala astronomiska (nåja, de pengarna finns ju inte i bokbranschen men åtminstone sjusiffriga belopp i den svaga svenska kronan) förskott för att övertyga bästsäljande författare att skriva exklusiva avtal?

Eller är det inte en etablerad stjärnförfattare som ska visa vägen till en exklusiv succé, utan en författare som slår igenom enbart i digital form? Precis som att JK Rowling var okänd och ratades av flera förlag som inte förstod hur trollkarlar skulle kunna bli trendigt kanske det är så Storytel ska hitta en global streamingsuccé. Att lyfta en debutant, eller åtminstone en för de allra flesta okänd författare, till stjärnstatus.

Prognosen: 117 500 nya abonnenter juli-sept

För det tredje kvartalet är Storytels prognos att de ska addera 117 500 abonnenter (62 800 i Norden) och 54 700 i resten av världen. Eftersom nästan halva kvartalet är passerat kan man anta att den prognosen är ganska säker och att företaget siktar på att överträffa den.

Storytels egna huvudpunkter under andra kvartalet:

• Ökat streamingintäkterna med 34% från kv2 2018 till 320 (239) MSEK
• Ökat abonnentstocken med 43% från kv2 2018, till i genomsnitt 887,500 (621,200) abonnenter
• Ökat nettoomsättning från kv2 2018 till 402 (338) MSEK
• Resultat per aktie, efter skatt uppgick till -1.20 (-1.25) SEK
• Lanserat i Tyskland, Storytels sjuttonde marknad
• Lanserat Storytels optionsprogram