ANNONS

Boktugg summerar 2017 som bjöd på flera fyrverkerimoment. Nya besöksrekord och mer än tusen nya artiklar. Foto: Fotolia.

The Art of Starting Up – Boktuggs år 2017

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på linkedin
Dela på email

Boktugg är Sveriges bästa bokmagasin 2017. Det och andra spännande höjdpunkter från det senaste året med Boktugg sammanfattar chefredaktör Sölve Dahlgren i denna krönika.

Hur har det gått för Boktugg under 2017? Har det hänt något särskilt det senaste året? Ja, faktiskt en hel del tycker jag.


ANNONS


Sveriges bästa bokmagasin men inte Årets förnyare

Under året har Boktugg nominerats till olika priser. När Mediedagarna i Göteborg, Meg, i samband med Bokmässan skulle utse Årets förnyare så var Boktugg en av de nominerade. Tyvärr kom vi inte med till finalen och därmed vann vi inte heller priset. Men bara att bli omnämnd i ett sammanhang där högprofilerade mediestartups som Kit och Breakit figurerar var kul.


ANNONS


Lite överraskade blev vi däremot när vi sedan faktiskt vann utmärkelsen som Sveriges bästa bokmagasin 2017 eftersom det var Gourmand Awards, populärt kallat kokboks-VM i Kina, som utsåg Boktugg till vinnare i denna kategori.

Hemsidan har gått från 6 700 till 57 000 unika besökare på ett år

Under det senaste året har vi växlat upp vår nyhetsrapportering. Eller egentligen började vi satsa hårdare redan under sommaren 2016 och hela hösten kämpade vi på utan att det för den skull innebar att alla läste Boktugg. Vi ökade procentuellt mycket men från låga nivåer. Men under 2017 har vi förstås märkt att alla nyhetsartiklar ger resultat. Att Boktugg är först med många nyheter och skriver om saker som andra medier inte plockar upp. Samtidigt som fler och fler faktiskt upptäcker sajten och tipsar sina vänner. Eftersom vi själva hela tiden höjer kraven så glömmer vi ibland bort vilken resa vi faktiskt har gjort. Strax före jul roade jag mig med kolla statistiken de senaste 30 dagarna och jämföra med exakt samma period förra året:
22 nov-21 dec 2016: 6 745 unika* besökare
22 nov-21 dec 2017: 57 266 unika besökare

Så vad är ”unika besökare” egentligen? Ja, den korrekta termen är snarare unika webbläsare. Det innebär alltså att det inte är 57 000 personer som besökt sajten eftersom en del av dessa har besökt oss både från sin laptop och sin mobiltelefon. Beroende på vem du frågar så ska man dela siffran med 1,5-2. Så att det kanske handlar om 25 000-38 000 personer som läst Boktugg de senaste 30 dagarna.

Vi gjorde en liten gif-animation som visar utvecklingen ännu mer visuellt:

Boktuggs utveckling november 2016 till december 2017.

Nyhetsbrevet har gått från 630 till 4445 prenumeranter på ett år

Varje vecka skickar Boktugg ut ett nyhetsbrev. Det började vi med 2016 och antalet prenumeranter har växt för varje vecka. Ibland bara med några enstaka och ibland med mer än hundra nya. Ju större listan blir, desto fler avanmälningar får man. Det hör till. Så om det försvinner 5 eller 10 prenumeranter efter ett utskick behöver man få lika många nya bara för att behålla storleken. För att ge det lite perspektiv så är det läge att jämföra de sista nyhetsbreven före jul 2016 och 2017.
Den 23 december 2016 skickades Boktugg #15 ut till 630 prenumeranter.
Den 22 december 2017 skickades Boktugg #63 ut till 4445 prenumeranter.
När man jämför de siffrorna är det en rätt imponerande tillväxt.

Utvecklingen av annonsförsäljningen

Så hur ska Boktugg egentligen betala räkningarna? Den frågan har jag fått flera gånger det senaste året och svaret är givetvis – till en stor del med annonsintäkter. Med den räckvidd vi nu erbjuder i rätt målgrupper så förväntar vi oss självklart att förlagen upptäcker detta under 2018 och i ännu högre grad använder Boktugg för att marknadsföra sina nya böcker. Eller gör som många redan gjort: annonserar efter nya medarbetare till sina förlag, bokhandlar, bibliotek eller vilka som nu kan tänkas leta folk i bokbranschen.

Över 1 000 artiklar har vi publicerat

Om du tycker att det kommer väldigt mycket artiklar på Boktugg.se så är det inte bara en känsla utan ett faktum. Strax före jul gick jag in och tittade på hur många artiklar vi publicerat varje månad under 2017 och räknade sedan ihop alla tolv månaderna.

Summan blir att över 1 000 artiklar har publicerats på Boktugg under 2017. En siffra som jag räknar med att vi kommer att överträffa under 2018. Däremot ska vi inte öka den radikalt, det är en rätt lagom nivå med ett par artiklar per dag. Vi ska jobba vidare på mixen av snabba nyheter, längre reportage och intervjuer samt analyser och krönikor.

Vi skrev ett manifest

Alla företag måste drivas av ett syfte, en anledning till att stiga upp varje morgon och gå till jobbet med en drivkraft. Ett tydligt mål som man strävar mot. När min kollega Conny började tidigare i höst så fick vi idén att skriva ett manifest för Boktugg.

Här kan du läsa vårt manifest om du inte redan gjort det. Projektet för 2018 är att pryda en av väggarna på kontoret med dessa inspirerande meningar för att påminna oss om dem varje dag.

Hur man bygger en betalvägg

Går det att ta betalt för innehåll på nätet eller har vi skämt bort läsarna med gratismaterial? Dagstidningarna reser just nu sina betalväggar allt högre och bredare runt sitt innehåll. Oavsett om du surfar in på Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter, Göteborgsposten eller någon mindre lokaltidning så möts du allt oftare av betalväggar som säger ”Detta är en låst artikel” eller ”Detta är en del av vårt premiuminnehåll” varpå du uppmanas att betala 1 krona för första månaden och därefter 99 kronor i månaden för att få läsa.

Som journalist är jag kluven till det här. Å ena sidan är det en självklarhet att man ska ta betalt för resultatet av det journalistiska arbetet. Det är inte gratis att fylla en nyhetssajt med innehåll eftersom reportrar, fotografer och redaktörer vill ha lön. Å andra sidan är det problematiskt eftersom en del av innehållet som kallas premium redan finns på andra håll. Gratis. Det går snabbt att googla till källan som inte sällan är en annan tidning, TT eller rentav ett pressmeddelande.

Därför tror jag inte riktigt att det går att ta betalt för nyheter. Jag tror också att det finns ett värde i att erbjuda samhällsinformation eller som för Boktuggs del att ta med läsarna bakom kulisserna och erbjuda både nyheter, reportage och analyser. Vi hoppas att detta lockar många tillfälliga besökare som kanske blir permanenta läsare. Vi hoppas att dessa läsare är intressanta för annonsörer, både via banners och sponsrade artiklar (även kallat native content på reklambyråsvenska).

Ska man ha en betalvägg så måste materialet som finns bakom denna vägg vara bättre än en genomsnittlig artikel på en svensk dagstidning. Exempelvis i form av en tidning som erbjuder en översikt du inte får på webben. Att kunna bläddra från första till sista sidan och känna att du är klar och har fått koll. Något som är svårt att få i det flöde som en nyhetssajt erbjuder, där du scrollar och klickar hit och dit.

Det är här som Boktugg Insider kommer in i bilden. Vi har börjat beta-testa och under 2018 kommer vi att rulla ut det på allvar och känna oss fram. Det blir inte en traditionell betalvägg utan en port till något extra. Avgiften kommer att finansiera både detta innehåll och hjälpa till att stötta den öppna delen.

Finansiera en nyhetssajt

Hur finansierar man en nyhetssajt innan den går med vinst? Ja, genom att låna och genom att investera kapital. Så är det i de allra flesta branscher. Alla förlag är väl medvetna om att de investerar i ett manus genom att bekosta utgivningens alla steg, från (oftast ett litet) förskott till författaren och vidare till redaktörer, korrekturläsare och formgivare och alla kostnader kring produktion av tryckta böcker, eboksfiler, ljudboksinläsningar och mycket mer. Långt senare hoppas man kunna tjäna pengar på försäljningen.

På samma sätt har Boktugg investerat i webbplattformen och det innehåll (1 000 artiklar under 2017 är inte gratis) som vi byggt upp. Under 2018 är det dags att förvandla detta till större intäkter än idag. Nu är det dags att bli lönsamma.

Var ska vi tjäna pengar?

Mycket av det som vi ska tjäna våra pengar på finns redan synligt. Vi har flera bannerformat för annonsering i och runt våra artiklar på sajten. Vi erbjuder två format för sponsrade artiklar: Boktips och Debutantartiklar. Dessutom har vi affiliate-länkar till nätbokhandlare kopplade till böcker vi nämner i artiklar. Många bäckar små.

Under 2018 kompletteras dessa med våra digitala tidningar som Rookie i utbudet på Boktugg Insider. Där ska vi alltså ta betalt av läsarna och få intäkter i form av månadsavgifter men även lösnummerförsäljning.

Längre fram finns förstås ännu fler intäktsben som vi kan addera, men det gäller att ta ett steg i taget eftersom vi inte har en stor riskkapitalist eller ett globalt mediebolag i ryggen. Boktugg är fortfarande utmanaren bland de få tidningar som bevakar bokbranschen på allvar.

Under 2017 har vi gjort en rejäl resa. Men det här är bara början och jag hoppas att just du vill vara med på den fortsatta resan.

❤️ Tack för att du läste ända hit. Hoppas att läsupplevelsen var positiv. Som du märkte slapp du betalvägg. Om du har möjlighet får du jättegärna bli Supporter (1 kr/dag) och stötta Boktugg så kan vi fortsätta skriva om böcker och bokbranschen. Det går även att swisha en tjuga eller mer till 123-483 18 71.
(Om du redan är Supporter – tack!)

Sölve Dahlgren

Sölve Dahlgren

Sölve Dahlgren är journalist sedan 25 år tillbaka och författare till nio böcker. VD och chefredaktör för Boktugg.

solve@boktugg.se

Lär dig bokbranschen på 5 minuter

Få vårt nyhetsbrev, måndag och fredag. Håll dig uppdaterad om trender och nyheter. Och få lite boktips. Gör som över 8000 andra.

SPONSRAT INNEHÅLL

Sveriges glömda historia, Väringasagan

I slutet på 970 lämnade flertalet män Svitjod, senare kallat Svearike, för att slåss för Vladimir, mot sin bror Jaropolk. Utsikterna för seger var stor. Vladimir hade fler krigare från Norden.

Vladimir var ättling till Rurik, den nordiska fursten över landet Rus, som regerat landet sedan ca 850.

”Vladimirs nordiska krigare, var de verkligen skillnaden mellan seger och förlust?”

”Ja” säger Leif Selander, författare till Väringasagan. ” På den tiden var de nordiska krigarna överlägsna allt motstånd. Nordmännen var fostrade sedan barnsben till krigare, något som inte fienden var.”

Efter att ha uppfyllt sitt löfte Vladimir, fortsatte nordmännen till Miklagård för att hjälpa den Romerska kejsaren mot generaler som gått över till fienden.

Segern över dem gjorde att nordmännen fick bilda Väringagardet. Ett livvaktsgarde som bestod till Romarrikets fall 1453.

”Livvakt och elitgarde i dåtidens främsta civilisation”, avslutar Leif. ”Det är stort. Då var Konstantinopel det absolut mäktigaste riket.”

(...) Läs hela artikeln »