Högskolestiftelser : en ny verksamhet för ökad handlingsfrihet. Ds 2013:49
| Serie | Departementsserie 2013 |
|---|---|
| Författare | |
| Förlag | Norstedts Juridik |
| Genre | Juridik |
| Format | Häftad |
| Språk | Svenska |
| Antal sidor | 136 |
| Vikt | 0 |
| Utgiven | 2013-07-03 |
| SAB | Oe-c |
| ISBN | 9789138239896 |
TILLFÄLLIGT SLUT. TRYCKS TILL. BESTÄLLNINGAR TAS EMOT OCH LEVERANS SKER SÅ SNART LEVERANS KOMMER FRÅN TRYCKERIET (månadsskifte aug/sept).
Universitet och högskolor är globala aktörer och i den allt hårdare konkurrensen krävs det snabbfotade och handlingskraftiga lärosäten. Det är idag exempelvis svårt för ett svenskt statligt lärosäte att bedriva verksamhet utomlands. Ett annat problem för statliga lärosäten är att många av EU:s forskningsprojekt kräver delägande i konsortier. Myndighetsformen är inte tillräckligt flexibla för att tillmötes gå sådana behov.
Genom att införa en ny särskild stiftelseform, högskolestiftelser, ges lärosäten större handlingsfrihet. En högskolestiftelse är en egen juridisk person som kan ingå avtal på samma sätt som andra juridiska personer. En högskolestiftelse kan dessutom utan begränsningar ta emot och förvalta donationer, äga bolag samt bygga upp egna ekonomiska medel och andra tillgångar.
Enligt förslaget kommer högskolestiftelser fortsatt ha finansiering av staten och därmed krav från staten att säkerställa att de statliga medlen används effektivt och för avsedda ändamål som riksdag och regering beslutar.Stiftelseformen finns redan som verksamhetsform för lärosätena i Sverige. Staten bildade år 1994 två större enskilda utbildningsanordnare, Stiftelsen Chalmers tekniska högskola och Stiftelsen Högskolan i Jönköping, som drivs genom en kombination av stiftelse och aktiebolag, s.k. stiftelsehögskola. För att nu kunna bilda nya stiftelser för statliga lärosäten krävs en ändring av 1996 års stiftelselag.
Studenters rättssäkerhet ska väsentligen förbli likvärdig efter en ombildning till en högskolestiftelse. Eftersom detta är en utgångspunkt föreslås att motsvarande bestämmelser om bl.a. studentinflytande och studentrepresentation som gäller för statliga universitet och högskolor, ska gälla för högskolestiftelserna.
Universitet och högskolor är globala aktörer och i den allt hårdare konkurrensen krävs det snabbfotade och handlingskraftiga lärosäten. Det är idag exempelvis svårt för ett svenskt statligt lärosäte att bedriva verksamhet utomlands. Ett annat problem för statliga lärosäten är att många av EU:s forskningsprojekt kräver delägande i konsortier. Myndighetsformen är inte tillräckligt flexibla för att tillmötes gå sådana behov.
Genom att införa en ny särskild stiftelseform, högskolestiftelser, ges lärosäten större handlingsfrihet. En högskolestiftelse är en egen juridisk person som kan ingå avtal på samma sätt som andra juridiska personer. En högskolestiftelse kan dessutom utan begränsningar ta emot och förvalta donationer, äga bolag samt bygga upp egna ekonomiska medel och andra tillgångar.
Enligt förslaget kommer högskolestiftelser fortsatt ha finansiering av staten och därmed krav från staten att säkerställa att de statliga medlen används effektivt och för avsedda ändamål som riksdag och regering beslutar.Stiftelseformen finns redan som verksamhetsform för lärosätena i Sverige. Staten bildade år 1994 två större enskilda utbildningsanordnare, Stiftelsen Chalmers tekniska högskola och Stiftelsen Högskolan i Jönköping, som drivs genom en kombination av stiftelse och aktiebolag, s.k. stiftelsehögskola. För att nu kunna bilda nya stiftelser för statliga lärosäten krävs en ändring av 1996 års stiftelselag.
Studenters rättssäkerhet ska väsentligen förbli likvärdig efter en ombildning till en högskolestiftelse. Eftersom detta är en utgångspunkt föreslås att motsvarande bestämmelser om bl.a. studentinflytande och studentrepresentation som gäller för statliga universitet och högskolor, ska gälla för högskolestiftelserna.
