På spaning efter livets ursprung

Vi gör en hisnande resa, som följer de senaste vetenskapliga rönen, till livets uppkomst. Resan fortsätter till våra grannplaneter och deras månar för att sedan fortsätta ut mot fjärran solsystem och galaxer ... frågan är om den någonsin tar slut.

De flesta människor har ett behov av att söka sina rötter. Detta kan göras på många olika vis, exempelvis genom släktforskning. Men vi får sällan någon djupare kunskap och ofta kommer vi inte längre än till sjuttonhundratalet. Arkeologerna kan nå betydligt längre och berätta något om hur våra förfäder levde under järn-, brons- och stenåldern. Paleontologerna kan, genom att studera fossila avlagringar, följa hur nästan alla slags levande organismer har utvecklats. Människan förvandlas då till ett djur bland andra.

Nya vetenskapliga analysmetoder har lett till att paleontologerna har fått en ganska god bild av hur livet på jorden har utvecklats. Man kan till exempel berätta om hur dinosauriernas utdöende efter ett våldsamt asteroidnedslag för 65 miljoner år sedan var en förutsättning för att däggdjuren skulle förändras från små, skygga nattdjur till allt mångsidigare och intelligentare djur som skulle erövra jorden.

Boken tar oss med på en färd till livets början och försöker foga samman ny kunskap till något helt och fattbart. Vi får även en inblick i hur kontinenternas rörlighet och ständigt pågående geologiska aktivitet har varit avgörande för hur livet utvecklats och är främsta orsaken till varför klimatet har pendlat mellan tropisk värme långt uppe i norr till mäktiga inlandsisar ner mot Medelhavet.
Resan fortsätter till tiden före livet på jorden eftersom fysikerna och kemisterna kan glänta på porten in i mikrokosmos (atomernas värld) där atomstrukturen låter oss läsa vidare i livets bok tills allt upplöses och det ofattbart lilla tar vid. Men detta mikrokosmos har, som den nyligen startade acceleratorn LHC i Cern kanske kan visa, antagligen ett ursprung som är gemensamt för hela universum. Vår resa fortsätter därför till våra grannplaneter och deras månar, som faktiskt kan hysa liv i någon mening. Därefter tar den avstamp ut mot fjärran solsystem och galaxer ... frågan är om den någonsin tar slut.