Jorden runt i bokbranschen: Dyr ljudbokskatalog, breddade bokhandlar och filmatiseringens synergier

Miljardaffärer med ljudbokskataloger sätter nya värderingsrekord, bokhandlar i Japan söker nya vägar till lönsamhet bortom själva boken, samt den starka synergin när filmatiseringar ger nytt liv åt litteraturen. Veckans Jorden runt i bokbranschen ger dig globala insikter.

Förlagsanalytikern Carlo Carrenho ger oss ännu en genomgång av rubrikerna från den internationella bokbranschen. Ursprungligen publicerad på Publishing Perspectives.

Om Podium är värt 400 miljoner dollar – vad är då högsta pallplatsen värd?

Publishers Weekly rapporterar att det ljudboksinriktade förlaget Podium Entertainment har köpts från Presidio Investors av riskkapitalbolagen Flexpoint Ford och Shamrock Capital, medan GoldState Music tar en minoritetspost. Villkoren har inte offentliggjorts, men The Wall Street Journal värderade affären till mer än 400 miljoner dollar (cirka 4 miljarder kronor). Podium, som först uppmärksammades för att ha producerat ljudboken av Andy Weirs egenutgivna The Martian, har i dag en katalog på mer än 15 000 titlar, till stor del genrelitteratur och böcker från oberoende författare, och har breddat sig till e-böcker och tryckta böcker. Publishers Weekly påminner också om att när H.I.G. Capital och Francisco Partners 2023 köpte RBmedia, världens största ljudboksförlag, från KKR för en uppgiven summa på över 1 miljard dollar (cirka 9,9 miljarder kronor), omfattade katalogen omkring 66 000 titlar. RBmedia har sedan dess vuxit till mer än 110 000 titlar.

Det är intressant att fundera på om Podium i stället hade kunnat hamna hos RBmedia. Ljudboksjätten har konsoliderat branschen genom att köpa bolag som Dreamscape i USA och, på senare tid, Boldwood Books i Storbritannien – det senare ett steg bortom renodlat ljud, in i mer traditionell tryckt och digital utgivning. Podium hade därför kunnat framstå som en naturlig pusselbit i koncernens fortsatta arbete med att slå samman verksamheter och nå stordriftsfördelar. Men det finns en annan spännande jämförelse här. Om de uppgivna köpesummorna stämmer landar värderingen av Podium på ungefär 26 700 dollar (cirka 264 000 kronor) per titel. När RBmedia bytte ägare 2023 för en uppgiven summa på över 1 miljard dollar, med omkring 66 000 titlar, låg motsvarande siffra på cirka 15 200 dollar (cirka 150 000 kronor). Mätt med den mycket grova måttstocken har det underförstådda värdet per titel stigit med mer än 70 procent. Alla kataloger är förstås inte likvärdiga: titlarna skiljer sig enormt i längd, rättigheter, kommersiell potential och intäkter. Ändå är jämförelsen slående – och den väcker oundvikligen frågan vad RBmedia kan vara värt nästa gång bolaget byter ägare.

Fasta priser? Polen vill sätta tak för rabatterna också

Rynek Książki rapporterar att Polen går vidare med ett förslag till lag om skydd för bokmarknaden efter månader av remissarbete. Utkastet skulle införa ett enhetligt bokpris och sätta ett tak på 45 procent för grossisternas rabatter. Enligt det polska kulturministeriet skulle det fasta priset gälla i tolv månader efter att en bok kommit ut på marknaden. Förslaget skulle också fastställa en minimiersättning på 10 procent av cirkapriset för författare och 3 procent för översättare när avtalen baseras på cirkapriset, samt införa automatiserad försäljningsrapportering. Lagen skulle omfatta tryckta böcker, e-böcker och ljudböcker, med undantag från rabattaket för bibliotek och andra institutioner samt för vissa bokmässor som pågår flera dagar.

Det som gör det polska förslaget särskilt intressant är att det inte bara tar sikte på priset som konsumenten betalar, utan också på villkoren längre upp i leveranskedjan. Lagar om fasta bokpriser begränsar traditionellt rabatterna i detaljhandeln, men oberoende bokhandlar kan ändå hamna i underläge när stora kedjor och e-handlare använder sin köpkraft för att förhandla fram betydligt bättre villkor. Polens föreslagna tak på 45 procent för rabatterna i grossistledet försöker råda bot på just den obalansen och gör konkurrensen mer rättvis redan innan boken når konsumenten. Därmed är förslagets B2B-del minst lika intressant som själva det fasta konsumentpriset.

När marknaden halkar håller Gallimards backlist emot

Madrigall, Frankrikes tredje största förlagsgrupp och ägare till anrika Éditions Gallimard och flera andra förlag, ökade omsättningen med 8 procent 2025, samtidigt som den franska marknaden backade med 1,5 procent. I en intervju med Livres Hebdo betonar koncernens ordförande Antoine Gallimard, barnbarn till Éditions Gallimards grundare Gaston Gallimard, katalogens fortsatta styrka: på Éditions Gallimard står backlisten för 56 procent av verksamheten 2026. Han ifrågasätter också bilden av att bästsäljarna dominerar den franska marknaden i stort och påpekar att de 20 mest sålda titlarna bara står för 4 procent av försäljningen, topp 100 för 7 procent och topp 1 000 för 20 procent. Mer än hälften av Madrigalls försäljning går via bokhandeln, och de tio bokhandlar som Gallimard driver omsätter mer än 42 miljoner euro (cirka 474 miljoner kronor) om året. Gallimard tillbakavisar också påståendena om att Madrigall ger stora kedjor eller nätbokhandlar bättre rabatter än oberoende bokhandlar.

Det finns något betryggande i de här siffrorna. I en tid när förlagsbranschen kan verka upptagen av att hitta nästa kommersiella trend påminner Gallimard om att den gammaldags modellen – att bygga en katalog av böcker och idéer med bestående värde – fortfarande kan löna sig. Visst är det få förlag som haft förmånen att ge ut så många enastående författare och bygga upp en katalog som Gallimards. Ändå är styrkan i backlisten ett övertygande argument för att tänka långsiktigt kring förvärv snarare än att jaga nästa bästsäljare. Och kanske lika uppmuntrande är Gallimards besked att oberoende bokhandlar kan få villkor som är jämförbara med de stora kedjornas och nätbokhandlarnas. Uppfriskande traditionellt, kanske – men uppenbarligen fortfarande mycket goda affärer.

PRH satsar på Brasiliens ljudboksmarknad

Ljudboksproduktionen på Companhia das Letras, som ingår i Penguin Random House, har ökat dramatiskt i takt med att den brasilianska ljudmarknaden växer. Antonio Hermida, som ansvarar för förlagets digitala produkter, säger till PublishNews att konsumtionen och intäkterna har ökat stadigt i sju eller åtta år, först drivet av Storytel och Bookwire och på senare tid påskyndat av Audibles inträde. Förlagets produktionssiffror visar hur stor tillväxten är: antalet producerade ljudboksomslag har ökat från omkring 100 om året till nästan 100 i månaden, medan antalet produktionsrelaterade utbetalningar har gått från ungefär 10 till 200 per månad. Companhia das Letras ger också ut fler titlar som ljudbok samtidigt med den tryckta utgåvan och gräver djupare i sin backlist. I ett slående exempel började en titel som inte sålt ett enda exemplar på två år att sälja igen när ljudboken kom ut.

Produktionssiffrorna ger ytterligare en glimt av den enorma potentialen på den brasilianska ljudboksmarknaden – en potential som den officiella statistiken fortfarande har svårt att fånga. Den brasilianska branschstatistiken är i stor utsträckning uppbyggd kring den tryckta bokens affärsmodeller, en del av ljudintäkterna redovisas inte som vanlig bokförsäljning hos förlagen, och streaming är svårare att mäta. Därför är det en uppmuntrande signal att ett bolag av Penguin Random Houses storlek kraftigt ökar sina ljudsatsningar i Brasilien. Audible har redan gett marknaden en rejäl skjuts, och ytterligare en potentiellt viktig katalysator väntar: Spotify har ännu inte lanserat sitt ljudbokserbjudande i Brasilien. De lokala ljudboksförlagen följer utvecklingen noga, i hopp om att lanseringen kan lyfta marknaden till en ny nivå.

Amazons diet för indieförfattare: bara två böcker i veckan

The Bookseller rapporterar att Amazon kraftigt har minskat antalet nya titlar som användarna kan ladda upp via Kindle Direct Publishing och sänkt veckogränsen från tio till två per format. Begränsningen gäller separat för Kindle-e-böcker, pocketböcker och inbundna böcker, och för alla KDP-användare, oavsett hur böckerna har skapats. Amazon uppger att förändringen görs i samband med att bolaget ser över sina regler och skyddsmekanismer mot bakgrund av förändringar inom tekniken och förlagsvärlden, men vill inte säga om AI-genererat innehåll ligger bakom beslutet.

Amazon säger det kanske inte, men det är svårt att tänka sig att floden av AI-genererat innehåll inte har något med beslutet att göra. Och det spelar roll bortom e-böckerna, eftersom KDP också omfattar print-on-demand i form av pocketböcker och inbundna böcker. Amazon tog förr till och med in vissa POD-titlar i sitt eget lager för snabbare leverans, en praxis som blir allt svårare att föreställa sig när volymen av nya titlar växer. Samtidigt förändrar AI inte bara den kreativa sidan av förlagsarbetet utan hela produktionsprocessen: tekniken kan skriva manuset, hjälpa till att skapa omslaget och automatisera mycket av det som krävs för att få ut en bok till försäljning. Tanken på en bok som når Amazons katalog utan någon mänsklig inblandning är därför inte längre långsökt. I det ljuset är begränsningen av uppladdningar knappast förvånande – kanske till och med oundviklig när tekniken gör bokproduktion i princip oändligt skalbar.

Scholastics mest underhållande siffra

Publishers Weekly rapporterar att Scholastic står fast vid sin prognos om en omsättningstillväxt på 2–4 procent för helåret, trots att försäljningen föll med 4 procent under första kvartalet. Vd:n Peter Warwick räknar med ett ”extremt starkt” andra kvartal och pekar på Back to Hogwarts-kampanjen kopplad till HBO:s nya Harry Potter-serie och den väntade försäljningen av Suzanne Collins ”Sunrise on the Reaping” efter filmpremiären. Försäljningen via bokmässor minskade med 3 procent och försäljningen av allmänlitteratur med 4 procent, medan kompletterande läromedel backade med 24 procent. Underhållningsdivisionen stack ut med en intäktsökning på 48 procent till 20,1 miljoner dollar (cirka 199 miljoner kronor), medan de internationella intäkterna ökade med 2 procent.

Scholastic kan förstås räkna med att Harry Potter och Hungerspelen hjälper till att leverera ett betydligt starkare år än vad första kvartalet antyder. Men den kanske mest intressanta siffran här är tillväxten på 48 procent för underhållningsdivisionen, som utvecklar, producerar och distribuerar film- och tv-innehåll och dessutom har intäkter från licensiering och konsumentprodukter. Medan Scholastics bokverksamheter backade under kvartalet rörde sig den här delen av bolaget kraftigt i motsatt riktning – en bra illustration av hur värdefulla förlagens immateriella rättigheter kan bli bortom själva boken. Lägg därtill nya utgivningar kopplade till Harry Potter och Hungerspelen, så har Scholastic goda skäl för sin optimism.

Japans bokhandlar tänker utanför boken

Den sammanlagda vinsten för 304 japanska bokhandelsföretag uppgick till 4 miljarder yen (cirka 251 miljoner kronor) räkenskapsåret 2025, vilket är 4,6 gånger så mycket som året innan, medan omsättningen bara steg med 2 procent till 612,1 miljarder yen (cirka 38,5 miljarder kronor). Det visar data från Tokyo Shoko Research som rapporteras av Nikkei. Den kraftiga vinstökningen speglar dock ingen bred återhämtning: vinsterna var koncentrerade till större företag med betydande försäljning till företagskunder och till bokhandlare som har breddat sig till exempelvis kaféer och andra varor. Bara 13 procent av de undersökta företagen ökade både omsättning och vinst, och för tolfte året i rad stängde fler bokhandlar än det öppnades nya. Business Insider Japan lyfter fram Coach & Four, en kedja med tio butiker som kombinerar böcker med pappersvaror, kaféer, mat och andra produkter – allt drivet i egen regi i stället för att hyras ut till andra aktörer. Kedjans omsättning ökade från 14,14 miljarder yen (cirka 888 miljoner kronor) 2021 till 15,83 miljarder yen (cirka 995 miljoner kronor) 2025. I den stora butiken i Wakabadai i Tokyo ligger bokförsäljningen i stort sett still, medan mat och kapselleksaker växer.

De japanska siffrorna bekräftar något som blir allt tydligare inom bokhandeln: överlevnad kräver differentiering. Branschen redovisar kanske kraftigt högre vinster totalt sett, men ökningen drivs oproportionerligt av större och mer diversifierade aktörer. Coach & Four är särskilt intressant eftersom kedjan behandlar kaféer, mat och andra produkter som en del av den egna verksamheten i stället för att bara hyra ut ytor till tredje part. Det är lätt att beklaga att andra varor än böcker tar över bokhandelns yta. Men det klokare perspektivet är kanske att de varorna hjälper till att hålla böckerna kvar på hyllorna. I Japan och på andra håll behöver bokhandlarna i allt högre grad tänka utanför ramarna.

Bokbranschen, möt filmen. Filmen, möt bokbranschen.

En rysk undersökning från VK Video och Litres visar att 77 procent av de tillfrågade blir intresserade av en bok efter att ha sett filmatiseringen, och att 65 procent av dem sedan läser eller lyssnar på boken, enligt Knizhnaya Industriya. Undersökningen, som omfattade mer än 1 500 användare av VK och Litres, visade också att 44 procent föredrar att läsa boken innan de ser filmatiseringen. Just den starka kopplingen mellan bok och skärm försöker ett nytt brittiskt initiativ dra nytta av. The Bookseller rapporterar att Netflix samarbetar med British Library för att skänka samlingar av böckerna bakom sina filmatiseringar till 100 folkbibliotek via bibliotekets Living Knowledge Network, tillsammans med tillhörande evenemang. Netflix finansierar också British Librarys arbete med att bevara litterära samlingar och arkiv och har skapat samlingen ”Watch Your Favourite Books” på sin plattform.

Bokbranschen skulle kunna göra mer för att dra nytta av sin naturliga publiköverlappning med andra kreativa branscher. Läsare och tittare gör redan de kopplingarna själva: den ryska undersökningen visar hur lätt människor rör sig från en filmatisering till boken bakom den. Möjligheten ligger i att göra den resan enklare och mer synlig. Hur ofta ser man till exempel reklam för en bok på bio innan huvudfilmen börjar? Nästan aldrig. Därför är initiativet från Netflix och British Library så välkommet. Det tar fasta på en publikkoppling som redan finns och bygger aktivt vidare på den. Bokbranschen, filmen och tv har mycket att vinna på att bygga fler sådana broar.

Vad mer som fångat mitt öga …

En lyssnande man. Män står för mer än hälften av ljudbokslyssnandet på Spotify i Sverige, trots att de överlag läser böcker mer sällan än kvinnor. I Boktugg.

En Washingtonsoppa. Archipelago Books ger äntligen ut den första nordamerikanska engelskspråkiga utgåvan av Quinos Mafalda, med en andra volym den 1 december. I Publishers Weekly.

En tequilamonter. Mexiko återvänder till Frankfurt med en privatfinansierad samlingsmonter som samordnas av Lecturable och samlar 44 medutställare. I PublishNews Spain.

En blodig bro. Ljudboksserien Blod över Öresund, som skapats av en dansk och en svensk kriminalförfattare som ett gemensamt tvåspråkigt projekt, har redan tagit sig in på topp 10 på svenska plattformar. Enligt Gyldendal Astra på LinkedIn.

Ett metadatasnack. Tyska MVB integrerar Snackz AI-verktyg i sitt system för att generera klassificeringar, nyckelord och SEO-texter utifrån manus eller bokförslag. I Börsenblatt.

En polsk háček. ElredoVoice gör 20 Harlequin-titlar från HarperCollins Polska till tjeckiska ljudböcker med hjälp av AI-stödd produktion. Publicerat på LinkedIn.

En läsande sko. Pan Macmillan, Spotify och HYPHNT har lanserat barngympaskor för 79 pund (cirka 1 040 kronor) som med hjälp av NFC öppnar ljudböcker på Spotify när man håller en mobil mot dem. I The Bookseller.

Kolumnens skribent var i ett annat liv förläggare på den brasilianska förlagsgruppen Ediouro, som gav ut Antoine de Saint-Exupérys ”Lille prinsen”. När boken närmade sig att bli upphovsrättsfri i Brasilien krävde rättighetsfrågan att man förstod dess ovanliga upphovsrättsliga situation i Frankrike. Andra världskriget hade redan förlängt det franska skyddet, men författare som officiellt erkänts som ”döda för Frankrike” fick ytterligare 30 år. Eftersom Saint-Exupéry försvann under ett krigsuppdrag var frågan: hade han dött för Frankrike?

Efter obesvarade mejl till Gallimard blev en tjänsteresa till Barcelona en förevändning för en avstickare till Paris en måndagsmorgon, med ett enda uppdrag: att ta reda på om Saint-Exupéry hade dött pour la France. Besöket innebar också att njuta av Gallimards trädgård i Saint-Germain-des-Prés och känna tyngden – och glädjen – i en katalog full av enastående författare. Och jo, han fick svar: Saint-Exupéry hade officiellt dött för Frankrike.

Kolumnens skribent tycker att varje biobiljett till en film baserad på en bok borde fungera som en rabattcheck för just den boken i en närliggande bokhandel. Från duk till hylla, med en liten morot.