Bok stoppas i AI-skandal – så skyddar förlagen sig

En AI-skandal har fått det norska storförlaget Cappelen Damm att dra tillbaka den nyutgivna fackboken ”Lise vs Gianni” av Niels Røine. Skulle det kunna hända även i Sverige? ”Man kan aldrig vaccinera sig fullt ut”, säger Daniel Sandström på Bonnierförlagen.

Den norska boken, som skildrar maktkampen mellan den norska fotbollschefen Lise Klaveness och Fifa-presidenten Gianni Infantino, har stoppats sedan NRK avslöjat att boken innehåller en mängd uppenbara spår av AI.

Bland annat har författaren glömt att radera en direkt replik från en chattbot: ”Självklart – här får du texten…”, står det i löpande text. AI-modellens interna anteckningar har även lämnats kvar, och texten innehåller över 30 overifierbara citat från kända fotbollsprofiler.

Märkligt

Daniel Sandström, litterär chef på Bonnierförlagen, kan inte erinra sig att något liknande har hänt i den svenska förlagsvärlden, och tycker det är märkligt att förläggare och redaktör inte upptäckt den norska fadäsen innan boken gick till tryck.

– Allt redaktionellt arbete bygger ju på att man har en gedigen process i antagning och redigering. AI innebär inte den första risken för fusk eller missbruk – den har alltid funnits när det gäller exempelvis plagiat. Oavsett vilken risk som föreligger så hoppas man att den redaktionella processen fångar upp sådant som skulle kännas onormalt, säger han.

Sandström understryker att det är svårt att helgardera sig mot AI-fusk:

– Man kan aldrig vaccinera sig fullt ut. Om någon väljer att fuska på något sätt så är det väldigt svårt att komma på det. Man kan bara möta det med en så gedigen process som möjligt, säger han.

Norstedts förlagschef Håkan Bravinger tvivlar inte på att förlaget får in manus där AI har använts på olika sätt. Han tycker dock inte att man ska luta sig alltför tungt mot de tekniska verktyg som finns för att upptäcka dem.

”För oss är den viktigare frågan fortfarande: finns här en författare, en blick, en nödvändighet, en egen litterär röst? Och om det är något AI är uselt på så är det originalitet”, skriver han till TT.

Flera metoder

Enligt Tobias Regnell, chefredaktör på tidningen Skriva, använder man flera metoder för att upptäcka AI-skrivna manus som kommer in till tidningens novelltävling.

Dels använder man just AI för att säkerställa att vinnarbidragen skrivits av en människa, men gör också en kontroll med författaren.

”Det är naturligtvis en kraftfull varningssignal om de vinnare vi intervjuar eller pratar med inte förmår redogöra för textens tillkomstprocess och tankarna bakom texten”, skriver han till TT.

Text: Sara Haldert/TT

Fakta: AI och litteraturen

Den japanska författaren Rie Qudan tilldelades 2024 det prestigefyllda Akutagawapriset för sin roman ”Tokyo-to Dojo-to”. Den utspelar sig i en futuristisk värld där AI ständigt är närvarande, och Qudan använde generativ AI för att skriva de textpartier där just AI-karaktärer eller AI-system talar i boken.

*

Den kanadensiske författaren och kulturjournalisten Stephen Marche ville med sin pusseldeckare ”The death of an author” (2023) testa de tekniska gränserna för AI. Han använde en rad olika AI-verktyg för att skriva boken.

*

Journalisten och författaren Vauhini Vara använde GPT-3 för att skriva essän ”Ghosts” (2021) om sin systers död i cancer. Genom att mata in korta meningar om systerns död i en AI-modell lät hon algoritmen fortsätta texten – ett sätt att bryta igenom sin egen skrivkramp.

*

Konstnären och datorforskaren Ross Goodwin inspirerades av Jack Kerouacs ”On the road” (”På väg”) och monterade 2018 en GPS, mikrofon och klocka på sin bil. När han körde genom USA genererade AI:n text i realtid baserat på vad kameran såg, var de befann sig och vad mikrofonen plockade upp. Resultatet blev Goodwins roman ”1 The road”.