Agota Kristof skrev romantrilogin "Den stora skrivboken/Beviset/Den tredje lögnen", som har fångat många läsare. Arkivbild: Ulf Andersen.

Krigsskildringen i Agota Kristofs trilogi är ständigt relevant

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på linkedin
Dela på email

Hon flydde från Ungern 1956. Trettio år senare gav hon ut den första delen i trilogin Den stora skrivboken, Beviset och Den tredje lögnen. Agota Kristofs skildring av död, våld och krig ur två pojkars perspektiv har beskrivits som genialisk – men vad är det som ligger bakom succén?

Många läsare har fängslats av Agota Kristofs krigsskildring. Böckerna gavs ut på franska mellan 1986 och 1991 och den första svenska utgåvan kom 1989.


ANNONS


Ändå dröjde hajpen i Sverige tills 2019, då en nyöversättning och samlingsvolym med alla tre böcker gavs ut. Trilogin lästes i ”Lundströms bokradio” i P1 och benämndes som ”vårens största boksnackis” och i recensioner kallades den för ”närmast genialisk” och ”fullkomligt enastående”. Allt detta skedde åtta år efter Kristofs död 2011.

Översatte böckerna

”Vi kommer från Stora staden. Vi har färdats hela natten. Mor är rödögd. Hon bär på en stor papplåda och själva har vi varsin liten resväska med våra kläder, plus Fars stora ordbok som vi turas om att bära när vi blir trötta i armarna”.

Så inleds Den stora skrivboken, trilogins första del. Marianne Tufvesson översatte Kristofs böcker 2019 och minns hur hon snärjdes redan i dessa första rader:

– Jag ville inte missa ett ord, och så fort jag var klar ville jag börja om på nytt, vilket förstås är idealiskt eftersom det är just vad en översättare gör, säger Marianne Tufvesson.

ANNONS

Hon har en teori om varför trilogin har fångat så många läsare.

– Den går direkt på livets väsentligheter, och lyckas förena extrem enkelhet med det mångbottnade och gåtfulla. Med sina erfarenheter av att leva som flykting i ett främmande land och sin upplevelse av alienation tangerar hon också teman som känns väldigt aktuella för oss nu.

Hon tillägger:

– Kristof har en alldeles egen röst som tränger igenom det mesta av allt textbrus vi omges av.

Trilogin av Agota Kristof i svensk samlingsutgåva

Kriget genom barnets ögon

Böckernas handling inleds med att två tvillingpojkar lämnas hos sin elaka mormor i en landsortsstad. Utanför pågår ett krig. Pojkarna stöter sedan på bland andra en deserterad soldat i skogen, grannflickan Harläppen som utnyttjas sexuellt av stadens kyrkoherde och en officer som vill bli piskad i sängen.

Barnen betraktar på ett närmast avmätt sätt sin sjuka vardag och börjar anpassa sig efter den. Vittnesmålen skrivs ned i krigsdagboken.

Kristof berättar konsekvent utifrån barnens perspektiv. Marianne Tufvesson beskriver det som ett sätt att visa läsaren ett slags absurditet.


ANNONS


– De är barn, men försöker aktivt att härda sig för att överleva i vuxenvärldens och krigets verklighet. De beskriver det de ser omkring sig som om de kom från en främmande planet – utifrån, så att jag som läsare kan se det absurda i deras liv och i människors liv i stort, samtidigt som deras utsatthet blir extra tydlig.

Ju längre böckerna fortlöper, desto mer börjar läsaren ifrågasätta vem som är berättaren och vad som är sant i det som berättas – och vad hände egentligen med den ena tvillingen, som i den andra boken ”Beviset” har försvunnit?

Ett krig utan namn

Varken kriget, staden eller landet är namngivet i Agota Kristofs böcker och de flesta människorna beskrivs i termer av släktförhållanden eller yrken, exempelvis Far, Mor, Adjutanten och Officeren. Marianne Tufvesson ser på så vis att böckerna kan symbolisera alla världens krig.

– Allt detta ger berättelsen ett drag av saga och förstärker dess universella karaktär. Den handlar om alla krig och om vad krig gör med människor. Erövrarna kommer och går men lidandet består.

Det universella i Kristofs krigsskildring och de avskalade beskrivningarna, gör att läsaren kanske kan komma ett steg närmare att förstå sig på de krig som sker världen över, som Rysslands pågående invasion av Ukraina.

– Kristof skalar bort all glans och ära, alla storvulna ambitioner och visar verkligheten nere på marken – hunger och nöd, plundring och övergrepp, död, och det drabbar så mycket hårdare som hon gör det helt sakligt och utan darr på rösten. I Kristofs skildring finns inget förskönande av krig, inga hjältar. Kriget skildras som vardag, osentimentalt och sakligt, i all dess fasansfulla grymhet.

Tufvesson beskriver Kristofs romaner som tidlösa och ständigt relevanta. Kanske är den tragiska sanningen att krig är ett tidlöst fenomen – och på så vis även Agota Kristofs boktrilogi om tvillingpojkarna och det namnlösa kriget.

Text: Hanna Lindström/TT

Fakta: Agota Kristof

Agota Kristof föddes i Ungern 1935, nära den österrikiska gränsen, och avled i Schweiz 2011. Efter den sovjetiska invasionen av Ungern flydde hon med sin man och barn till fots, med hjälp av flyktingsmugglare, över gränsen till Österrike. De skulle till USA men hamnade i Schweiz.

Efter flera års skriv- och språkarbete lyckades hon skriva teaterpjäser på franska som först uppfördes av amatörskådespelare i hemstaden Neuchâtel.

1986 gavs romanen ”Den stora skrivboken” ut på det franska förlaget Edition du Seuil, och Kristof fick The European Prize of Literature. Sista delen i trilogin kom 1991.

”Den stora skrivboken” gavs ut på svenska första gången 1989.

2019 gavs Den stora skrivboken/Beviset/Den tredje lögnen ut i nyöversättning. 2021 år gavs både Agota Kristofs självbiografi ”Analfabeten” och hennes roman ”Det kan kvitta” ut i nyöversättning. Samtliga böcker är översatta av Marianne Tufvesson.

Fakta: Krigsvittnet

Konstnärer, författare och filmare ger krigsskildringar komplexitet och djup. I sommar riktar vi ljuset mot några av dessa verk och deras upphovspersoner.

TT

TT

Sveriges mest trovärdiga nyhetsförmedlare är är för många TT (Tidningarnas Telegrambyrå) som sedan 1921 varit en oberoende aktör i Mediesverige med mottot snabbt, korrekt och trovärdigt. Boktugg samarbetar med TT för att få tillgång till fler boknyheter och intervjuer än vi själva hinner med.

tt@boktugg.se

❤️ Tack för att du läste ända hit. Hoppas att läsupplevelsen var bra. Som du märkte slapp du betalvägg. Mycket tack vare läsare som väljer att stödja oss ekonomiskt genom donationer:

(Om du redan är Supporter – tack!)

❤️ Tack för att du läste ända hit. Hoppas att läsupplevelsen var bra. Som du märkte slapp du betalvägg. Mycket tack vare läsare som väljer att stödja oss ekonomiskt genom donationer:

(Om du redan är Supporter – tack!)

Lär dig bokbranschen på 5 minuter

Få vårt nyhetsbrev, måndag och fredag. Håll dig uppdaterad om trender och nyheter. Och få lite boktips. Gör som över 8000 andra.

📅 Utgivningar idag: Ett åttiotal titlar i Bokinfo, bland dem Hemingwaykvinnan av Johanna Frändén och Gäddbibeln av Johan Tell och Tobias Fränstam samt ytterligare en bok i den bästsäljande Omgiven-serien: Omgiven av energitjuvar av Thomas Erikson.

🎂 Födelsedagar: Stig Dagerman (1923-1954) föddes den 5 oktober. Trots sin tidiga död (självmord) hann Dagerman författa fyra romaner samt en mängd noveller och dikter. Han debuterade med Ormen och ett av hans främsta verk är Bränt barn (1948). Skräck- och fantasyförfattaren Clive Barker fyller 70 år idag. Hans roman Ett hjärta åt helvetet, som låg till grund för filmen Hellraiser, släpptes på svenska 2017 i översättning av Caroline Grimwalker.

👩‍🏫 Den den 5 oktober är den Internationella lärardagen eller Världslärardagen, som instiftades av Unesco som instiftade 1994. Det är även den Globala James Bond-dagen för att fira bokserien som Ian Fleming inledde 1953 även om de flesta kanske tänker på filmerna. Den första, Dr No (baserad på boken med samma namn, på svenska var dock filmtiteln Agent 007 med rätt att döda) kom 1962 – alltså för sextio år sedan – med Sean Connery i huvudrollen.



🌹 Jubileumsutgåva. Debuten blev en monstersuccé långt utanför Sveriges gränser. Tio år senare kommer Fredrik Backmans bästsäljare i en jubileumsutgåva.
– Jag har i tio år ofta fått frågan ”vad är hemligheten bakom framgången med en En man som heter Ove?”, och svaret är ju tyvärr att jag inte har en aning. Men när nu boken ges ut igen har jag gjort mitt bästa för att berätta hur jag tänkte, hur jag gjorde och var Ove egentligen kom ifrån. Jag hoppas att det har ett värde för den som läst boken, men också för den som kanske vill skriva en egen, säger Fredrik Backman.


Uppdateras under dagen …