Ljudböcker, eböcker, pappersböcker. Hur kommer konsumenterna att välja under 2022 och vad innebär det för bokbranschen? Foto: iStock.

Tre scenarion för 2022: Digitala bokens genombrott eller pappersbokens revansch?

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på linkedin
Dela på email

Hur kommer bokbranschen att utvecklas under 2022 och vad innebär det för dig? Boktugg tittar på tre olika scenarion för den digitala vs den fysiska boken. Genombrott för digitala böcker eller revansch för pappersböcker?

Vart är bokbranschen på väg? De senaste dagarna har jag diskuterat just detta och läst hur andra indirekt har diskuterat det (jag tänker på debattduellen i DN mellan Författarförbundet och Förläggareföreningen om den digitala boken).


ANNONS


De flesta företag jobbar inte med en enda bild av framtiden utan med flera alternativa scenarion för utveckling, exempelvis: långsam, normal, snabb. Precis som man kan göra flera olika budgetar, exempelvis: sämsta, normal, succé.

Beroende på vilket företag det är kan långsam utveckling vara positiv eller negativ. Driver du en kolgruva vet du att framtiden ser mörk ut, men hur snabbt går egentligen omställningen?

ANNONS

1. Status Quo 

Vi har nått balansläge mellan tryckta böcker och digitala böcker. Ljudboken har fått sitt genombrott och eboken har nått ett visst genomslag. Men vi ser fortfarande så många fördelar med den tryckta boken att de som gillar den fortsätter köpa och läsa pappersböcker.

Detta leder till att förlagen besinnar sig och inte nödvändigtvis ger ut lika många ljudböcker som tidigare.

Förlagen fortsätter att lägga stort fokus på den fysiska bokhandeln och jobbar även för att stärka bokens synlighet i dagligvaruhandeln på de orter där det inte finns en bokhandel.

Vissa förlag kommer att fortsätta satsa digitalt, men när tillväxten för de olika prenumerationstjänsterna planar ut och en konsolidering inleds så inser de att 2021-2022 är hur bokbranschen kommer att se ut för lång tid framöver.

2. Den tryckta bokens revansch

2022 blir året då skärmtröttheten slutligen skapar en backlash för digitala böcker – eller om du så vill, en comeback för den riktiga boken. Den tryckta pappersboken.

Larmrapporter och experter får slutligen alla att inse att ska man lära sig läsa så ska man läsa böcker på papper, inte bara lyssna. Prenumerationstjänsterna peakar och börjar tappa abonnenter vilket gör att de får dra i handbromsen.

Författarförbundet når framgångar och tvingar fram samma ersättning för digitala och tryckta böcker vilket i sin tur tvingar förlagen att omförhandla avtalen med ljudbokstjänsterna.

Det blir slutet för obegränsad lyssning, förutom då streamingtjänsternas egna produktioner och en ökande mängd podcasts.


ANNONS


Den lokala bokhandeln får ett uppsving samtidigt som kunder lär sig handla lokalt även på nätet när Ugglan får fart på sin ehandel samtidigt som Akademibokhandeln låter kunderna koppla sina onlineköp till sin favoritbutik.

Försäljningen av fysiska böcker ökar återigen och det blir allt viktigare att visa upp böcker i bokhyllan som en statussymbol för äkta bildning.
 

3. Den digitala bokens genombrott

År 2022 blir året då det skapas en perfekt storm av samverkande faktorer som tillsammans gör att bokförsäljningen flyttas till digitala böcker.

Fortsatt tryckkaos leder till höjda priser på pappersböcker och förseningar som i sin tur styr allt fler prismedvetna konsumenter till de digitala böckerna.

Samtidigt gör Amazon en storsatsning på att vräka ut subventionerade Kindle-plattor på den svenska marknaden vilket triggar Storytel att följa efter och sälja Storytel Reader för 1 kr om du binder dig för 12 månader.

Övriga aktörer skaffar snabbt fram egna läsplattor vilket leder till ett genombrott för eboken. Nu inser allt fler att läsa på skärm inte nödvändigtvis är samma sak som att läsa på en mobiltelefon eller iPad.

Dessutom bidrar klimatdebatten till att fler ifrågasätter om det verkligen är bra att trycka böcker på papper och därefter frakta runt dem – när det går lika bra att distribuera digitalt. Det i sin tur gör att priserna på pappersböcker skjuter i höjden.

Ovanpå detta får talsyntes sitt genombrott och alla eböcker går nu att lyssna till som ljudböcker. Kanske inte med samma känsla som Sauk och Ewerlöf men tillräckligt bra för de allra flesta.
 

Någonstans mittemellan

Vi kan vara överens om att knappast något av alternativen ovan är realistiskt för 2022. Det kommer inte att gå över en natt. Men med digitalisering är det ofta en smygande förändring som leder till ett genombrott då det börjar gå väldigt fort.

Epub-formatet som vi använder till eböcker är en standard som godkändes för 15 år sedan och själva eboken har existerat i 50 år.

Kommer läsplattan att få ett genombrott i Sverige? I mina ögon vore det osannolikt att den inte får det. På samma sätt är talsyntes inte frågan om utan när tekniken är mogen. Enligt vissa är den redan det, medan andra tror att det dröjer åratal eller decennier. Ingen vet säkert.

Så hur ska förlag, författare, återförsäljare och andra aktörer i branschen agera? Hur många år till kan man leva gott som inläsare? Kommer de fysiska bokhandlarna att bli lika få som skivhandlarna innan år 2030 eller kommer den utvecklingen aldrig att ske i bokbranschen?

Det sägs att försäljningen av fysiska (tryckta) böcker ökade under 2021. Vi får se när branschrapporten kommer i februari och ifall det handlar om antalet exemplar eller i kronor (läs: prishöjningar).

Framför allt så är sanningen olika beroende på vilken din målgrupp är. Även om digitala böcker skulle ta 80 procent av den totala bokmarknaden kan det fortfarande vara 90 procent pappersböcker i vissa segment. Går det exempelvis att överföra coffee table-böcker till digitalt format med framgång?

Fotnot: Denna artikel är hämtad ur Boktuggs nyhetsbrev #360. Missa inte framtida nyhetsbrev och framtidsspaningar, prenumerera gratis! Och vill du gå ännu mer på djupet, köp en prenumeration på Analysbrevet.

❤️ Tack för att du läste ända hit. Hoppas att läsupplevelsen var bra. Som du märkte slapp du betalvägg. Mycket tack vare personer som du, som valt att bli Supporters. Dina och andras stöd gör det möjligt att fortsätta skriva om böcker och bokbranschen.  Stödprenumerera från 10 kr/mån eller swisha en tjuga (eller mer) till 123-483 18 71.
(Om du redan är Supporter – tack!)

Sölve Dahlgren

Sölve Dahlgren

Sölve Dahlgren är journalist sedan 30 år tillbaka och författare till mer än tio böcker. VD och chefredaktör för Boktugg.

solve@boktugg.se

❤️ Tack för att du läste ända hit. Hoppas att läsupplevelsen var bra. Som du märkte slapp du betalvägg. Mycket tack vare personer som du, som valt att bli Supporters. Dina och andras stöd gör det möjligt att fortsätta skriva om böcker och bokbranschen.  Stödprenumerera från 10 kr/mån eller swisha en tjuga (eller mer) till 123-483 18 71.
(Om du redan är Supporter – tack!)

Lär dig bokbranschen på 5 minuter

Få vårt nyhetsbrev, måndag och fredag. Håll dig uppdaterad om trender och nyheter. Och få lite boktips. Gör som över 8000 andra.

SPONSRAT INNEHÅLL

Håkan Jenner skriver om människans livsberättande

När livet kläds i ord är en bok om livsberättande. Håkan Jenner skildrar i en reflekterande essä hur vi människor är engagerade i en ständig berättelse om vårt liv i världen. Händelser, möten, tankar och känslor – allt inarbetas i det som blir en livsberättelse. Och den personliga berättelsen blir inslag i andra berättelser, familje- och släktberättelser, men även i de stora kulturella berättelserna. Eller som det uttrycks i Peter Nilsons roman Äventyret (s. 39):

En människas liv, sade han [ärkeängeln Uriel] högtidligt, är en lång och invecklad berättelse, eller ett snår av berättelser, eller ett brottstycke ur en mycket större berättelse, eller kanske bara ett enda tecken i en väldig och oöverskådlig berättelse som aldrig upphör att berättas, så länge tid rinner.

Hur det ligger till, lite närmare bestämt, med människans berättande blir belyst i den här essän. Här ges en teoretisk inramning till livsberättande, sammanvävd med skönlitterära inslag och tänkares tankar.

Den har recenserats i Bibliotekstjänst/BTJ-häftet, nr 15/2020, där Helena Kubicek Boye skriver: ”Författaren är professor emeritus i pedagogik och hans essä kan utgöra en god grund för samtal kring berättandet som fenomen, men även som reflektionsmaterial på både individ- och gruppnivå. […] Det är en tänkvärd bok som väcker funderingar om att göra livet och dess förlopp begripligt.”

”En pärla till bok” skriver en läsare i en sms-kontakt. ”Jag stannade upp, tänkte och läste sedan vidare.” Det är en bok som berör!

(...) Läs hela artikeln »