ANNONS

Filmer, musik, ljudböcker. Alla slåss de om både tid och pengar. Än så länge lägger hushållen endast 3,8 procent av mediabudgeten på ljudböcker.

Svenska hushåll lägger 25 kr i månaden på ljudböcker – av totalt 655 kr på media

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på linkedin
Dela på email

Svenska hushåll lägger mer pengar på media, 655 kr/mån. Merparten går till betal-tv och filmstreaming och ”bara” 25 kr/mån på ljudböcker, enligt en ny undersökning från Mediavision.

Mediavisions analys av hushållens medieköp första kvartalet 2020 visar att utgifterna för ljud, text och rörlig bild fortsätter att öka. Sammantaget betalar hushållen 5 procent mer för medier i år jämfört med i fjol. Rörlig bild är enskilt störst kategori men utgifterna för ljud och text ökar. Framförallt syns en tydlig tillväxt för digital dagspress, samtidigt som den tryckta tidningen tappar i lösnummerförsäljning. 70 procent av hushållens medieutgifter kommer nu från digitala medier, skriver Mediavision i ett pressmeddelande.

Enligt undersökningen betalade ett hushåll i snitt 655 kr/månad för media under första kvartalet 2020. Det är 5 procent mer än för ett år sedan och avsevärt mer än generell inflationstakt (Q1 2020 i snitt ~1 procent). Accesskostnaderna, dvs hushållets kostnader för bredband och mobiltelefoni, är fortfarande högre och uppgår i Q1 till 760 kr i snitt.

ANNONS: (Ser du ingen annons? Stäng av Ad Blocker, tack.)

”Sett över de olika mediekategorierna, dominerar rörlig bild-kostnaden med hela 425 kronor per månad (exklusive public service-avgiften). Fortfarande är traditionell betal-TV största utgiftspost, med ca 200 kronor per månad. För de rena streamingtjänsterna, som Netflix och Viaplay, betalar hushållen ca 115 kr per månad”, skriver Mediavision.

Hur är det med musik och ljudböcker? Jo, ljudmedier betalar hushållen i snitt 90 kronor i månaden för. Även det är en stark tillväxt på 10 procent jämfört med Q1 2019. Absolut största utgift är strömmad musik, vilket i Sverige betyder Spotify. Ljudböcker i form av abonnemang på Storytel, Bookbeat, Nextory med flera, är trots stark tillväxt de senaste åren, en begränsad hushållsutgift på strax under 25 kronor per månad. Det motsvarar alltså endast 3,8 procent av den totala mediabudgeten för ett genomsnittligt hushåll. Potential att öka den?

Hur fördelas hushållens utgifter för olika former av media respektive access? Ljud är fortfarande betydligt mindre än text och rörlig bild men den växer. Och ljud omfattar både musik och ljudböcker. Graf: Mediavision.

För oss på Boktugg är det intressant att även utgifterna för textmedier, dvs dags- och kvällspress samt magasin, ökar. Första kvartalet uppgick dessa till 140 kronor i genomsnitt per hushåll, en ökning med 4 procent jämfört med Q1-2019. Och det är de digitala tjänsterna som växer, vilket kompenserar för en del av tappet i printutgifter. Mediavision noterar en signifikant ökning av digitala dagspressprenumerationer samtidigt som utgifter för tryckta lösnummer minskar (dags- och kvällspress).

– Det är en fortsatt mycket påtaglig transformation inom samtliga mediekategorier. Och naturligtvis glädjande att notera att tidningsmarknaden ser en digital tillväxt och att den just nu ser ut att delvis kompensera för tappet i lösnummerförsäljning, säger Marie Nilsson, VD för Mediavision, i pressmeddelandet.

ANNONS: (Ser du ingen annons? Stäng av Ad Blocker, tack.)

Många i bokbranschen har talat om att konkurrensen inte handlar om att fysiska böcker ställs mot digitala böcker, utan konsumenternas tid och tjänster som Netflix, Youtube och Spotify. Det är uppenbart att ett abonnemang på en digital boktjänst konkurrerar med alla andra abonnemang ett hushåll har. Fler nya streamingtjänster för film och samtidigt höjda priser sätter press på alla dessa konkurrenter.

Digital bokförsäljning värd minst 1,2 miljarder kronor 2020

Hur stor är den svenska marknaden för prenumerationstjänster i segmentet böcker? Mediavision har tidigare sagt att de utgår ifrån åldersgruppen 15-74 år och i höstas estimerade det totala antalet hushåll till drygt 4,3 miljoner. Antalet hushåll lär inte minska.

Det borde innebära att prenumerationstjänsterna under första kvartalet i genomsnitt hade intäkter på 107,5 Mkr. Inklusive moms förstås. När man räknat bort 6 procent digitalmoms återstår 101 Mkr. Det är ingen överraskning att den svenska ljudboksmarknaden redan är en miljardmarknad.

Jämför det med att den fysiska bokhandeln enligt rapporten i fredags sålde böcker för 95,9 Mkr – på sju veckor (vecka 11-17, visserligen med påskeffekt, men också en viss reapåverkan).

Nu är det många osäkra faktorer och antaganden i dessa beräkningar, men det är ingen vågad gissning att prenumerationstjänsterna är en klart mycket större försäljningskanal än den fysiska handeln 2020. Och frågan är om de inte mot slutet av året kommer att nosa även nätbokhandeln i hälarna.

❤️ Tack för att du läste ända hit. Hoppas att läsupplevelsen var positiv. Som du märkte slapp du betalvägg. Om du har möjlighet får du jättegärna bli Supporter (1 kr/dag) och stötta Boktugg så kan vi fortsätta skriva om böcker och bokbranschen. Det går även att swisha en tjuga eller mer.
(Om du redan är Supporter – tack!)

Sölve Dahlgren

Sölve Dahlgren

Sölve Dahlgren är journalist sedan 25 år tillbaka och författare till nio böcker. VD och chefredaktör för Boktugg.

solve@boktugg.se

Lär dig bokbranschen på 5 minuter

Få vårt nyhetsbrev, måndag och fredag. Håll dig uppdaterad om trender och nyheter. Och få lite boktips. Gör som över 8000 andra.

SPONSRAT INNEHÅLL

George Johanssons dystopiska SF-roman Datorernas död släpps i nyutgåva

Science fiction-romanen Datorernas död, del tre i serien Universums öde, släpps i reviderad nyutgåva. En högteknologisk dystopi som har kallats för den första svenska cyberpunkromanen.

Den klassiska science fiction-serien Universums öde av George Johansson kom ursprungligen ut på 80-talet. År 2019 respektive 2020 släpptes de två första böckerna i nyutgåva, Uppbrott från Jorden och På okänd planet, och nu är det dags för den tredje boken Datorernas död att ges ut på nytt.

– Det är väldigt roligt att böckerna kommer ut igen, jag hade nästan glömt bort dem. Jag läser inte mina gamla böcker och tänker inte ofta på dem, jag tänker mycket mer på nästa bok, säger George ”Jojje” Johansson, som förutom att skriva sci-fi även är en omtyckt barnboksförfattare till böckerna om Mulle Meck.

Han har skrivit böcker i över 40 år, men intresset för sci-fi har följt honom mycket längre än så. Som barn började han läsa tidigt och han var en flitig besökare på Stockholms stadsbibliotek. Kombinerat med ett starkt teknikintresse upptäckte han snart SF-genren. Tidskrifterna Häpna! och Galaxy väckte hans nyfikenhet, och snart läste han allt han kom över.

– För mig har SF alltid haft betoning på det första ordet, ”science”. Fantasi kan väl vem som helst skriva … men fantasi som bottnar i någon form av vetenskap – då gnistrar galaxerna!

Snart tog även det egna skrivandet fart. Det var en blandning av alla möjliga berättelser: vilda västern, flygäventyr och sci-fi.

Bokserien Universums öde skrev han – på en gammal skrivmaskin han fortfarande har kvar – parallellt med sitt heltidsjobb för Teknikens värld efter att han hade fått sina två första barn.

– Min första bok hade varit historisk, men redaktören på Bonniers bad mig skriva sci-fi istället. Jag skrev första meningen och sedan rullade det på. Trodde att ingen skulle bry sig, men serien blev något utav en succé.

Serien bestod i sin ursprungliga form av fem böcker som i nyutgivningen har slagits samman till fyra. De två första delarna hänger tydligt ihop, medan Datorernas död har en ny huvudkaraktär och utspelar sig i en annan tid och på en annan plats.

(...) Läs hela artikeln »