Författaren Daniel Åberg tar hjälp av läsarna för slutscen

Efter fyra säsonger är det dags för Daniel Åberg att sätta punkt för sin ljudboksserie Virus. Här berättar han om sina erfarenheter av att skriva för ljud, vad han ska göra härnäst samt hur han låter läsarna påverka seriens slutscen.

Daniel Åberg var en av de första författarna som engagerades för att skriva en Storytel Original-serie och vi intervjuade honom i samband med att den första säsongen släpptes. Han blir nu den författare som har den längsta ljudboksserien eftersom han skriver på den fjärde och sista säsongen. Serien har varit populär, den första säsongen har över 130 000 lyssningar (lyssnade avsnitt) och de tre första säsongerna totalt över 260 000 lyssningar.

Vem bestämde att det bara skulle bli fyra säsonger?
– Det var ett beslut jag och min förläggare Anna Öqvist Ragnar tog tillsammans, vi började prata om det redan i samband med att tvåan kom, då hon berättade för mig att bröderna Ersgård skulle avsluta sin serie Svart stjärna efter tre säsonger. Den och Virus och har följt varandra åt i utgivningstakten, men jag kände att jag inte riktigt var redo att knyta ihop säcken redan i trean, så då bestämde vi oss för fyra. Jag ser dem litegrann som två akter, första och andra säsongen är akt 1 och trean och fyran akt 2, säger Daniel Åberg.

Hur långt har du kommit med fjärde säsongen och när ska den släppas?
– Jag har kommit ungefär halvvägs, och ska börja lämna manus om ungefär en månad. Utgivningen är tänkt till någon gång i januari, det finns inget datum spikat ännu vad jag vet.

Ja, jag gillar Boktugg och vill anmäla mig till ert gratis nyhetsbrev.

När du tittar tillbaka, vad har varit roligast och svårast med att skriva en ljudboksserie?
– Två saker sticker ut som de roligaste – dels att jag har upptäckt att jag har förmågan att producera rätt stora mängder text som faktiskt blir bra och underhållande på kort tid, det trodde jag inte tidigare, jag har värkt ur mig mina tidigare romaner under flera års tid, och då har de omfångsmässigt ändå varit betydligt kortare än en enskild Virus-säsong. Det andra som har gett mig stor glädje är att skriva cliffhangers, jag tycker ärligt talat att jag är rätt bra på att hitta rafflande vändningar, senast i går satt jag och njöt i några minuter åt min egen uppfinningsrikedom när jag kom på en twist som kommer att ställa till det rejält för mina hjältar under sista säsongshalvan.

– Det svåraste har nog varit att hålla mig till de ramar vi har satt upp – att berättelsen hela tiden ska gå framåt, tempot ständigt vara högt, att dialogerna ska vara många och så vidare. Det har visserligen också varit roligt att tvinga sig att ha de här sakerna i åtanke hela tiden, men att jag exempelvis bestämt mig för att tiden i berättelsen konstant ska gå framåt – utan undantag – har vid några tillfällen tvingat mig att försöka hitta på kreativa sätt att berätta om vad som skett tidigare. Som det här med VARFÖR världen slås ut av ett extremt aggressivt virus – det vill så klart mina lyssnare få veta, men berättelsen tar sin början när utbrottet redan är ett pågående faktum, och då måste jag försöka få in bakgrundshistorien i handlingen på ett vettigt sätt ändå. Det har varit en svår – men också tillfredsställande – utmaning, säger Daniel Åberg.

Du tar hjälp av läsarna med avslutningen, berätta?
– Det var ett infall jag fick i somras när jag gick runt i Stockholm och funderade över slutet. Jag har rätt aktivt försökt använda mig av stadens möjligheter och begränsningar när jag skrivit berättelsen – Stockholms geografi är viktig för handlingen – och flera av seriens mest dramatiska händelser utnyttjar kända platser. I första säsongen tänds en stor eld på toppen av Skrapan på Södermalm för att locka människor i en dödlig fälla, i säsong två sprängs Västerbron i en väldigt adrenalinhög sekvens och en fångutväxling äger rum vid Globen och i trean blir Bromma flygplats en viktig plats i handlingen. Och då tänkte jag – varför inte fråga lyssnarna om hjälp gällande platser att avsluta spektaklet på?

– Jag har ju en riktning klar i hur de olika trådarna ska knytas samman, men VAR ska det ske? Och när det är bestämt, hur kan jag utnyttja den här platsen för att göra finalen riktigt bombastisk? Det är ju ingen regelrätt tävling eller så där någon vinnare ska koras, men jag satte ihop ett litet kollage av bilder jag tog i somras och bad Storytel Original-gänget posta ett inlägg på deras Instagram-konto där de ställer en fråga, så får vi se vad det ger. Hittills har jag fått förslag om Skansen, Naturhistoriska, Gröna Lund, Stadshuset, Vasamuseet och Fåfängan. Som mina tankar går i detta nu är det helt klart möjligt att fler än en av de platser jag föreslås kommer att dyka upp i handlingen.

ANNONS

Här kan du hitta Instagraminlägget och ha en dialog med Daniel.

Att skriva fyra böcker på drygt ett och ett halvt år är nästan heltid eller? Vad ska du göra nu, frilansa eller författa?
– I effektiv skrivtid har jag nog lagt cirka tre månader på varje säsong, och under de perioderna har jag i princip kunnat jobba heltid, bortsett från ett par lösa frilansåtaganden här och där som jag har gjort av lustskäl snarare än att jag varit nödd och tvungen. Jag har helt klart fått blodad tand av det här projektet, och hoppas kunna fortsätta försörja mig som författare, och inte som tidigare betrakta det som en hobbyverksamhet där jag drar in min lön på att jobba som frilansande journalist. Jag har ett par tankar på berättelser som påminner om Virus till ton och berättartempo som jag tror kan bli riktigt bra, men jag har inte riktigt hunnit formulera samman de tankarna ännu, måste få viruset ut ur systemet först! Sedan har jag en annan påbörjad, lite tyngre roman på hårddisken också som jag hoppas en del på, men den får jag nog fortsätta pilla med på oavlönad tid tills den är klar, säger Daniel Åberg.

Sölve Dahlgren är journalist sedan 25 år tillbaka och författare till åtta böcker. VD och chefredaktör för Boktugg.

Inga kommentarer än

Kommentarer är avstängda.