Jag har alltid haft ett starkt intresse för människor, relationer och de sammanhang vi formas av. Detta intresse ledde mig till att utbilda mig till socialpedagog och senare ta en kandidatexamen i sociologi. Kombinationen av dessa perspektiv – det praktiska och det teoretiska – har kommit att prägla både min yrkesbana och mitt sätt att förstå världen.
Under nio år har jag arbetat med behandling inom HVB (hem för vård eller boende) för ungdomar. Det har varit en intensiv och lärorik period där jag fått möta unga människor i komplexa livssituationer. Arbetet har handlat om att bygga relationer, skapa tillit och arbeta långsiktigt med förändring – ofta i situationer där förtroendet för vuxenvärlden redan är bräckligt. I dessa möten har jag utvecklat en fördjupad förståelse för hur identitet, tillhörighet och livsvillkor formas i samspelet mellan individ och samhälle.
En viktig milstolpe i min yrkeskarriär var när jag var med och startade en egen enhet inom HVB-verksamhet. Att få vara med från grunden och bygga upp en verksamhet innebar både ansvar och möjlighet att påverka arbetssätt, struktur och innehåll. Det gav mig värdefulla erfarenheter av ledarskap, samarbete och metodutveckling, men också en tydlig bild av hur avgörande en stabil värdegrund är i arbete med ungdomar.
År 2024 tog min yrkesresa en ny riktning när jag var med och startade upp socialpedagogutbildningen på Mullsjö folkhögskola. Det arbetet blev en naturlig förlängning av mina tidigare erfarenheter, men också en ny plattform där jag fick möjlighet att bidra till att forma framtidens socialpedagoger. I mötet med studenterna blev det tydligt hur viktigt det är att göra teorin levande och koppla den till den praktik de ska verka i.
Samtidigt uppmärksammade jag en tydlig brist på kurslitteratur inom sociologi som riktar sig specifikt till socialpedagoger. Sociologin erbjuder kraftfulla verktyg för att förstå samhället, men mycket av litteraturen är svår att direkt omsätta i praktiskt arbete. Den insikten blev en avgörande drivkraft för mig att skriva denna bok – med ambitionen att göra sociologiska perspektiv mer tillgängliga, relevanta och användbara i socialpedagogiskt arbete.
Som en del av utbildningen har jag genomfört intervjuer med personer som är andra generationens invandrare. Dessa samtal har varit både berörande och insiktsfulla och har gett mig en fördjupad förståelse för frågor som rör identitet, tillhörighet och kulturell anknytning. Många beskrev en komplex relation till sin bakgrund – en känsla av att både höra hemma och stå utanför samtidigt. Det blev tydligt att det saknas ett språk för att fånga dessa nyanser.
Utifrån detta utvecklade jag fem begrepp för att skapa ett mer nyanserat sätt att förstå och prata om kulturell anknytning: Alent, Balent, Mellent, Norment och Rotent.
Alent beskriver när någon känner sig främmande inför sin egen kultur. Det kan handla om en upplevelse av distans, där normer och värderingar inte längre känns självklara, och där individen kan uppleva en inre konflikt kring sin tillhörighet.
Balent handlar om förmågan att balansera och samverka mellan olika kulturer. Här finns en flexibilitet och trygghet i att kunna röra sig mellan olika sammanhang och använda flera kulturella referensramar som en resurs.
Mellent beskriver situationen att stå mellan flera kulturer och försöka navigera dem. Det kan innebära att hantera motstridiga förväntningar och att befinna sig i en pågående process där identiteten formas i spänningsfältet mellan olika tillhörigheter.
Norment synliggör när man lever i en kultur som känns självklar och osynlig. Normer och värderingar tas för givna och reflekteras sällan över, vilket påverkar hur man förstår både sig själv och andra.
Rotent beskriver en stark lojalitet till den egna kulturen och traditionerna, där identiteten är tydligt förankrad i det egna sammanhanget. Denna förankring kan ge trygghet och stabilitet, men kan också göra det svårare att ta till sig andra perspektiv eller anpassa sig till nya kulturella sammanhang.
Begreppen är inte tänkta som fasta kategorier, utan som verktyg för reflektion och dialog. De kan bidra till att öppna upp samtal och skapa förståelse, både i professionella sammanhang och i individers egen bearbetning av identitet och tillhörighet. I arbetet med ungdomar inom HVB har jag sett hur avgörande det kan vara att kunna sätta ord på sin egen position i relation till kultur och sammanhang.
Min ambition med boken är att bidra till en mer tillgänglig och praktiknära sociologi för socialpedagoger. Jag vill bygga en bro mellan teori och verklighet, där sociologiska perspektiv blir användbara i det dagliga arbetet. Samtidigt vill jag lyfta fram de erfarenheter och berättelser som ofta hamnar i skymundan, men som är centrala för att förstå människors livsvillkor.
I grunden handlar mitt arbete om att skapa förståelse – för individen, för sammanhanget och för samspelet däremellan. Jag tror att förändring börjar med språk: när vi kan sätta ord på våra erfarenheter blir det också möjligt att förstå dem, bearbeta dem och arbeta vidare med dem. Det är i mötet mellan sociologi och socialpedagogik som jag finner min drivkraft.
Sociologi : grundbok för socialpedagoger
- Förlag: BoD
- Utgiven: 2026-01-19
Denna bok är kurslitteratur i sociologi men passar lika bra för dig som vill lära dig på egen hand. Den riktar sig till dig som arbetar med människor, till exempel socialpedagoger, socialarbetare eller andra yrkesverksamma där förståelsen för individen är avgörande. Läs mer »
