Är du debuterande författare eller har ni aktuella debutanter på ert förlag? Läs mer här om hur du gör för att skicka in och vilka kriterier som gäller.

Vår definition av debutant: En författare kan debutera två gånger i sitt liv: som skönlitterär och som facklitterär författare.

Du kan även hitta debutantporträtt här, i bokstavsordning A-Ö.

De senaste debutanterna

Jag heter Kajsa Rosenblad och har den stora glädjen att debutera skönlitterärt med en barnbok. Blodrosen är den första fristående delen om syskonen Dellgrens äventyrliga tidsresor. Det är också den osannolika historien om en delvis sann historia som utspelade sig på 1940-talet i Brännarp där min farmors far startade en liten syltfabrik. Men framför allt är det en påminnelse om att ondskan är förrädisk, både i nutid och historisk tid. Jag är mamma till tre barn och i samband med flyktingvågen 2016 berikades syskonskaran med ytterligare en pojke. Runt matbordet pratar vi ofta om att det är lika lätt att kritisera händelser med facit i hand som det är svårt att stå emot grupptryck. Hur ska vi veta vad som är rätt eller fel? Och varför dyker ondskan upp när man minst anar?

Skrivandet har alltid legat mig varmt om hjärtat. Jag är femtioett år och har haft skrivbordet placerat i favoritstaden, Lund, i över trettio år. Jag är visserligen hallänning i själ och hjärta, men kan också avslöja att det är i skönlitteraturen som jag äntligen har hittat helt hem. Vetenskapliga texter och recensioner i all ära, men på något outgrundligt vis är det i den fantastiska fantasins värld som jag insett att det går att komma verkligheten riktigt nära. Min förhoppning är att Blodrosen och mina kommande böcker ska väcka läslust och intresse för fördjupade samtal om goda och onda handlingar, men också väcka hopp om en ljus framtid. 

Blodrosen

Blodrosen

"Ondskan?" frågade Minna. 
"Ja, den finns i alla tider och kommer alltid i olika skepnader. Nu har den hittat till Brännarp och till en glipa som uppstått i tiden."
Ögonblicket innan Karl slog huvudet i stengolvet hörde han In malum eka mellan väggarna. Läs mer »

Cecilia von Perglas. Fotograf: Tobias von Perglas

Tanken att skriva ner min mormors otroliga och dramatiska historia har funnits där hela mitt vuxna liv. Men hur skulle jag omvandla visionen till verklighet? Tack vare en skrivarkurs med handfasta tips och en lektör som gav massor av pepp vågade jag långsamt tro på drömmen. Researcharbetet kom igång, jag reste i mormors fotspår och läste brev skrivna av kvinnor mitt under brinnande krig. Drivkraften har varit att skriva om Agnes som var både strävsam och varmhjärtad, men också alltid fylld av oro och rädsla. Hur hon, hennes systrar och de andra starka kvinnorna klarade av krigsåren som blev deras vardag och hur det påverkar en familj.  

Cecilia von Perglas är civilekonom och har alltid varit intresserad av kvinnors roll i historien.Hon är född och uppvuxen i skånska Falsterbo men med rötter i Tyskland. Hennes debut Systrar i krigets spår bygger på hennes mormors liv under och efter andra världskriget, och är en berättelse om systerkärlek genom allt.  

Systrar i krigets spår

Systrar i krigets spår

Flyglarmssirenerna lät nu ihållande. Det kunde bara betyda en enda sak. Herregud, det är på riktigt! Ern skrek med skärrad röst. Agnes mage knöt sig. Käkarna spändes. Ögonen stirrade rakt fram utan att veta på vad. Så mindes hjärnan något som den grönögda kvinnan sagt och Agnes vaknade ur sitt paralyserade tillstånd. Läs mer »

Jag är numera pensionär. Barndomen tillbringade jag på en liten skogsgård i Småland. Här läste jag på Hermods och gick senare på sjuksköterskeskola. Jag har jobbat som sjuksköterska, distriktssköterska och vårdlärare. 

 Jag är gift, har två barn och tre barnbarn. Jag bor i ett hus med stor trädgård och växthus. Här finns det mycket att göra och vi odlar en hel del. Naturen är en ljuvlig kraftkälla för mig. Våren, sommaren och hösten gillar jag. Stugsemestrar med våra barn är fina minnesbilder än idag. 

Matlagning är intressant. Det ska vara hälsosam kost. Nypotatis och solvarma jordgubbar. Alla mina år i pensionärskören är inte att förglömma. Hälsan är viktig för mig och jag har varit joggare i över trettio år. 

Litteratur har alltid funnits hos mig, både fack- och skönlitteratur. Jag har ofta flera böcker på gång samtidigt. I min dator finns det flera halvfärdiga böcker. Den bok som nu är färdig började jag på innan 2000-talet.

Svår insomni : ett tufft liv att leva

Svår insomni : ett tufft liv att leva

I boken <em>Svår insomni</em> delar Mariann Svensson med sig av sin ständiga kamp mot sömnlöshet, en trogen följeslagare sedan hon var 17 år gammal. Genom levande anekdoter från barndomen och uppväxten tar författaren med oss på en livsresa genom utbildning och karriär. Läs mer »

Gunnar Weber.

Jag är född i Räppe i Småland på 1950-talet, men bor idag i Halmstad. Räppe var vid den tiden en liten by med lanthandel, stärkelsefabrik, lådfabrik och byskola. Dessutom fanns det en ångbåt som gick i trafik längs Räppe kanal. Lådfabriken med ångmaskin och kanalångaren var spännande för en liten grabb, så där var jag ofta. Det fanns inga lekkamrater i min ålder i närheten och förskola var inte uppfunnet. Därför fick jag tidigt lära mig att skapa en värld med egna lekar och låtsaskompisar, vilket säkert har hjälpt mig till att bli kreativ, fabulera och fantisera.

I grundskolan var det matematik, slöjd, teckning, svenska och musik som jag gillade bäst. Redan som 13-åring startade jag mitt första popband och är fortfarande ute och turnerar. Efter lumpen och skogsarbete ett år valde jag att läsa till civilingenjör i Linköping. Efter examen blev det jobb i industrin några år, innan jag fick jobb som lektor på Högskolan i Halmstad.

Mitt intresse för akvarellmålning tog jag upp på allvar under pandemin. Jag bestämde mig för att måla julklappar till barnbarnen. Det var så roligt, så det blev julklappar till barn och släktingar också. Sedan har det bara rullat på. 

På senare tid har det blivit många barnmotiv med små ekollongubbar, vilket har resulterat i en första bilderbok ”Ett litet ekollons äventyr”. Både saga och illustrationer är skapade av mig. Den utkom under våren 2024.

Ett litet ekollons äventyr

Ett litet ekollons äventyr

Det här är berättelsen om ekollonet Lill-Ollon Ek, som en dag bestämmer sig för att lämna Den magiska ekskogen. Han ger sig ut i den stora världen för att leta efter sin bortrövade pappa.

En spännande resa genom drömska landskap, med märkliga varelser och många oväntade äventyr väntar. Läs mer »

Brita och Henrik Sylvén. Fotograf: Anna Taflin

Vi tycker själva att det är ett mindre underverk att vi fått till denna bok – lite i stil med våra fem barn. Det har varit en lång process som pågått parallellt med arbeten och livets alla utmaningar i övrigt. Inte minst livet i en stor familj – många viljor och mycket känslor.

Henrik är regissör, producent och manusförfattare aktuell med humorserien Från Trakten på SVT och Brita jobbar idag som kommunikatör i Svenska kyrkan Danderyds församling. 

Boken var ursprungligen ett långfilmsprojekt men där finansieringen gick i stå. För några år sedan bestämde Brita att idén förtjänade ett bättre öde än att ligga i byrålådan och påbörjade bokprojektet Välgörande våld. 

Upprinnelsen till boken var hur en ung kvinna avvisades från psykakuten med förklaringen att så länge hon inte har ett dokumenterat självmordsförsök kunde de inte ta emot henne. Nästan som en uppmaning att gå hem och försöka ta sitt liv för att kunna få hjälp.

Här föddes idén hos Henrik – vad händer om en ung läkare bestämmer sig för att försöka lösa vårdens moment 22 på egen hand? 

Välgörande våld släpps i butik och på streamingtjänsterna onsdag 27 MARS. 

Välgörande våld

Välgörande våld

Kreativitet är en bra egenskap för en läkare ... eller?

Nyexaminerade läkaren Hannah börjar hitta på och skräddarsy skador på sina patienter för att de ska passa in i systemet och få ordentlig hjälp. Det är hennes kreativa lösning när sjukvårdens byråkrati och politik ständigt hindrar patienterna från att få rätt vård. Läs mer »

Mia Helge.

Jag är en seniorsocionom till yrket som skrivit mycket i jobbet under alla år. Det lustfyllda skrivandet har vilat tills jag för några år sedan fann mina genomlevare i en trolsk miljö i södra Dalarna. Att få skriva för egen skull är befriande kul, det blev en hel roman, den första av tre i en serie om Wänbo herrgård. Flera egna resor är gjorda de senaste åren, det kanske kan bli så när livet tar oss fram årsring för årsring.

Att debutera som författare är för mig modigt, att våga ge mig utanför det vanliga. Skrivande läker, jag har sett hur berättelser runnit ut ur pennan och påbörjat resan med att hela själen. Alla dessa människor som funnits före oss, banat väg och rest sig inspirerar mig. Vår historia bär vi i vårt mänskliga psyke. Så i min väsenöverskridande berättelse finns det mörka personligheter men jag hoppas att jag beskriver dem med förståelse och omtanke i Genomlevare. Det är härligt att få leka med tiden, det ger perspektiv inför framtid.

Genomlevare

Genomlevare

<em>”Theo hade i några dagars tid haft en krypande oro i kroppen. Hon ogillade att hon blivit så lättskrämd under veckan på Wänbo. Men det var något som var annorlunda än det vanliga som hon känt som liten på godset. Hon var inte ensam när hon var ensam. Läs mer »