Kunskapsraset för svenska elever är kraftigt i den senaste Pisa-mätningen. Sammantaget har de aldrig varit så dåliga på matematik, läsförståelse och naturvetenskap i någon undersökning de senaste 25 åren. ”Det är en dyster bild”, säger Anna Castberg, analyschef på Skolverket.

OECD:s kunskapsmätning Pisa 2025 ger besked om hur 15-åringar i 91 länder och regioner presterar i naturvetenskap, läsning och matematik. För svensk del är resultaten en kalldusch.

Tappet är störst i läsförståelse (–21 poäng) och matematik (–18 poäng), och mindre i naturvetenskap (–8 poäng). 20 poäng motsvarar ungefär ett års lärande.

Många backar

De kraftigt försämrade resultaten gör att Sverige halkar ned till OECD-snittet. Att Sverige inte åker under snittet beror på att en lång rad andra länder också backar. Tydligast är det i läsförståelse, där även starka Pisaländer som Singapore och Japan tappat. I Norden får alla fem länder genomgående sämre resultat.

Pisa visar också att andelen svenska elever som inte når upp till en grundläggande nivå i läsning och matematik ökar. Det betyder att var tredje 15-åring bara klarar de allra enklaste texter eller tal.

”Det är väldigt allvarligt att vi ser en så stor grupp som inte når upp till en grundläggande nivå”, säger Anna Castberg.

Fortfarande märks också stora skillnader beroende på elevens familjebakgrund. Elever från privilegierade familjer får generellt bättre resultat, medan en stor andel av de lågpresterande eleverna kommer från mindre gynnade familjer.

På liknande vis presterar elever med svensk bakgrund bättre än elever med utländsk bakgrund, även om skillnaden minskat.

Behöver analyseras

Den stora frågan är naturligtvis vad som orsakat kunskapsraset, både i Sverige och internationellt. Varken OECD eller Skolverket har några färdiga förklaringar.

”Vi kommer behöva mer tid för att analysera resultaten på djupet. Det man kan säga är att det är faktorer på flera nivåer som spelar in”, säger Anna Castberg.

Det kan handla om att elever har lägre uthållighet med krävande uppgifter, försämrad provmotivation, minskad läsning både bland barn och vuxna och att digitala verktyg blivit en del av vardagen, fortsätter hon.

Den generella nedgången i Pisaundersökningen gör att frågan om provens tillförlitlighet har väckts.

”Man kan lita på resultaten i Pisa 2025. Vi är förvånade över att det är en så stor nedgång, och det är OECD också. Nu får vi analysera varför det har blivit en så pass stor nedgång”, säger Anna Castberg.

Fakta: Resultat Pisa 2025, läsförståelse

Högst poäng och placering av alla (inom och utom OECD), de nordiska ländernas placering och poäng samt OECD-snitt. Poängförändring sedan Pisa 2022 inom parentes.

1. Singapore, 535 poäng (–8)
2. Peking, Shanghai, Jiangsu och Zhejiang (Kina), 527 poäng (inget resultat för 2022)
3. Taiwan, 508 poäng (–7)
16. Finland, 474 poäng (–16)
22. Sverige, 466 poäng (–21)
OECD-snitt: 463 poäng (–14)
27. Danmark, 460 poäng (–29)
30. Norge, 453 poäng (–24)
44. Island, 422 poäng (–14)

Fakta: Om Pisa

Pisa står för Pisa står för Programme for international student assessment.

Den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD har det övergripande ansvaret för Pisamätningarna. Skolverket ansvarar för det svenska genomförandet och den svenska rapporten.

Pisa genomförs vart tredje år, och resultaten publiceras följande år. Tidigare har publiceringen skett i december, i år för första gången i september. Framöver genomförs Pisa vart fjärde år.

Pisa mäter 15-åringars kunskaper och färdigheter på tre områden: läsförståelse, matematik och naturvetenskap. I Pisa 2025 är naturvetenskap huvudämnet.

Eleverna som genomförde Pisa 2025 är födda 2009.

Källor: OECD och Skolverket